- Project Runeberg -  Bidrag til en Ordbog over Jyske Almuesmål / 2. Bind. I - P /
902

(1886-1914) Author: Henning Frederik Feilberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

902 pykke

pyt
1, pykke, uo, i udtr. som pyk æ
hø samøl (vestslesv.), føre hø sammen i
småstakke; se pyge.
2. pykke, uo,
pyk el. pijt (Mds. h.);
pyk -ar -at (Ågersk.); —
være upasselig, om frugtsommelige kvinder,
æ pygre.
pykmavet, to. pykmam (Agger);
tykmavet.
pykstang, no. pykståri cew (vestslesv.),
bærestang til at samle hø i pykker.
pylke, uo. pylk -»r -9t (D.) ; klynke,
mest om born; hwa pylkar do får?
pylle, no. pyli (Thy); pyh (D.,
Elsted) ;
puU (Mors, Lild s.) ;
puh (Vens.)
;
pijli el. puh (Agger) ; ordet , hvormed
hons kaldes (Mors, Agger, Lild s., Vens.);
jfr. Sgr. V. 46, 43;2, ænder (Thy, Agger)
;
gæs (Agger); jfr. dekke, tippe, tokke.
pyller, to. pyUr (D., vestj.); pubrs
(Agger); syg, vranten, om småborn.
pyller-i-nøk, no, æn hetd pyldr-i-nbk,
kælenavn til et klynkende barn.
pyllervorn, to. pyUrworn (Mors,
Thy) ;
pyhworn (Vens.) ; som klynker,
klynkende; hon ær så ynøji pyhrtodrsn,
hon wel dltir syhr å pyhr å klaw sæ
(Lild s.).
pyllevak, no, pyliwak, jnUtoak, puU-
wak (Agger); navnet, hvormed ænder
kaldes, se pylle.
pylre, uo,
pyhr -9r -9t (D. , vestj. ; vestslesv.),
ft. tf. -9d (Mors, Thy, Lild s.), tf. -sr
(Vejr,); -^
nf. nt. ft. pijhr tf. pi/hr (Vens.). —
1) lyden, som kyllinger og hons giver
fra sig; æ kywhrpr pytrar (D.). — 2)
klynke, småklage; betinde sig ilde (D.,
vestj., Sønderj., Mors, Thy, Lild), pyhr
ømr jæn (Vejr.), se pyllervorn ;
jfr. hylre,
sylre.
pylrehone, no. pyhrhqn æn (vestj.)
;
en der altid klager sig, om kvinder.
pyne, uo. pyn -9 -t (Elsted, S. Hald h.,
Hobro); p- æn hon, nebre de fme dun
af den, renplukke den.
pynt, no. pynt de (D., vestj., Sønderj.);
æn el. et pynt (Søvind); pønc é best. -9
(Vens.), = rgsm.; æ pynt o æn hatstetn9l
(D.), o: blomster, bånd og lign.; no æ
de te pønt (Vejr), o: nu er vi færdige
dermed, nu er det gjort istand, også:
no æ de gor te pyM (vestj.); dlte^ wa
no i gu pønc, tene di, Grb. 79. 73, o
god orden, stand ; de æ få pønc (Vens.),
til stads; jfr. hatte-, hoved-, hår-.
pynte, uo.
pynt -9r -9t (D., vestj.);
pønt ft. tf. -9r (Vejr)
;
pynt -e -9t (Søvind);
pøhc -9r -9 -9 (Vens.);
pyM -9r -9t (Agersk., Bradr.); —
= rgsm. ;
pyM åp i æ hus (D.) ; di Adj
pøfica såda’nt åp i stdmn (Vens.); pynt
sæ (D.); hun pynt9r sæj te awtan lisom
æ hidarar (D.), lisom æ køvstad piqar
(vestj.); jfr. hyrdekone ;
pynt æn hjøstak,
æn hjølas a’tv (D.), o: rive de løse strå
af, ligeså Vens., Thy; jfr. Aasen, pynta,
mntsk. puntich, geziert.
pyntelig, to. pynt9l9 (D., vestj.);
iOpønc9l9 (Vens.), = rgsm.
pyramide, no. et spil med kugler
se Kr. Borner. 563, jfr. pirremi,
pyrremænd, no. se pirremænd.
pys, no. pys æn pyjs (Agger, Han h.).
— 1) kælenavn til kat; dc^j het9 pys
(Vens.) ; se pus. — 2) pys (Agger), pyqs
(Lem), pyws (Skanderb.); jfr. Kr. Dyre
fabl. 193 ;
gassen får kjørmisnat sin ^pyvs"
Kr.Alm.lV. 152.424, penis; se pette, pjævs
pysken, no. pysk9n æn -ar (Ribe egn);
lille pose til at tage flynder op af garnet
med.
pysle, uo. o. afl. , smstn. se pusle,
pysling, no. sammenløben mælk,
som opkrystes af osteballien med hånden
for at gives til born el. kyllinger (Hovl-
bjærg h.). Mb. Till.; pinsal hak. (N. Sams).
pyssel, no. pyjsal é (Vens.), kryster-
agtig person,
1. pyt, no. pyt æn (Thy); en frem-
springende genstand f. eks. en tue; Lyngby:
fejlskrift for pyk? el. er det pynt?
2. pyt, udrbso. å pyt skid, et antf
(D.), pyt får 9n skid, Kr. Sk’S. 240. 75 tim.
;
pyt mæ de ! (Agger) ; å pyt mæ de ! pyt,
ene ond (Vens.), til hvad man lader
hånt om; ja pyt, håd a tæntl (D.),
siges, når noget ønskes gjort, som man
anser for umuligt at sætte igennem; pyt!
60 så Pæjør te koyan; hwa så ko^9n da ?
han vil ey^an pyt9n ha, mæn han ’9I ha
hans pæn (D.); jfr. J. K. 26,25, Thiele
L 281 øverst; se Bricka, Biogr. Lexik,
under Peder Gyldenstjerne ; sign. historien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:35:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordbogjysk/2/0912.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free