- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
737

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Coakket,
Civna. 737
47
J
Civna, s. odor ingratus rei adustae, i’vid
Lugt, ilde Lugt, Os af noget brembt.
Civnagattet, v.fact (civnaget) svide.
Civnaget, r. transl. (civna) aduH, blive sviv.
svides (jfr. guvnjaget, buovnjaget).
Civnas, adj. Sr. nidorem spargens, male
olens, oiende, svidlugtende.
Civnédallat, -dalam, v. dem, (civnidet) Ingte
lidi svid.
Civnéstet, v. n. (civna) fugte svid, oie,
Civnidet, v. odor. (civna) adustum dlere,
lugte svid, ose (jfr. guvnjidet, skerijjidet
eivcidet). -dästet, v. dem. id,
Civnjedet, v. n. = civnidet.
Civca, adj, = cibca; civca smaka, bitter
@mag.
Civcagattet, v. fad, (civcaget) bibringe bitter
Smag, gjøre bitter.
Civcaget,’ v. transl. (civca) sapore amaro
infici, faa bitter, bedft ©mag (jfr. baccaget).
-gastet, v. dem. id.
Civcanjaddet, -njadam, v. n. (civca) = civ-
eidet.
Civcastak, -staga, s. (cikcit) Kmbetag,
Klemmetag.
-62121N, (civoiciet) smaae
lidt bittert.
Civcidet, v. n. amarum sapere, smage bitter,
bedsk Qfr. civnidet, cibcidet).
Civcodakkes, -dakkas, adj, (civcodet) til»
boielig til at knibe, klemme.
Civcodet, v. fr. (cikcot) Inibe, klemme paa
flere Steder! bastain c. knibe mcd Knibe-
tang.
Civcotallat, -talarn, v. neiar, pass. (cikcot)
lade sig knibe, Hemme, blive klemt (= eik
caset).
Civcotatte, adj. (civcotet) som kan knibes,
klemm es.
Civcotet, v. føtf.(cikcot) 1) lade fnibe, Hemme.
2) lade fig fnibe, kunne klemmes,
Civccodet, y. fad. (civccot) = civcagattet.
Civccot, civcom, v. n. (civcca) = civcaget.
Co, interj, ecce, en! se der! bio ber! ku, kn.
co! se ber, tag den:!
Coabmot, coamotn, v. a. = ciewat, solccat.
Coa33e, adj. vedf. -33es, parcus, tenax,
malignus,parcipromus, lnap, fneben, fmaa»
giv ende, nidsk (jfr. gacce).
Coa33eslagan, adj. (coasse) i knappeste Lag,
temmelig knap, kneben.
Coa33et, adv. (coasse) knapt, fnebent, farrigt.
Coa33ot, v. n, tenacem. illiberalem
fieri. blive kneben, knaptgivcnde, karrig,
Coa3és, coa33as, adj. = Sy. cc^es.
Coagge, s. = soagge.
Coagan, s. et adj. uedf. -ane», non pro
fundus, vadum, brevia, grund, grundt Sted,
Grunde. soagan ala sukkat, ro paa en
Grundes soagan alde oaggot, fiftc paa
en Grunde,
Coaganas, -naga, s. dem. (soagan) üben
Grunde.
Coagaset, v. aestim. (coages) anse for arund,
for alifor arund,
Coages, coakkas, adj. nonprofundus, levis,
Ullis, ikte dyd. aruno, overfladift, daarlia i c.
javrre. arund gnbfø; c. oaiwe, jierbme,
baarliat \s>ooeb, svaa stand, — Comp.
coakkasabbo. — Supert coakkasamus.
Coagesvuotta, -vuoda, s. (coagea) Grund
he?, Oneiflübiff^eb.
Coagostet, v. dem. (coakkot) = coakkolet.
Coakas, coakkas, s (coakket) Lyd
smn as Ul)r, ter piller.
Coakaset, r. n. (coakket) hores eller lyde
urnat pikkeude.
Coaketet, v. mom. (coakket) on Gana plud
fcltg pilke, danke Iæp diode, goas duobmo
bæivve coaketa, vi vide ikte, naar Tom-
mens Dag pludselig banker paa.
Coakkalet, v. mom. (coakket) slåa, banke
eller pikke paa noget en enkelt Gang.
Coakkaset, adv. (coages) grunbt, onerflabiff;
læ cilggim bære coakkaset, han har givet
en overfladist Forklaring,
Coakkataddat 1. -tallat, -tadara, -taiam,
r. fr. (coakket) gjentagenbe lnde pillende
eller bankende.
Coakke, coage, s. 1) vadiim, breria, grunbt
Sted, Grunde (= coagan); coagek læk
sikke avest ja dænoin, der er grunde Ste»
der baobe i v>avet og i vanas
coage ala gaddai, Saaben fem paa Grund.
•2) vadum, aqua vadosa, a. recedens, re
cessus aestus, lavt Vand, Lavvand.
Coakket, coakam, r. ri. leriter crepitare,
palpitare (de horologio), pikke, bante svagt
(f. @ff. Llbr, Va’ggesnied! jfr. coalkkei,
skoalkket, goassat, skoappat, skoaiTat,
skoa 11a i .
bringe til at
falde, aftage (.in Vand, Ha’velseV vw
tormne, udtoire. loge Mr,se ind, saa den
bliver til Prim el, ilsr, sveise Jern sammen.
Z) satte paa Grund, landsalte.
Coakkolet, v. dem, (coakkot) falde, aftage,
synke lidt, som snarest,
Coakkot, coagom, v. n. 1) cadere, deere
scere, deminui, falde, synke. aftage, for
mindsles (Var,d, mærra coakko
ja acca, §at>et snnker og stiger, 2) lique
scere et confundi (de mefallis), smelte
sammen (om v))tetaHer). 3) in vada illidi,
litori impingi, komme paa Grund, strande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free