Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hvad Berzelius uträttat för kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD BERZELIUS UTRÄTTAT FÖR KEMIEN.
27
27
=
gram järn (Fe) fordra för att upplösas 2+32 + 64-98
gram svafvelsyra (H, SO), och att därvid bildas 56 +
32+64 152 gram järnvitriol (Fe SO) och 2 gram
vätgas (H). Och om jag har någon annan viktsmängd
järn, hvilken som hälst, t. ex. 777 gram, och vill
upplösa den i svafvelsyra, kan jag således med ledning af
den anförda formeln genom en enkel regula de
tri-räkning utröna dels hur mycket syra därtill åtgår, dels hur
mycket järnvitriol och vätgas därvid bildas.
Redan detta torde vara tillräckligt att ge en
föreställning om den reda, åskådlighet och besparing i tid
och utrymme, för hvilken vetenskapen har det
Berzelianska teckenspråket att tacka.
Äfven på en mängd andra områden har kemien
skördat stort gagn af Berzelii värksamhet, icke minst den
organiska och fysiologiska kemien; men äfven en kortfattad
redogörelse för alla hans arbeten skulle kräfva ett
mångdubbelt större utrymme, än planen för denna lilla skrift
medger. Vi hafva därför med nödvändighet måst
inskränka oss till att vidröra ett helt litet fåtal af hans
värk, som framför andra varit af den allra största
betydelse i kemiens utvecklingshistoria.
Man kan slutligen framkasta den frågan, huruvida
icke Berzelius under sin långa bana som vetenskapsman
äfven begått en del misstag eller framställt åsikter, som
senare befunnits oriktiga. Att så var förhållandet, låter
sig icke förnekas; Berzelius var lika litet som andra
dödliga fritagen från den begränsning, som vidlåder allt
mänskligt, och den teckning vore missledande, som med
ensidigt framhållande af förtjänsterna helt och hållet
förtege bristerna. Berzelius själf med sin omutliga
sanningskärlek och rättrådighet skulle helt visst ha varit den
första att skarpt fördöma ett dylikt sätt att »hedra› hans
minne.
En märklig strid, i hvilken Berzelius slutligen kom
till korta, rörde frågan om koksaltets natur. Det har
redan i det föregående framhållits, att koksalt bildas genom
invärkan af saltsyra på natron, en substans af lutaktig
smak och starkt frätande egenskaper, hvilken bl. a. ingår
som beståndsdel i tvål, soda m. m. Det låg nu nära till
hands att antaga koksaltet äfven vara sammansatt af dessa
båda ämnen, genom hvilkas ömsesidiga invärkan det upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
