- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
23

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Accisrätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ACC

ADD

23

ACCISRÄTT, ackslsrätt, m. 3. Domstol, som
upptog och afdömde mål, rörande accisen.

ACCISSEDEL, acksis–, m. 2. pl. —sedlar.
Skriftligt intyg, att accisen för en vara blifvit
erlagd.

ACCOMPAGNERA, ACCORD, m. fl., se
Ackompanjera, Ackord, m. fl.

ACK! int. 4) Utrop, som betecknar glädje,
smärta, beundran, kärlek, o. s. v. A., hvad jag
år glad! A., hvad för en usel koja! A., så
skönt! A., hvad jag älskar dig! — 2)
Uttrycker stundom förakt, hat eller afsky. A. en
sådan stackare! A. hvilken stympare! A. sådan
skurk! A. du skrymtare! — 3) Brukas stundom
som fyllnadsord i en mening, t. ex.: A., min
en-get, hvem kan emotstå er! — 4) Ack om! ack
att! utmärker önskan, t. ex.: A. om han ville
komma! A. alt jag vore rik!

ACKJA, åckja, f. 4. Lappsk släda.

ACKLAMATION, acklamattschön, f. 3.
Högljudd och allmän bifallsyttring af en församling,
vid ett förslag, en uppmaning, o s. v. [-[Accla-mation.]-] {+[Accla-
mation.]+}

ACKLEJA, ackläja, f. 4. Mångårig växt af
Ranunkelfamiljen, som förekommer vild på flera
ställen i Sverige, men isynnerhet odlas i
trädgårdar för sitt prydliga utseende och sina vackra
blommor. Aquilegia vulgaris.

ACKLIMATISERA, v. a. 4. Göra van vid
och hemmastadd uti ett främmande luftstreck;
införa och odla utländska växter i clt land. [-[Ac-climatisera.]-] {+[Ac-
climatisera.]+}

ACKOMMODERA, v. a. 4. Öfverensstämma
med ens beqvämlighet. Del a-r mig ej all göra
del. [Accommodera.]

ACKOMPANJEMANG, n. 3. (i musik) 4)
Huf-vudstämmans beledsagande med sång eller
instrument. — 2) Den eller de bimelodier, som
beledsaga första stämman och äro att anse som dess
understöd. [Accompagnemcnt.]

ACKOMPANJERA, v. a. 4. 1) Åtfölja,
beledsaga. — 2) (i musik) Med sång eller instrument
Deledsaca första stämman. [Accompagnera].

ACKORD, ackord, n. 3 o. S. 4) (i musik)
En för örat behaglig samklang af flera toner.
Slå ell a. på fortepiano. Samklang. — 2)
Beting i handel och om arbete. Göra, ingå, sluta,
träffa a. med någon om något. — 3)
Öfverens-kommclse med fordringsägare att blifva skulden
q vitt emot betalande af en del deraf. Ingå, göra
cl. med sina borgenärer. Han har fått a. —
A) Det slags tjensteköp, då en utnämd
tjenste-eller embetsman till sin närmaste företrädare eller
dess arfvingar erlägger en viss penningsumma. —
25. Den vid sådant tjensteköp erlagda
penningsum-n»a. Ackordsumma. — 6) (mål.) Harmoni mellan
fargerna i en målning. — 7) (krigst.)
Kapitulation. dagtingan. — Ss. A-sanbud, — sbelopp,
–- ssumma. • •

ACKORDERA, v. n, 4. 4) (i musik) Stämma
val tillsamman. — 2) Uppgöra öfverenskommelse.
_ med någon om köpel af en egendom. — A.
xty lill, genom ackord förvärfva. A in sig, se
Inackordera »ig. — Ackorderande, n. 4.

ACKORDERING, f. 2. Öfverenskommelses
uppgörande.

ACKORDLÄRA, f. 4. (musikt.) Läran om
ac-korderna. Kallas äfven: Harmonilära och Läran
om Generalbasen.

ACKORDSAMORTERING. f. 2.
Tjenstcac-kordernas småningom tillvägabragta afskatTande.

ACKORDSAMORTERINGSFOND, m. 3. Fond,
samlad till underhjelpande af tjenstackordernas
afskatTande.

ACKORDSERSÄTTNING, f. 2. Ersättning för
vid tjensteköp utgifna penningar.

ACKORDSMÅN, m. 5. pl. — män. Den, som
ger ackord för ep erhållen tjcnst.

ACKORDSRÄTT, m. 3. Rättighet till
ac-kordsersättning af efterträdaren i en syssla.

ACKORDSTAGARE, m. 5. Den, som
uppbär ackord vid aflrädandet af innehafvande tjenst.

ACKREDJTERA, v. a. 4. 4) (dipl.)
Befull-mäktiga en minister, ett sändebud, att hos en
främmande regering bevaka ett lands
angelägenheter. — 2) (handelst.) A. någon hos en köpman
eller hos ell handelshus, anmoda en köpman
eller ett handelshus att på ens egen räkning till
tredje man utlemna penningar eller varor. — 3)
(fig.) Sätta i anseende, i ropet. —
Ackrediterande, n. 4 o. Ackredilering, f. 2.

ACKUMULERA, v. a. 4. Hopa, sammanhopa.

[Åcc–––1

ACKURAT, a. 4. Noggrann, punktlig. [Acc—.]

ACKURAT, adv. 4) Noggrant, punktligt. —
2) Alldeles, just. A. på del sällel.

ACKURATESS,–––––-tä’ss, f. 3 sing.
Noggrannhet, punktlighet. [Accuratesse.]

ACKUSATIV,––––-lv, m. 3. (gram.) Benämning
på den ställning eller kasus, ett nomen har,
då del utgör föremålet för den handling, som ett
aktivt verb uttrycker. Föremålsställning.
[Accu-satif, Accusativus.]

ACKUSATIV, a. 2. (gram.) Som har afseende
på eller utmärker ackusativ. A. ändelse.

ACKUSCHERA, v. n. 4. Nedkomma med barn,
falla i barnsäng. [Accouchera.]

ACKUSCHERING, f. 2. Nedkomst.

ACKUSCHÖR, m. 3. Läkare, som utöfvar
barnförlossningskonsten. [Accoucheur.]

ACKUSCHORSKA, f. 4. Barnförlosserska,
barnmorska. fAccoucheurska.l

ACQVISITION, ackvisittschön, f. 3. 4)
För-värfvande. — 2) FörvärfVad sak, förvärf, vinning,
fångst.

ACTIE, ACTION, ACTIV, m. fl., se Aktie
Aktion. Akliv, m. fl.

ACTA, pl. n. (lat.) Akter, handlingar. Lägga
ad a. eller läqga lill handlingarna, uttryck,
som nyttjas i radslående församlingar, om förslag,
motioner o. s. v., som ej upptagas till
öfverlägg-ning: (lig.) lemna utan afseende, ej bry sig om.

ÄCUTUS, -cü-, m. (lat.) Benämning på en
af accenterna i grekiska språket (’).

ADA, f. 4. Se Eiderfägel.

ADAGIO, adåschiå, adv. (musikt.) Betecknar
långsamt tempo. — S. n. 4. Musikstycke, som
utföres i detta tempo.

ADAM, m. 3. Egentl.. hebreiskt ord, som
betyder: menniska. 4) Namnet på den första
menni-skan, enligt bibeln. — 2) Ett allmänt brukligt
mansnamn. — 3) (bibi. o. fig.) Menniskan, med
afseende på hennes andeliga tillstånd. Den gamle
A., syndens menniska eller menniskan i sjndens
tillstånd. Den nye A., menniskan i nådens tillstånd.

ADAMSÅPLE, n. 4. (anat.) Se Strupknöl.

ADDERA, v. a. 4. (räknek.) Sammanlägga
flera aritmetiska storheter, för att finna deras
summa. Lägga ihop. — Adderande, n. 4.

ADDERING, f. 2. (räknek.) 4) Aritmetiska
storheters sammanläggande till en summa.
Hopläggning. — 2) Verkställd sammanläggning af aritr
metiska storheter. Hans a. är alldeles felaktig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free