- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
520

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oarbba. 520 Oarta.
Oarbbasuttet, v. fad. (oarbbasuvvat) bringe
til at fole fig forladt.
Oarbbasuvvat, -suvara, r. subj. (oarbes)
dolorem ex solitudine perdpere, abjedum
esse, føle sig forlabt, nebflaaet.
Oarben, s. (obsol.) = oabba.
Oarbes, oarbbas, adj. orbus parentibus,
fader- cl. moderlos, forceldrelos, forlabt;
oarbbasid ja læskaid oappaladdat sin
atestusai siste, lac. 1, 26; im mon guoÆe
din oarbesen, Joh. 14, 18; oarbesen bac
cet el. saddat, blive forælbrelos.
Oarbestuttet, v. fad. = oarbasmattet.
Oarbestuvvat, -stuvam, v. n. — oarbasmet.
Oarbesvuotta, -vuoda, s. (oarbes) Forceldre-
Ipsl)eb, Forladthed.
Oares, adj. R. — varres.
Oaretesvuotta, -vuoda, s. (oaretæbme) $ore=
Iosl)eb, Mangel paa Aabning.
Oaretuttet, v. fad. (oarefcuwat) berove Pore
eller Aabning.
Oaretuvvat, -tuvam, v. subj. (oarre) miste
Pore eller Aabning.
Oaretæbme, -tærne, adj. vedf, -te«, (oarre)
som ingen Pore el, Aabning har, porelos.
Oargjested, v. a. (dial.J amputere, praeci
dere (ramos), afhugge (©rene, jfr. garssat).
Oargtijodet, v. a. (oargi]jot) alsiosum, tind
dum facere, animum alicujus frangere,
gjore kuldstjcer, forknytte, nebflaa, forftemme.
Oargtijolet, v. dem, (031-0 blive Itbt kuld
ffjær, forknyt, forfagt.
Oargnjot, oarnjom, v. n. (oanijes) frigoris
impatientem, timidum, abjedum fieri, blive
kuldfijcrr, forknyt, nedflaaet, forsagt.
Oarjad, adv. (dial.) e meridie, fra Syd.
Oarjadak, -daga, s. (oarje) zephyrus, Syd
vestvind, Vestenvind.
Oarjalastet, v. n. (oarjes) tale som en Syd
oeftlap, bryde paa Sydvestlappist,
Oarjalas, -laga, adj. et s. (oarje) Sydvest
lcending.
varsla, adv. (oarje) Sydvest ifrå,
Oarjaldak, -daga, s. — oarjadak.
Oarjan, adv. (dial.J 1) fra Syd. 2) i Syd.
Oarjan, s. = oarjalas.
Oarjas, adv. (oarje) imod Sydvest.
Oarje, s. 1) occasus hibernus, Sydvest. 2)
(dial.) meridies, Syd.
Oarjehastet, v. n, = oarjalastet.
Oarjeld, adv. = oarjald.’
Opelen, adv. (dial.J imob Syd.
Oarjelesne, adv. (dial.J i Syd.
Oarjelest, adv. (dial.) fra Syd.
Oarjeli, adv. (oarje) længer mod Sydvest.
Oarjelist, praep. et adv. (oarje) lcenger Syd
vest end.
Oarjen, adv. fra Vest.
Oarjes 1. orjis, oris, adj. australis, occi
dentaJis, sydvestlig, oeftlig; oarjes, orjis
el, oris biegga, sydvestlig Vind: oarjes
albme-navlle, Sydpolen,
Oarjet, -ha, s. = oarjalas.
Oarmbelis, -belica, ,3. (oarmbælle) = oarm
bælle, men brugeå tfær som Prcedikat; moai
ledne oarmbelicak, vi crc Fcettersker; oarm
belis guovtos bodiga, de to Fcrttersker crc
komne.
Oarmbælastallat, -stalam, v. imii. (031-111
-bælle) kalde Hinanden Sodstendebarn, Fcet
terster.
Oarmbælle, -bæle, 5. (oarben-bælle) con
sobrina, Fa’tterste, Sodstendebarn (jfr. vil
bælle); vuostas oarmbælle ja nubbe o.
Kusine og Halvkusine.
Oartijes, oargnjas, adj. alsiosus, timidus,
kuldstjEr, fleinmobig, forsagt.
Oanijesvuotta, -vuoda, .5, (oanjjes) Kuld
fijærfjeb, Kleinmodighed, Forsagthed.
Oarqjetuttet, v. fad. — oargqjodet.
Oariijetuvvat, -tuvam, v. subj. = oargryot.
Oarpen 1. ärpen, s. R. = oarben.
Oarpesn, 5. R. = orbig.
Oarra, oara, s. funis, Reb, £oug, ©npre.
Oarra-dakke, s. Nebslager.
Oarrai, adj. vedf. oarras, (oarra) qui copiam
funium habet, rig paa Reb, som er dcl for
synet med Tong.
Oarrai, adj. ocbf. oarras, (oarre) plenus
sciurorum, rig paa Ikorn, som har mange
Ikorn! oarras vuövdde, en ©fon, rig paa
Ikorn,
Oarrai, adj. uedf. oarras, (oarre, oare) magno
foramine praedittts, som har stor Pore, stor
Aabning, aob slabning.
Oarras, -rraca, .3. dem. (oarre) et Übet Ikorn.
darre, s. Sciurus vulgaris, Ikorn, ©gern.
Oarre, oare, s. porus, föramen, Pore, Aab
ning i Mennestets Hnd, Iverets Aabning,
Lemmets 2labning; oarre-buddohak, Foi>
stoppelse i Urinaabningen.
Oarre, .3, R. subida, Syl.
Oarred 1. orrad, v. n. R. = orrot.
Oarre-ga33a, -9232, s. Ikornklo ; i sat oarre-
halloi dll3te, en Ikornklo bider ikke
lcrnger paa (hans) Pande (): ban er ude
af sig selv af Glcrde el. Sorg).
Oarrem-jallam, .3. (dial.) = oadÆadak.
Oarretæbme, -tærne, adj. veds, -tes, (oarre)
som er fattig paa Ikorn, som ingen Ikorn har.
Oarskid, .3, /i/i,«? canndbinum, Seilgarn.
Oarstuddo 1. -duddo, .5. (— orskid), funis
tennis in extrema parte lineaepiscatoriae,
Fortom, Forsynd.
Varta, s. numus viginti quatuor assium
pretium habens, en Ort, 24 Skilling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free