Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Afsnygga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFS
AFS
45
en person. Han har a-t honom mången
godbit.
AFSNYGGA, v. a. 4. Fullkomligt snygga. — Afv.
Snygga af.
AFSNASA, v. a. 2. Med snäsor besvara,
af-visa. — Äfv. Snäsa åf. — Af snäsande, n. 4.
o. Afsnäxning, f. 2.
AFSOMNA, v. n. 4. 4) Småningom helt och
hållet insomna. Syn. Se Somna. — 2) (fig.)
Aflida, dö. — Äfv. Somna åf. — Af
somnande, n. 4.
AFSOPA, v. a. 4. 4) Medelst qvasl eller viska
borttaga något som skräpar, ifrån ytan af
någonting. A. spånorna, papperslapparna af, frän
golfvel. — 2) Medelst sopning rengöra. A. ett
golf, en förstuga, ett rum, o. s. v. — Äfv. Sopa
af. — Afsopande, n. 4. o. Afsopning, f. 2.
AFSPALTA, v. a. 4. (boktr.) Skilja i spalter.
— Äfv. Spalta åf.
AFSPARKA, v. a. 4. 4) Med foten eller
fotterna afkasta, frånlossa. A. täcket. — 2) Sparka
tvärs af. A. en slå, en spjele. — Äfv. Sparka
af. — Af sparkande, n. 4. o.
Afspark-ning, f. 2.
ÄFSORTERA, v. .a. 4. (föga brukl.) Genom
sortering afskilja. — Äfv. Sortera åf. — Af
sorterande, n. 4. o. Af sortering, f. 2.
AFSPEGLA, v. a. 4. 4) Liksom i en spegel
afbilda. Sjöns y/a a-dc husen, tornen
ochkyr-korna. — Syn. Återkasta bilden af, Afbilda,
Åter-gifva, Reflektera. — 2) (fig.) Gifva en trogen bild
af. föreställning om. Hans skrifter a. på hvarje
sida hans karakter. —, Af speglande, n. 4.
o. Af spegling, f. 2.
ÅFSPELA, v. a. 4. 4) Genom spel afhända.
A. någon 100 R:dr. — 2 A. en skuld, genom
spelvinst afqvitta den. — Äfv. Spela åf (i hem. 4).
AFSPETSA, j. a. 4. Göra allt mera spetsig
emot ändan. — Äfv. Spetsa åf. — Af
spetsande, n. 4.
AFSPETSN1NG, f. 2. 4) Handlingen, då man
afspeisar. — 2) Sjelfva det afspetsade: spets, udd.
AFSPILLRA, v. a. 1. 4) Från något föremål
af trä afspjelka smärre delar deraf i form af
spillror. — 2) Sönderslå i spillror. — Äfv. Spillra åf
(i bcm. 4). — Afspillrande, n. 4.
AFSPILLRING, f. 2. 4) Handlingen, då man
afspillrar. — 2) Sjelfva det afspillrade: spillror.
AFSPINNA, v. a. 3. (böjes som Spinna) 4)
Spinna till slut allt det lin, som för gången är
uppsatt på rockhufvudet till spånad. — 2) A.
skuld, genom spånad afbetala den. — Äfv.
Spinna åf. — Af spinnande, n. 4. o. A fspi
ilning, f. 2.
AFSPISA, v. a. 4. 4) Utdela mat åt ett
antal folk (en trupp, fångar, o. s. v.). — 2) (fig.)
Genom undflykter eller hänvisning på framtiden göra
sig qvitt en person, som begär, fordrar, ber om
något. A. någon med en förevändning, med
fagra’ ord, förhoppningar, löften, o. s. v. —
3) Afvisa med snäsor. — Äfv. (i bem. 2) Spisa
åf. — V. n. (föga brukl.) Sluta att spisa. —
Af-spisa nde, n. 4.
AFSPISNJNG, f. 2. 4) Handlingen, då man
afspisar (för v. a.). — 2) Tomt löfte, förevändning,
undflykt.
AFSPJELA, v. a. 4. 4) Afskilja, afklyfva i
form af spjelpr. — 2) Genom spjelor afstänga,
afdela. — Äfv. Spjela af. — Afspjelande,
n. 4. o. Afxpjelning, f. 2. [Afspjäla.]
AFSPJELKA. v. a. 1. Frånklyfva, frånlossa
delar ifrån ett helt, i form af spjelkor. — Äfv.
Spjelka åf. — Afspjelkande, n. 4. o.
Af-spjelkn in g, f. 2. [Afspjälka.]
AFSPLITTRA, n. a. 4. I form af splittror
frånskilja något ifrån ytan af en sak. — Äfv.
Splittra åf. — Af splittrande, n. 4. o.
Af-splillr ing, f. 2.
AFSPOLÄ, v. a. 4. 4) Medelst spinnrock på
spolrör Öfverflytta silke, tråd, garn, o. s. v., från
(nystan, rulle, härfrel, o. s. v.). — 2) (sjöt.) a)
Af-skölja, bortskölja. — Syn. Se Skölja. — b) (om
vågor, störtsjöar) Kasta från däck, öfver bord. —
Äfv. Spola åf. — Af spolande, n. 4. o.
Af-spolning, f. 2.
AFSPRINGA, v. n. 3. (böjes som Springa)
4) Springa ned af, ifrån någonting. — 2) Brista
tvärs af. — 3) (om gevär) Oförmodadt afbrinna.
— Vanligare Springa åf. — Af springande,
n. 4. o. Af spring ning, f. 2. (det sednare
endast för bem. 2 o. 3).
AFSPRUTA, v., a. 4. 4) Genom spruta
utkasta. Vi hafva a-l hela vattenförrädel. —
2) Genom sprutning afskilja, lösrycka något ifrån
en yla. — Äfv. (för bem. 2) Spruta åf. —
Af-sprutande, n. 4. o. Af sprutning, f. 2.
AFSPRÅNG, n. S. 4) Afvikning ifrån en väg
(egentl. då man springer). — 2) (fig.) Afvikelse
från ett ämne. — 3) (fig.) Olikhet, skiljaktighet. —
4) Afsats på en byggnad, på brant eller sluttande
mark. — 5) (jäg.) Harens sätt att tvärt omkasta
riktningen af sina spår.
AFSPRÄNGA, v. a. 2. Genom sprängning
aflossa. A. slopa stycken af, från en klippa. —
V. n. (föga brukl.) I sporrsträck rida bort. —
Äfv. Spränga åf (i v. n. mera brukligt). —
Af-s,pr ängan de, n. 4. o. Af sprängnin g, f. 2.
(intetdera för v. n.).
AFSPRÄTTA, v. a. 4. Medelst sprältning
frånskilja ett tygstycke, som är hopsydt med ett
annat. — Äfv. Sprätta af. — Af sprättande,
n. 4.
AFSPRATTNING, f. 2. 4) Handlingen, då
man afsprättar. — 2) Sjelfva det afsprättade.
AFSPÄDA, v. a. 2. Småningom späda. —
Af spädande, n. 4. o. Afspädning, f. 2.
AFSPÄNNA, v. a. 2. 1) Lösa upp och aflaga
någonting, som med spänne är fästadt omkring
något. A. ett värjgehäng, ett bälte af någon.
A, belslct, bukgjorden, dragremmarna af en
häst. — Man säger äfv.: A. någon gehänget,
bältet, o. s. v. — 2) Aflossa någonting, som är
spändt (sträng, fjäder o. s. v.), merendels för att
afskjuta skott, o. s. v. A. bågsträngen, fjädern.
A. en båge, en bössa. Har äfven till objekt det,
som genom afspänningen afskjutes, t. ex.: A.„en
pil, ett skott. — 3) (pop.) Se Afsparka. — Äfv.
Spänna åf. — Afsp ännande, n. 4. o.
Af-spänning, f. 2.
AFSPÄNTA, v. a. 4. Med yxa eller knif
afklyfva tunna stickor till bloss eller tändning. —
Äfv. Spänta åf. — Af späntande, n. 4. o.
Af spänlning, f. 2.
AFSPÄRRA, v. a. 4. Genom spärrning
afstänga. — Af spär rande, n. 4. o. Af
spärrning, f. 2.
AFSTADNA, se Afslanna.
AFSTAKA, v. a. 4. Medelst stakar, störar
afskilja. — Af stakande, n. 4. o.
Afstak-ning, f. 2.
AFSTAMPA, v. a. 4. 4) Genom stampning
aflossa. A. smutsen af, från skorna. — 2)
Slampa så hårdt på något, att det brister af. —
3) (tekn.) Stampa färdigt ett visst qvantum. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
