- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
559

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

559 Rasta.
Harket.
Rarket, v. a. Sy. — ratket.
Rasadet, v. cont. (rassat) fjeempe mcd, strides,
stritte med (men i Mag).
Räsadet, v. cont. (rässat) holde paa at til*
skynde, paaskynde, purre paa.
Rasaiduttet, v. fad. (rasaiduvvat) gjøre
grcesrig.
Rasaiduvvat, -duvam, v. subj. (rasse) gra
minosum fieri, blive græsrig.
Rasatet, v. fad. (rässat) 1) bringe til at
fjccmpe, flaaes. 2) oære muligt at flaaes.
Raset, v. a. Sv. = rassat.
Rasetesvuotta, -vuoda, s. (rasetæbme) Grces
loshed, Grcrsbarhed.
Rasetuttet, v. fad. (rasetuvvat) berpve Grces,
gjpre grcesljZs, grcesbar.
Rasetuvvat, -tuvam, v. subj. (rasetæbme)
berør<e§ Grcrsset, blive grceslps, grcesbar.
Rasetæbme, -tærne, adj. vedf, -te», (rasse)
gramme nudus, græSbar, som ei har Gra,’s.
Rasket, v. a. — ratket.
Raskistuvvat, -stuvam, v. n. = raskit (men
bruges tun mcd Ncegielfe); im raskistuva
goddet boares bædnagam, jeg nænncr ikke
at brocbe min gamle Hund.
Raskit, v. n. sustinere, in animim inducere,
nærme, have Hjerte til (jfr. darjat, storrat,
vissat); im raske garraset su rangastet,
jeg ncrnner ikke at straffe ham haardt; moft
raskik don dam dakkat? hvorledes kunde
du have Hjerte tit at gjøre det?
Rasko, 5. — rasko = ratto.
Rasmes, adj. Sy. saevus, crudélis, grum
grusom.
Rasmot, v. n Sy. saevum, crudelem fieri,
blive grum, grufom.
Rasna, s. R. gramma procera, l)øit ©ræ§.
linnet 1. rasnit, v. a. F’ii. congerere, samle
sammen, fkrabe fammen (Trceer, Kviste).
Rassa, rasa, s. (dial.) ferrum in extrem i
tåte virgae pyrobolariae, Jern i Enden
af Ladestokken, hvorom Stryen vikles.
Rässa, rasa, s. (— manno, rakta); Fart,
$jør, Gang; ovta rasast vuögjet, fjøre i
et Kjor; njælje rasa, fire ©ange.
Rässa, rasa, s. durus labor, nisus, tumul
tus, haardt Arbeide, Kamp, Stritten, Strid,
Larm.
Rassai, adj. vedf. rassas, (i’5886) grcesrig.
Rässai, adj. vcdf. rässas, (rassa) pmjnax,
stridbar.
Rässai, ach, (rasse) festinans, properans,
forn siynder fig, ilfom.
Rassaivuotta, -vuoda, s. (rassai) Grcesrighed.
Rässäladdat, -ladarn, v. fr. (rassat) nu og
da anftrænge fig, stritte, kjcempe.
Rässalas, adj. (rassat) tilböielig til at purre,
skynde paa.
Rässälet, v. subit. (rässat) i Hast, lidt stritte,
strides (f. Eks. for at lomme paa Venene,
afsted mcd en tung Byrde), fjccmpe mcd,
slaaes. -lastet, v. dem, id.
Rässälet, v. mom, (rassat) en Gang, i Hast
skynde, purre paa.
Rassastallet, v. n. Sy. = rasset.
Rassasubme, -sume, 5. verb. (rassasuvvat)
Tilbagefald i Sygdom.
sorvolde Tilbagefald
hos Syge (ved fortidlig Anstrcengelsc), for
slide sig ved tungt Arbeide.
Rassaåuvvat, -åuvam, v. subj. post partum
in morbum recidivum incidere, faa Til
bagefald, blive syg igjen (efter Barselseng ved
fortiblig Anstrcengelfe).
Rässat, räsäm, v. n. (rässa) eniti, moliri,
conflictari, arbeide hanrdt mcd, stritte, strides,
kjceinpe haardt mcd, tage Tag, f(aaes; vuoste
biggi rässat, slide £)aarbt imob Vinden; oppet
manai guim rassat, idelig moies med Bor
neue; ibmel 2,0001 su Israelen, dat læ:
dal, gutte rässa cl. racca ibmelin, Gud
kaldte "ham Israel, det er: den, fomljæmper
med Gud (jfr. raccat, viessot, giccat).
Rässat, räsam, v. a. (rassa) excitare ad
festinandum, invitare, tilstynde, paastynde,
purre paa, (dial.) indbyde; son rasai oabas
galvoid garrat gerresi, han slyndede paa
fin Spster at binde Toiet ned i Kjcerissen;
mon rassim su borrat, jeg inbbob ham til
at spise.
Rasse, s. Sv. festinatio, Hastvcerk, Hast.
Rasse, rase, 5. gramen, herba, ©ræ§.
Rasse-kappan 1. -ppanas, s. Sy. = rasse-
lokko.
Rasse-lokko, 5. cicada, ©rcc§t)oppe.
Rasse-oalgga, -oalga, s. Grcesstraa.
Rasse-saddo, s. Grcesvakst.
Rasse-ænam, -ædnama, s. Grcrsland, Grces-
mark.
Ilaget, v. n. Sy. jactare, gloriari, stryde.
Rassit, v. a. (min, us.) — rassasuttet.
Rassodet, v. a. (rassot) gjøre grcesrig ; dukta
rassoda giddid, Gjodning gjor Engene grcrs-
riae.
Rassohet, v. n. Sy. properare, festinare,
stynde fig, haste.
Rassol, adj. vedf. rassolis, (rassot) som faar
Grces i Mcengde,grcrsrig, -ssolvuotta, s. id.
835505, adj. (bruges lun vedf.) — rassol.
Rassot, rasom, v. n. (rasse) graminosum
fieri, faa ©ræs paa fig, blive rig paa Grces.
Rasta, postp. et praep. et adv. trans, over,
tvcers over, tvcers af; suvddet olbmuid joga
rasta, færge Folk over Elven; borjastet rasta
vuona, feile over Fjorden; i læk bæssam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free