- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
224

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gietta.
Gietta-ladde, s. Haandblad,
Giettalagai, adv. Haand i Haand: g.
gaa Haand i Haand; g. saddat, komme i
Kompani.
Giettalassi, adv. i £aanbgemæng.
Gietta-læppe, s. vola manus, det stade inbe
i Haanden, Haandloue.
Gietta-nanos, adj. haandfast.
Gietta-rapad, adj. haandfast.
Gietta-sikkaldak, s. Haandklcedc.
Gietta-sæsse, s. Haandblad - galle mon dov
dam giettasesin, jeg føler mcd Haanden.
Gietta-cala, s. Haandskrift.
Gietta-cilla 1. -siella, s. Metalgjenstand, som
man ifplge Doertroen maa have paa sig,
naar man haandterer Sig, for at bevare sig
mod skadelige Indvirkninger.
Gietta-vaddo, s. Haandsnöre.
Gietta-vailag , adj. som mangler den ene
§aanb.
Gietta-vaimos, s. Haandloue.
Gietta-vatto, s. Haandtoi (Handsker, tanter).
Gietka, gietkam, s. cunahda, Vugge.
Giefekadet, v. cont. (gietkat) i Mag lægge
Barn i Vugge,
Gietkagas, -gåsa, 5. den Tilstand at nære
lagt i Vugge.
Gietka-manna, ,3. Barn i Suggen, Svobe
barn.
Gietkastallat, -stalam, s. cont. (gietkat)
sysle med at lægge Barn i Vugge.
Gietkat, v. a. (gietka) infantem /ase/is in
volutum cunis immittere, fupße og lægge
Barn i Vugge.
Gieca 1. gjeca, numer. card. R. — ciecca.
Giecrattem, s. fauces, guttur, Strube.
Gieccen, M,3//). M. = gæccen.
Gieva, gievvaga, 5. Uinus, lutum, Dynd,
Dike, Sole, Vlode, Blpdmyr, som ei fan
passeres; hæeta vuojoi gievvagi, Hesten sank
ned i Dyndet.
Gievagattet, v. fad. (gievaget) gjøre dyndet,
jølet, blpd.
Gievaget, v. n. (eieva) blive dyndet, følet,
blod.
Gievasget, v. transl. (dial.) blive overgiven,
ualmindelig glad, saa man ei ved, hvad man
siger (jfr. gievvot).
Gievataddat, -tadam, v. a. (gieppa) sode til.
Gievatallalas , adj. (gievatallat) som let
sod er til.
Gievatallamus, -musa, .5. (gievatallat) noget
at sode til.
Gievatämus, -tebmusa, s. (gievatet) noget
at sode til.
Gievatet, v. a. (gieppa) fuligine obducere,
sode til.
Gievvo.
Gievddadet, v. fad. (gievddat) trotte, matte,
übmatte, udmase.
Gievddam, adj. verb. (gievddat) mat, üb«
maset.
Gievddat, gievdam, v. n. fatlgari, lassari,
trcettes, mattes, udmattes, udmases; dat mv
oasse saddai rumaslas vaive vuöllai g.
det Biet) min Lod at trættes under legemligt
Besucer,
Gievddel, adj. vedf. -ddelis, (gievddat) som
let udmases,
(tevane, gievne, 5. ahenum, Kjedel.
Gievkan, .3, culina, Kjpkken.
Gievlek, gievlleka, s. vascidum ex cortice
beiulae factum, Kar as Noever, Nccverstrukke.
Gievotet, v. fad. (gievvot) gjore ellevild.
Gievraiduttet, v. fad. (gievraiduvvat) gjøre
stärkere.
Gievraiduvvat, -duvam, v. subj. (gievrra)
blive stcrrk, ftærfere.
Gievrasmattet, v. fad. (gievrasmet) gjøre
ftærf, stcerkere.
Gievrasmet, v. comp. (gievvra) blive ftær!,
ftærfere.
Gievrasmustet , v. dem. (gievrasmuvvat)
blive lidt ftærfere.
Gievrasmuttet, v. fad. — gievrasmattet.
Gievrasmuvvat, .3, subj. — gievrasmet.
Gievrastallalas, adj. (givrastaTlat) som gjerne
giver sig ud for at nære ftærf.
Gievrastallat, -stalam, v. imit. (gievrra)
give sig ub for at nære ftærf.
Gievrastet, v. dem. (gievrrot) blive lidt ftærfere.
Gievraset, v. aestim. (gievrra) anse, holde
for at vcere ftærf.
Gievrra, gievra, All givrri, adj. et s. vedf.
gievras, firmus, validus, ftærf; gievrab
olbmu fabmo, den Stärkeres Ret.
Gievrravuotta, -vuoda, s. (gievrra) Styrke.
Gievrrodet, v. fad. (gievrrot) gjore ftærf.
Kievrrol, sich’, vedf. -115, som let
bliver stcerk.
Kievrroiet, i Hast
blive lidt stcerkere,
Kievrrot, gievrom, v. ,?. blive stcerk,
stcerkere.
Gievcas, adj. prominens, übftaaenbe, ffrunfet.
— gievceld, adv. id.
Gievcce, -vce, s. ruga, ora prominens,
Strunke, übftaaenbe Kant.
Gievva, gieva, s. — Sy. kiævva.
Gievvagægjai, adj. vedf. -ægjas, (gieva) fulb
af Tynd.
Gievvo-arvas, adj. uhyre gavmild.
Gievvodet, v. fad. (gievvot) = gievotet.
Gievvol, adj. vedf. -wolis, (gievvot) som
let kommer i Ekstase, bitner ellevild og flåar
om sig i Vildelse, jfr. givvoi, gæivvolas.
Gievvolas, adj. = gievvol.
224
Gietkamas, -masa, s. — gietka-manna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free