Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mat og drikke - Sukker og sjokolade - Sukker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
De store opfinnelser.
like meget skyldes det agronomene, som har forstått å foredie
sukkerroen, en nepeaktig plante, slik at sukkerinnholdet i den i løpet av
hundre år har steget fra 4—5 % til 16—20 %.
I Norge har vi aldri hatt noen nasjonal sukkerindustri, selv om
det har vært planer om å gå i gang med roedyrkning og
sukkerfabrika-sjon. Men i årene 1752—54 blev det i Bergen, Trondhjem og
Halden oprettet sukkerraffinerier, som lønte sig glimrende på grunn
av tollbeskyttelse og privilegier. I Danmark har man derimot en
gammel og god sukkerindustri, basert på landets egen avl av
sukkerroer.
Roene biir først vasket i maskiner og så skåret op i smale,
trekantede strimler, snitter. Saftutvinningen foregår i et såkalt
diffusjonsbatteri, som består av 8—10 cylindriske jernbeholdere. Disse
fylles med roesnitter, og når de gjennemstrømmes av vann av ca.
80°, som cirkulerer fra den ene beholder til den næste, vil sukkeret
trekkes ut av cellene, diffundere, slik at det opstår en like sterk
sukkeropløsning i vannet som i snittenes celler. Resultatet av
prosessen er at det i snittene bare blir tilbake 0,3—0,4 % av det
op-rinnelige sukker, mens man har fått en sukkersaft som holder 15 %.
Snittene presses så for vann og danner efterpå et utmerket kreaturför.
Fig. 179. Sukkerhuset i Trondhjem, bygget i midten av 17-hundretallet.
Bygningen står fremdeles og er deler av E. C. Dahis Bryggeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
