- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
84

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v.
Boar
Boarasmaddat, -madam, v. cont. (boaras
met; celdes mere og mere.
Boarasmästet, v. dem. (Boarasmet) celdes übt.
Boarasmattet,i\/«e/. (boarasmet) gjøre celdre,
Boarasmet, v. camp. (boares) senescere, ve
ferascere, ælbes, blive gammel, ætbre.
Boarasmuvvat, -muvam, v. comp. = boa
räumet; boarasmuvvam vuoras, en bebaget
Boaraset, v. aestim. boares) anie for gam=
mel, fot at være altfor gammel; boarasam
-ii akkan valddet, jeg anfer hende for gam
mel til §uftru.
Boardas, -boarddahan, s. (didl.) Port,
Boares, boarras, adj. senex, annosus, aam-
mel; vitta jage boarrasäbbo INN 1. must
1. gomon, 5 Aar ælbre end jeg; okta boar
ni- dak legje, de vare lige gamle; boar
rasamua vieljain, den relbfte af Brodrene,
Boareslagan, adj. boaxes] noget gammel,
gammetagtig, til Aars,
Boaresvuotta, -vuoda, ,3, (boares) seniitm,
vetudas, Alder, 2Llde, Alderdom; Sul. i, 36.
jfr. akke).
Boarka 1.-kai, adj. vedf, boarkas, amarus,
austerus, iracundus, barff, haard, bitter,
arrig, ildsindet, fnarunt ; ncer om Mcrnd’. jfr,
baösse, om Kvinder. jfr, baSöa. — Comp.
boarkab. — Supert boarkamus.
Boarkaiduvvat, -duvam, v. subj. = boar-
kasinet.
Boarkanet, v. n. = boatkanet.
Boarkasmaddat, -madam, v. cont. boar
kasmet) blive mere og mere bitter, arrig.
Boarkasmästet, v. dem. ’boarkasmet] blive
Boarkastallat, -stalam, r. imit. boarka)
anftille fig arrig, ond, bitter.
Boarkaset, v. aestim. boarka’ anse for arrig,
ond, bitter.
Boarkat, adv. [boarka) arrigt, onbt, bittert.
Boarkavuotta, -vuoda, ,3, (boarka) Arrighed,
Bitterhed, Haardhed,
Boaro, borru, ,3, oestrum, Klceg, Brccms,
Boarrasabbovuotta, -vuoda, s. (boares’
l)oiere Alder; b. Bust læ, han er celdre,
Boarras, -rraca, ,3, dem. (boarre; üben
Flaade,
Boas
Boarre, s. /«/is. sammenfoiede Trceer, hvor
paa man fan komme over Indso el. Elv,
glaabe (= borre).
Boarro, boaro, s. — boaro.
Boartte, boarte 1. boartte, s. idbeMum ex
tunicis betulae confectum, &ar, Kurv eller
2tif. gjort af Ncever’; boarttolitte, N^ueraft,
Boarttot, boartom, v. n. magicis artibas
infid, fortrolbes, forrjeffes, miste Evnen til
at" bræ6e om Bosse) = goarttot.
Boarvel, -val = boalvar.
Boaskadet, v. a. (boaske) binde Komagbaan
bene ikjodeslost om Smatlæggen.
Boaske, .3, 1) pars c,’",’i,3 Inferior fasciis
ccdcei Lapponici revincta, Smalbenet om
bundet med Komagbaand (iscer naar bette er
slusket übfort; jfr. niecakas, vuoddatak).
’i = Sy. påske.
Boaskotet, v. habii. (boaske) gaa med slusket
ombundne 2mal6en.
Boasmé, ,3, (obsdl.) mensa secunda, Tessert
(= bagjalas, dæddaldak).
Boassa, boasa, s. nidus murmus, Muserede,
Boasta 1. bosta, ,3, venenum, Gift, der for
aarfager Hcevelie, men kan læges (jfr. mirkko).
Boasta, s. tabellarim, cursus publicus, Post,
Boasta-lavkka, $. Postscek,
Boasta-olmai, ,3, Postforer,
Boasta-rappe, s. Postaabner,
Boasta-vuögje, ,5, Postkjorer,
Boasto, adj. kun veöf.) falsus, non verus,
vrang, urigtig, feilagtig, mislig; b. coddagi
munnat, gaa i 3]rangftruben; b. oappo,
Vranglære; d, girje valddet, tage feil Bog!
b. gæinoi ala saddat, komme vaa Afveie:
b. jurddagi ala saddat, komme paa gale
Tanker; d" aigge, Utide; d, adnem, Mis
brug; b. arwedæbme, Misforstaaelse; b.
eilggim, Mistydning; b. okke, Misfoster;
b. aiggasas, utidig,
Boastoset 1. bostoset, r. aestim. (boasto)
anse for vrangt, urigtigt, seilagtigt, forkjert,
Boastot, adr. (boasto) vrangt, urigtigt, übe,
sortjerl; b. adnet, misbruge; b. mæuno
det, opfore sig ilde; b. don dagak, bu
handler ilde; dat læ sagga b. dust dak
kujuwurn, det er meget Übe handlet af dig,
Boastovuotta, -vuoda, ,3, (boasto) Forkjert’
hed, Urigtigrjeb, Mislighed, Misbrug; boa
stovuodaid heittujubmai buktet, afffaffe
Misbrug, VUsligheder
Boasso, ,3, pars tentorii sice tnyurii Lap
ponum intirna ex adverso ostii, übi vasa
et eibus reponuntur, den bagerste eller in
dersie Plads i Lappens grøtte, ligeoverfor
Toren, hvorhen man henscetter Kar og Mad.
Boassob, adj. comp. (boasso) som er nær=
84
Elding.
Boarasnuvvat, -nuvam, v. comp. = boaras
muvvat.
Boarastallat, -stalam, v. imit. boares) cm=
stille sig aammcl.
Boarastuvvat, -stuvam, v. comp. — boaras
nmvvat.
lidt bitter, ctrrig.
Boarkasmet, v. comp. (boarka) amarum,
austerum, asperum fieri} blive arriss, onb,
bitter,
Boarkasmuvvat, -muvam, v. comp. = boar
kasmet.
Boasot 1. -ok, -oha, -ka, s. = boassohas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free