- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
148

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Duddi.
Dovdcle. 148
kjcndt Sandhed-, gaibadus dovddujuvvui
vuoigaden, Fordringen erkjendtes berettiget.
Dovddel, adj. vedf, dovddelis, (dovddat),
som har let for at kjende eller gjenkjende et
Menneske, en Vei etc. — Cpmp. -läbbo 1.
-lab. — Superl. -lämus.
Dovddelvuotta, -vuoda, s. (dovddel) Sone
til let at kjende noget igjen,
Dovddo, dovdo, s. (dovddat) notitia, scientia.
smsus, Kjendsel, Erkjendelse, Skjon, Folelse,
Indtryk, Bevidsthed, Sands; boattet duot
tavuocta dovddoi, fomme til SandhedZ Er
fjenbelje; laga bokte boatta suddo dovddo,
ved Loven kommer Sundens Erkjendelse; i
læm mikkege ællem dovdoid sust, der
var intet Tegn tit Liv hos ham; oame
dovddo, Samvittighed; du gudnedovdo
vuöllai dam bijam; jeg overlader det tit
bit Lßresskjon; mist læk vitta dovdo, vi
have fem Sandser,
Dovddodet, v. dem. (dovddat) fole, mærfe lidt,
Dovddostallat, -stalam, r. dem. = dovd-
dodet.
Dovddostästet, r. dem. = dovddodet.
Dovddostet, v. dem. — dovddodet.
Dovddujubme, -jume, s. verb. pass. (dovd
dat) Erkjendelfe,
Dovdidaddat, -dadam, v. reclpr. (dovddat)
indbyrdes lære hinanden at kjende,
Dovdidattet, v. fad. (dovdidet) labe teere at
kjende, at mcerke, føle, erkjende.
Dovdidet, v. a. (dovddat) lære at kjende,
mcerke, fole, erkjende,
Dovkas, dovkkas, adj. stupidus, dum,
Dovkke, dovke, s. stultus, en Dumrian.
Dovdnjit, v. a. (doavdnje) lcegge Omslag om
noget.
Dovdolas, -laga, adj. (dovddo) erfjenbtlig;
oamedovdolas, samvittighedsfuld, ftjonsom,
Dovdos, dovddosa, adj. (dovddo) nötus,
kjendt, bekjendt, kundbar, befjenbt mcd; dat
læ dovdos 5886, det er en befjenbt Sag;
dovdos læm pappi, jeg er kjendt mcd
Prcesten; dovddosak, Bekjendte; son læ
dovdos olmai, gosa boatta, han er en be
!jenbt Mand, huor han kommer hen.
Dovdotæbme, -tærne, adj. vedf, -tés,
(dovddo) bem’bftlps, foleslos, uftjonfom, uer
kjendtlig,
Dovdotesvuotta, -vuoda, s. (dovdotæbme)
Beuidstloshed, F.olesloshed, Uerkjendtlighed.
Dovdotet, r. fad. min. us. (dovddot) bringe
til at kjende, mærfe; son dovdoti munji
mærkaid, han lærte mig at kjende Meerkerne.
Dovgos, -vggosa, s. — doavgos.
Dovlholas, adj. (doavlhe) tilboietig til at
faa Blcemmer.
vovgaivuotta, s, Lcesphed.
Dovsastaddat, -stadam (dovsastet) lcrspe,
men i mindre Grad, unbertiben.
Dovsastattet, v. n. = dovsastet.
Dovsastet, v. n. (dokse) ore Ilaeso loqui,
Icespe.
Dovta, doktag, s. Colymbus arcticus, Im
mer, ©iorlom; appe-dovta, G. glaäalis.
Droikkot, v. n. (dial.) öbloqui, mobfigc;
son droikoi munji, han sagde mig imod.
Dronnig, s. Regina, Dronning,
Du, Gen. & Inf. pron. pers. tuus, a, um,
te, bin, bit, dig,
Dubak, dubbak, 5. — duppat.
Dubbos, adv. — duobas.
Dublareg, -rega, s. crater, rund Trcrkov
uden Skaft (== bollo).
Dubmidet, v. a. (dubmit) prove paa at bomme
til Noget, med Lempe bomme til Noget;
sattoi dubmidet, tilfige, bomme til Skyds,
Dubmijægje, s. verb. é adj. (dubmit) dom
mende.
Dubraim, s. verb. (dubmit) ©ommen; dub
mim fabmo, ©ommermagt, Doinmermyn
dighed,
Dubmit, v. a. judicare, jus dicere, damnare,
bomme,bomfælbe,ibomme, bestemme,
tilfige, fordsimme; allet dubme, amadek di
dubmijuvvut! dommer ikte, at I ikke stulle
dommes! rievtoi don dubmijik. Lue, 7,
43; dubmijeket su din lagadek mielde,
Joh. 18, 31 ; dat sudnji dubmijuvvum
rangastus, den ham ibomtc Straf; ænam
sust" erit ja dudnji dubmijuvvui, SOl-’’so"
blev frabpmt ham og tilbpmt big; ik galga
diktet moarrad dubmit, maid dakkat
galgak, du stal ikke lade din Vrede be
stemme, hvad bu stal gjore; dubmijuvvum
sattoi 1. sato dakkat, tilsagt at slndse; de
epet di livce dubmim asetes olbmuid, ba
’havde I ikke fordom: uffijlbige Folk; gutte
i osko (gaitotussi) dubmijuvvu, Mare,
16, 16.
Dubmit, v. a. (dial.) evacuare, tomme,
Dubmitaddat, 1. -tallat, -tadam, -talam, v.
neutr. pass. (dubmit) blive dornt; dubmi
tallam sattoi, domt, tilfagt at stydsc.
Dubmitatte, adj. (dubmitet) som fan dom
mes, fordommelig.
Dubmitet, v. fad. (dubmit) 1) lade bomme.
2) kunne dMmes.
Dubmitus, -tusa, s, (dubmit) Judicium, dam
natio, Ton,, Fordommelse; sin dubmitus
læ vanhurskes, deres Fordommelse er ret-
færbig.
Dubmitægje, adj. •= dubmitatte.
Dudde, s. adjumentum, Tilhjcelp (= duodde.)
Duddidet, v. cont. (duddit) holde paa, fpæbe
•paa, hjoelpe paa, stMe til mcd noget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free