Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Antagonism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
ANT
ANT
ANTAGONISM,–––––nissm, m. 3. Motstånd
(i fråga om meningsstrider).
ANTAGONIST, nisst, m. 3.
Motståndare, vedersakare, vedcrdeloman (i fråga om
me-ningsstrider).
ANTARKTISK, a. 2. Belägen gcnt emot
nordpolen : sydpolarisk. [- aret -.]
ANTAL, n. 5. 1) Räknetalet, tillämpadt på
vissa gifna föremål. Sällskapet utgjorde elt a.
af tjugu personer. De äro tio till a-et.
Rättens ledamöter voro ej till fullt a. närvarande.
— 2) Obestämd mängd. Ell stort, ell litet a.
Ett a. menniskor samlade sig.
ANTASTA, v. a. i. Angripa (med yttre
våldsamheter, men isynnerhet med beskyllningar,
till-mälen, påståenden, fordringar, frågor, antingen
genom ord eller skrift). Han a-dc honom på
öppen gata och utskällde honom inför allt
folket. Blifva a-d af tiggare, af polisbeljenter,
af björnar. A. ens heder, ens goda namn och
rykte. A. en sats, bestrida, söka vederlägga den.
— Syn. Se Anfalla.
ANTASTANDE, n. 4. Handlingen, då man
antastar.
ANTECENDENTIA, —sedä’nntsia, n. pl. (latin)
Föregående lif, handlingssätt. Föregåenden.
ANTECKNA, v. a. i. Teckna til) minnes
(isynnerhet strödda drag, omständigheter, partier,
utgiftsposter, ställen i cn bok, i ett tal, o. s. v.).
.lag har a-t dessa verser på milt plån. Jag
skall a., hvad ni påminner mig om. A. de
frånvarande af elt sällskap. A. sig på en
subskriptionslista. Låta a. sig Ull en bal, Ull
elt speklakel. A. till protokollet, införa i
protokollet. — Syn. Annotera, Uppskrifva, Uppteckna.
ANTECKNANDE, n. 4. Handlingen, då man
antecknar.
ANTECKNING, f. 2. 1) Se Antecknande.
A-en af alla dessa utdrag har kostat mig
myckel arbete. Efter skedd a. sammankallas
alla till bolagsstämma. 2) Hvad som blifvit
an-tecknadt (med afseende på innehållet). Hans
ef-lerlemnade a-ar i naturalhistorien äro af
myckel värde. — Ss. A-sbok, -skladd, -slisla.
ANTEDATERA, v. a. 1. På bref eller
handling sätta äldre datum, än det rätta. Fördatera.
— A nled(alerande, n. 4.
’ANTEDATERING, f. 2. 4) Handlingen, då
man antcdaterar. — 2) Aldre datum på bref eller
skrift, än det rätta.
ANTEDILUVIANSK. a. 2. Som varit till,
funnits före syndafloden. Förflodig. A-a djur,
växter.
ANTENNER, -tä’nn-, m. pl. 3. (nat. hist.)
Känselhorn (sprötcn) hos insekter.
ANTHRACIT, anntrasit, m. 3. (mineral.) En
svart, metalliskt glänsande, i brottet musslig
sten-art, som blott består af kol. Kallas äfven
Kol-blende.
ANTEPENÜLTIMA. –-nüll–, f. 4. Tredje
stafvelsen ifrån slutet af ett ord.
ANTICIPERA, v. a. o. n. 4. På förhand
upptaga (skatter, inkomster, afgifler); göra, njuta,
emottaga något före den rätta tiden. A. på sin
lön, uppbära en del af sin lön i förväg. —
An-ticiperande, n. 4. o. Anlicipering, f. 2.
ANTIDOT, –å’t, m. 3. Motgift.
ANTIFLOGISTISK. a. 2. (kem.) 4)
Benämning på den hufvudåsigt, som förkastar läran om
phlogiston. — 2) (läk.) Som motverkar
inflammation. [- - phlog - -.]
ANTIK, anntik, a. 2. Som tillhör eller liknar
den gamla grekiska eller romerska konstens alster;
i forntidens smak och anda. A. staty, vas. A-t
mynt. Motsatser: Modern. Romantisk. — S. m.
(alltid i bestämd form) 4) De arbeten i
målnings-konst, bildhuggeri och byggnadskonst, som
utfördes i de gamla Grekernes och Romarnes tid. —
2) (i inskränkt mening) Hvad man känner
förträffligast af längst förflutna århundradens ännu
återstående konststycken. — 3) Konstverk ifrån
forntiden.
ANTIKRIST, ånntikrisst o. anntikrisst, m. 3.
4) (i allm.) Fiende till Christi lära. — 2) En
bedragare, som, enligt äldre liders föreställningar,
troddes komma att uppträda kort före Christi
till-kommelse och införa en religion, motsatt till den
kristna. Nero, Mohammcd och, i 14:de
århundradet, Päfven, ansågos af sina samtida för
A-er. Krislhatare, Kristfiende. [Antichrist.]
ANTIKRISTISK, a. 2. Fiendllig emot Christi
lära. Motkristlig. [- - chri -.]
ANTIKRIT1K,–––––-ik, f. 3. Molkritik,
mol-granskning.
ANTILOP, annlilöp, m. 3. (nat. hist.)
Idislan-de däggdjur, till växten likt ett rådjur eller cn
hjort, ytterst skyggt och snabbfotadl, med runda,
i allmänhet släta horn, kort och slätt hår. Arter
deraf äro Alpgeten, Gasellen, Dvcrggasellen, m. fl.
ANTIMONIUM, —mö—, n. 3. ell. ANTIMON.
–ön, m. 3. En elektro-negaliv metall,
silfver-hvil, krislallinisk, sprpd, lättsmält, flygtig, som
tillsammans med bly begagnas till gjutning af
boktryckarstilar. samt åtskilliga metall-legeringar,
särdeles så kallad Pewlcr. Begagnas i medicinen,
och utgör hufvudbeslåndsdelen i kräksalt samt
Kermes. — Malmen, hvarur den afskiljes, kallas
Antimonmalm, Anlimonglans, Svafv el antimon;
skild ifrån gångarten kallas malmen Rå spetsglans
eller Spetsglans.
ANTIMONIALISK, a. 2. (farm.) Som håller
antimon.
ANTINGEN, konj. Inleder den första af
tvenne eller flera vilkorliga satser, hvarefler den eller
de följande börjas med Eller. A. han går, eller
slår, eller ligger. A. han vinner eller tappar.
A. han vill eller icke. A. den ene eller den
andre. — Syn. Vare sig — eller —, Ettdera —
eller —.
ANTINOML –nåmi, f. 3. (vetensk.) Tvenne
lagars eller tvenne förnuftsgrunders stridighet sins
emellan. [––ie.]
ANTIPATI,–––––ti, f. 3. En i naturen
grundad, ofrivillig motvilja för person eller sak.
Brukas både om menniskor och djur. Han har a.
för henne, för läsning. Del råder a. dem
emellan. Motsats Sympati. [–––thi,––-thie.]
ANTIPATETISK, a. 2. (föga brukl.) Som
väcker ofrivillig motvilja.
ANTIPOD, –på’d, m. 3. Benämning på de
jordens invånare, som vända sina fötter midt emot
hvarandra. — 2) (fig.) Person, som är af rakt
motsatta åsigter med en annan, [–pode.]
ANTIPODISK, anntipå’dissk, a. 2. Boende
eller belägen midt emot, på andra sidan af
jordklotet.
ANTIQUA, anntikva, a. oböjl. o. s. f. A. stil
ell. blott A., latinsk bokstil. Motsatsen är
Fraktur, svensk ell. tysk stil.
ANTIQVARIE, —kvå—, m. 3. Fornforskare.
[- - qua -
ANTIQVARISK, a. 2. Som angår eller har
att göra med fornforskningen eller antiqviteterna.
A. term. A. bokhandel, der uppskurna och brti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
