Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kort öfversikt af kemiens utveckling före Berzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Kort öfversikt af kemiens utveckling
före Berzelius.
Olika tider hafva hyst högst olika uppfattningar om
antalet och beskaffenheten af de grundämnen, af hvilka
de oss omgifvande föremålen ytterst bestå. Olika hafva
ock de vägar varit, hvilka man beträdt för att härom
vinna kännedom.
.
Under forntiden sökte man företrädesvis lösa naturens
gåtor på spekulationens väg; experimentet var däremot
för de gamles vetenskapliga metod så godt som
främmande. Följden blef, att lösningarna vordo mångfaldiga, ofta
nog sinsemellan alldeles stridiga. Redan tidigt tycktes
dock den uppfattningen tämligen allmänt göra sig
gällande, att tingen, trots sin oändligt växlande yttre form,
likväl i grund och botten utgöras af endast ett ringa fåtal
för dem alla gemensamma urämnen eller element. Stundom
gick man till och med så långt, att man inskränkte dessas
antal till ett enda. Perserna ansågo sålunda, att elden,
egyptierna att vattnet vore alla ämnens grundprincip,
hvaremot indierna på Buddhas tid antogo fem dylika:
eld, jord, vatten, luft och eter. Dessa olika
uppfattningar återspeglades troget i de åsikter, som sedermera
uttalades af flera bland de grekiska tänkarna. Största
betydelsen för eftervärlden erhöll den lära, som,
ursprungligen framställd af Empedokles från Agrigent, närmare
utvecklades af Aristoteles, och som i öfverensstämmelse
med den indiska uppfattningen antog de fyra elementen
eld, jord, vatten och luft, hvartill lades ett femte af
mindre rent materiell och mera så att säga andlig
beskaffenhet, motsvarande indiernas eter och senare
benämt quinta essentia (det femte grundämnet), ursprunget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
