- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
235

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Goalkka. 235 Goalvva.
Goalkkaladdat, -ladarn, v. fr. (goalkkalet)
ofte banke, slåa lidt paa.
Goalkkalästet, v. dem. (goalkkalet) banke,
slåa lidt paa en Gang ; goalkkalästam, atte
goccak, jeg banfer lun saa meget paa, at
du oaagner.
Goalkkalet, v. mom. (goalkket) semel pul
såre, banke paa, slåa paa én Gang: g.
uvsa, banke paa ©øren en Gang; g. njalb
mai, give et Slag paa Munden (jfr. skoalk
kalet).
Goalkkanas, -nasa, s. en enkelt Klang el.
Klang af Bjcelde = goalketæbme.
Goalkke, goalke, s. malacia, vindstille:
aibas goalkke 1. yuogja-goalkke, Vind
stille, Havblik.
Goalkke, adj. vedf. goalkes, tranquülus,
stille: goalkes dalkke, stille Veir.
Goalkket, goalkam, v. n. 1) tinnire, klinge,
klingre: biello goalkka, Bjcelden klinger
(jfr. skingget, skillat, skilkket,
skuonjardet). 2) strepitum facere, flåa,
fmælbe med noget: manne uvsain goalkak?
hvorfor fmælber du med Dpren?
Goalkotakkes, -takkas, adj. (goalkotet)
tilbøielig til at flingre med Bjcelde.
Goalkotallat, v. fr. = golkotallat.
Goalkotet, v. fact. (goalkket). 1) labe klinge,
ringe; g. bielo, klinge med Bjcelde. 2) banke
paa, hamre paa; g. uvsa, banke paa ©øren
(jfr. coalkket, coakket, skoalkket).
Goalla, adj. expers cornuum, kollet, hornlos.
Goalla, s. 1) midctrum, Kolle, Mcelkespand.
2) hrassica, Kaal; gussa-goalla, HiZimole
blad.
Goallo, goalo, s. lampas, Lampe, „Kaale".
Goallodet, v. fact. (goallot) lade fryse, üb=
sa’tte for at fryfe ; ale goallod mana! lad
ikke Barnet fryfe!
Goallolästet, v. dem. (goallot) i Hast fryse
lidt.
v. s«bi/. i Hast fryse.
collocati et interse vincti, den Tilstand, at
Kjorcrenen er bunden efter en forangaaende;
en Rcrkke af Nen bundne efter hverandre,
„Slagtpnime" ; «c»I1u8i scrtte i Slag
tstmme; zc)lluBiBt Ilkt, vcere i Slagtommc.
Goallostaddat 1. -stallat, 1. gollustallat,
-stalam, v. fr. (goallostet) binde efter
hin anden flere Nensdyr.
Goallostästet, v. suhit. (goallostet) i Hast
binde Nen efter l)inanben.
Goallostatte, adj. (goallostet) forn fan bin
des, forn lader sig binde bagefter i Slag-
t^mme.
Goallostattet, v. fact. (goallostet) labe binde
bag en anden Renslcede; galgak jecad
mai]i|ai goallostattet, 0,0 ik jes såte
vuögjet, du stal lade dig (bin Nen) binde
bagefter, ba bu selv ikke kan fjøre.
Goallostet, v. a. (goallos) tarandos ex
ordine collocatos aliumpost aliwmvindre,
binde Nensdyr efter l)inanben, saa de gaa
i Nad og Ncekke; goallostam du rnaijna
stam, jeg binder big (bin Nen) efter mig.
Goallot, goalom, v. n. algere, fryse, føle
Kulde; g. giedaiu ja julgin, fryfe paa
§cenber og Fpdder (jfr. galbmet, galbmot).
Goalmad, num. ord. tertius, den tredje.
Goalmadas, -dasa, s. triens, en tredje Del.
Goalmadassi, adv. tertio, for det tredje.
Goalmadassi, adv. = goalmadassi.
Goalmadest, adv. tertio, for det tredje.
Goalmag, s. = golmag.
Goalme 1. goalbme, s. = skoalbme.
Goalos, gollus, adj. foedus, fæl, hcrslig,
ftr;g (baade af s)bre og i Vcrsen; jfr. ruojos,
robme, faste).
Goalosvuotta, -vuoda, s. (goalos) Fcelhed,
Styghed.
Goaloset, 1. goluset, v. aestim. (goalos)
anfe for fæl.
Goalotet, v. fact. (goallot) = goallodet.
Goalsse, goalse, s. Mergus serrator, spids
næbbet And.
Goalsse-vagge, nom. propr. loc. Kvalvik
dalen i Tromsst Amt.
Goalsaget, v. transl. (goalsas) blive stiv,
haard, umilb.
Goalsas, goalssas, adj. rigidus, durus,
immitis, stiv, l)aarb, sammenskrumpet (om
Skind), umild, kold (om Stemning): mv
boadnje læ nu 2,09.183,8 INN vuöstai, atte
bavSagatta mv vaimo, min Mand er
saa kold imod mig, at det smerter mig i
Hjertet; goalsas "dalkke, umildt Vcir,
Goalsotet, v. a. = goalssodet.
Goalssa, goalsa, s. junci palustres, stivt,
tytt og bredt ©it>græ§.
Goalsse, goalse, s. = goalssa.
Goalsso, goalso, s. refrigeratio, Kjplighed
efter Solnedgang, Svalhed, Svalning.
Goalssodet, v. a. (goalsso) kjole, fvale.
Goalssoi, adj. vedf. goalssos, frigidns,
frigididus, fjølig, sval (jfr. jaldos, soagjos,
coasos).
Goalssot, goalsom, v. n. refrigescere, fjølne,
svales.
Goalvas, adj. (goalvva) stutrygget.
Goalvatet, v. habit. (goalvva) gaa med Skut
ryg, stutrygget: hæsta, gumpe goalvat,
Hesten, Ulven gaar stutrygget.
Goalveld, adv. (goalvva) med Krpl paa.
Goalvva, goalva 1. goalve, ,5. infimum cym
bae tabidatum, solum cymbae, Hvoelv,
Baadhvcelvet; goalva ala boattet, komme
paa Hvcelvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free