Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havets erobring - Skibstyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVETS EROBRING. SKIBSTYPER
127
motvirke rulling. Man nøier sig ikke alltid med den
slingre-kjøl alle passasjerførende skib har langs kimingen (se fig. 85),
men er ofte utstyrt med Frahms slingretanker eller
gyroskop-stabilisator. Anvendelsen av gyroskopet som middel mot
rulling blev først prøvd i Tyskland av Schlick, og har senere
vært arbeidet med i alle førende land. Som så ofte ellers er
det ønsket om å forbedre krigsskibenes effektivitet som har
vært det drivende, og
derfra har
fremskrittet bredt sig til de
passasjerskib hvor
det har lønnet sig å
sette mange penger
inn på å få et
«anti-sjøsykeskib».
Det første skib
som blev utrustet med
gyroskopstabilisator,
var en mindre
passasjerbåt som het
«Sil-vana», og resultatet
var forsåvidt
opmuntrende som man
opnådde en meget
roligere gang. Det
roterende legeme,
«snurreskiven», har
en diameter av 1,6 m.,
veier 600 kg. og drives av elektromotor op i et
omdreinings-tall av 2000 pr. minutt. Hvorledes et hurtigroterende legeme
kan virke stabiliserende er i prinsippet forklart i bind I, side
295, men innbyggingen i et skib krevde løsningen av en
mengde tekniske problemer. Skibet må således være ekstra
sterkt for å kunne motstå bølgene istedenfor å vugges av dem,
og hele gyroskopet bygges inn på den måten at det til en viss
grad får bevege sin rotasjonsakse, men bremser skibets
bevegelser. Bremsingen må ikke overskride en viss grense, som
Fig. 77. Typiske norske fjordbåter. Øverst
halvdek-keren «Orkla», nederst stormdekkeren «Frøya».
Begge bygget ved Trondhjems mekaniske verksted.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
