- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
109

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bællje. 109 Bæna.
Bællje-biltto, 5. = bæljos.
Bælljebælag, «r//, cm* altera auris cleest,
som tun har et Øre.
Bællje-bælastallalas, r?f//. som gjeme uti lytte,
Bællje-bælastallat, -stalam, v. a. auscul
tare, lægge Øret til for at lytte, fptbfe Øren
efter noget,
Bællje-gasse, s. Øreuor.
Bællje-goarvve, ,9. üTrebruft, kniffen omfring
øret; bællje-goarvyai vurkkit, gjemme bag
Øret.
Bællje-gæcce, s. Øreflip.
Bællje-jubmam, ,9. øresusen,
Bællje-lasta, s. det hele xjbre Øre.
Bællje-navlag, .9. = I», roggau.
Bællje-nauvlhatak, s. Ørcfting.
Bællje-rastas, s. Garrtdas infaustus, Lav
strite.
Bællje-riegges, s. Ørering.
Bællje-roggan 1. -rogganas s. J) auriscal
pium, Ereffe; 2) libéllula, Drctvist,
Bællje-savkastallam, s. £hetuberi.
Bælljesavkastallat, -stalam, v. a. !)vis!e i
Ørene.
Bælljesavkastalle, s. per*. Cvetubcr.
Bælljeskaddari orrot, r. a. ausmltare, lytte.
Bællje-skarban 1. -skurban, s. = bællje-
roggan.
Bællje-cirgotak, F, ©ting i Øret.
Bællje-cigria, s. ørefmrjfte.
Bælostaddat, -stadam, r. fr. (bælostet) ofte
unbfftjlbe, forsvare,
Bælostastet, r. dem. vbælostet) undstyldc lidt.
Bælostatte, adj. (bælostet) undstyldelig, forn
fan unbfh)lbe<3.
Bælostattemættom 1. -mættos, adj. (bæ
lostet) uuudskyldclig,
Bælostattet, r. fad. l) lade und
stylde, ’2) kunne undslyldco,
Bælostet, v. a. vbælle) excusare, unbftylbe,
tage i Forsvar - guoddaluvvum olbmu d,
forsvare en Anklaget; bælostam-soatte, For
svarskrig,
Bælostus, -stusa, s. (bælostet) exeusatio.
Undstyldning, Forsvar; maid don aigok
eælkket aldsesad bælostussan, l)t)ab vil
bu sige til dit Forsvart damditi don læk
alma bælostusa tåga, derfor er du uden
Undstyldning.
Bæna, bædnaga, s. canis, Hund,
Bænagullam, s. spatium, per quod ccuiis
audiri potest, mittiarium, en Mil 0: faa=
langt en Hund kan hores,
Bænaiduvvat, -duvam, v. subj. (bæna) blive
forfynet mcd Hunde.
Baenastallat, -stalam, v. imit. (bæna) an»
stille sig forn Hund, agere Hund,
blive uden Hund.
Bænatæbme, -tærne, adj. vedf, -tes (bæna)
fem ingen Hund har.
Bænavuotta, -vuoda, s. bæna) Hundsthed.
Bænka, s. 1) subsellium, Sænf. i") prae
rupta amnis ripa, 3J?ai6affe i Elv,
Bænta 1. bænt, adv. directe, (ige, I ige til,
6ent; b. bodnai, bent tübunbä; b. eæggot,
(obret; go son b. jærra must, naar han
fporger mig ligetil’ b. buokai calmi oudast,
lige for alles Cinc; soabbe manai b. rasta,
Staven gif toærå af.
Bænta 1. bænto, pænto, .9. bacillus, quo
velum expaiiditur, Pente, en üben ©tang,
hr>ormcd et Seil udspa?ndes.
/f/s<’ Spik, lynde, slade Fureslitkcr,
der brnges til at lyse med eller ül at g>mc
Kuroe klove Spil
Bæral, bærral, s. baca, margarita, Perle ;
allet balkesl bærralid spini ouddi! laftet
ifle Perler for Svin’
Bæras 1. bæras, bærraha, s. (dial.)
bæra.
Bæras, bærrasa, s. lota familia, domus,
rir et uxor cum famulis, familie, Mand,
Hustru og stuora b. sust læ, han
har stor Familje, stort Hus,
Bærdo, norn. propr. loe. Bardo,
Bærdo-vagge, norn. propr. loe. Vardodalen
i Tromso Amt,
Bære, adv. nimis, pirane, altfor, aldeles ;
ale undine su I», sagga! flåa ham ikke alt’
for meget!
Bærehaga, adv. continue, sine fine. uaf
brudt, i et Kj,or 1 bæna vilvai 1». boccui
mai]i]ai, Hunden jagede nafbrudt efter 9tenö=
dyrene (jfr. duojasi] ,
Bærehakki, etdr. — bærehaga.
Bæretet, r. a. (obsdl.) hieri, lage i Forsvar,
Bærgalak, -laga, s. diabolus, Djevel,
Bærgas, bærgaha, ,9. (dial). = bærgalak.
Bærja, norn. propr. Navn paa en ,U’o, som
er sod paa en Fredag.
Bærjadak, -daga, s. dies Veneris, Fredag^
gukkis b. Langfredag,
Bærjas, s. objectactdum, lapis sive aliud.
quod i)i tecto tugurii juxta fumarium po
nittir. quo fumum ventus minus dejiciat.
fliogfjæl, en Fja’l, Sten eller andet, forn fæt=
teå paa Taget af Lappehytten paa Vindfiden
af Noghullet for at ikke Vinden stal bringe
Rogen til at flåa ned gjennem Skorftcnen,
Bærjastet, r. n. (bærjas) fante Nogfja’l op
paa Taget, at ikke Nogen stal flåa ned,
Bærliges, -likkas, adj. justa*, tilborlig:
nuftgo bærliges læ. ’2 Thef. 1, 3.
Bærbmet, s. = bærmed.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free