- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
81

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Antiqvitet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A NT

A NV

81

kade, äldre och nyare böcker, försäljas. A.
bokhandlare, som idkar sådan handel, [–qua-.]

ANTIQVITET, annlikvitét, f. 3. 1)
Fornlem-ning af mindre storlek, tjenlig att förvaras i en
antiqvitetssamling. Fornsak. — Jordfasta minnen
ifrån forntiden kallas Fornlemningar, t. ex.
ättehögar. murar, ruiner, m. m. — 2) (fig.) a)
Person af de så kallade bildade samhällsklasserna,
som envist vidhänger gamla bruk och seder. —
d) (skämtv.) Äldre ogift fruntimmer. Hon är
redan lyratio år och hor således till a-erna. —
Ss. A-skuns kap, A-skännare,
A-ssam-lare, A-ssamling, A-svurm. [–qui-.]

ANTIQVITETSHANDEL, m. sing. 2. Handel
med antiqviteter.

ANTIQVITETSHANDL ARE,–––––-tèts - - -,
m. 5. En, som idkar handel med antiqviteter.

WTIQVITETSKABINETT, –-tèts —nä tt,
n. 3. o. 5. Ställe, der en större samling af
antiqviteter förvaras.

ANTIQVITETS-KRAM,–––––tèts-, n. B. sing.
Föraktlig benämning på antiqviteter i allmänhet,
eller sådana, som äro af intet värde.

ANTIQVITETS-KRÄMARE,––––––tèts––,
m. B. Föraktlig benämning på
antiqvitelshand-lare; äfv. på fornforskare i allmänhet, helst dem,
som vurma i sin sak eller deruti äga blott lösliga
insigter.

[-ANTIQVITETS-LEXIKON,––––––tèts-lä’cksi-kånn,-]

{+ANTIQVITETS-LEXIKON,––––––tèts-lä’cksi-
kånn,+} n. pl. — lexica. Ordbok, som upptager
allt hvad, som rörer ett eller flera folks fordna
seder, bruk, inrättningar, gudalära, minnesmärken,
fornlemningar, o. s. v.

A NTI R EPUBLIK AN,––––ån, m. 3. Fiende
till den republikanska samhällsformen.
Republikfiende, Republikhatare.

ANTIREPUBLIKANSK, a. 2. Fiendtlig emot
eller stridig med den republikanska
samhällsformen. Republikvidrig.

ANTIREVOLUTIONÄR,––––––tschonar, a. 2.
Som motverkar eller söker motverka en revolution
eller revolutioner i allmänhet. Revolutionsstridig.
— S. m. o. f. Förklarad fiende till alla slags
revolutioner. Revolutionsfiende, Rcvolutionshatare.

ANTISCORBÜTISK, a. 2. (med.) Som motstår
akörbjugg.

ANTISEPTISK, a. 2. (med.) Som motstår röta.

ANTISPASMODISK, a. 2. (med.)
Krampstillande.

ANTITES, - - és, f. 3. Retorisk figur,
bestående i användandet af motsatser, för att gifva
framställningen mer eftertryck. [- - thcs.]

ANTITRINITARIE.–––––tå–, m. o. f. 3.
Irrlärig, som förnekar Guds treenighet.

ANTOLOGI, annlålåji’, f. 3. (egcntl. ett
grekiskt ord, som betyder: blomstersamling) Samling
af utvalda smärre skaldestycken. [-gie.]

ANTROPOFAG, –påfåg, m. 3.
Mennisko-ätare. [Anthropophag.]

ANTROPOLOGI, - - pålåji’, f. 3. Läran om
menniskan, dess andliga och kroppsliga natur.
[Anthropologie.]

ANTRÄDA, v. a. 2. (egentl. Träda till, af det
tyska Anlrelen) i) Företaga, börja. Jag ämnar
i sommar a. en resa till, Tyskland. Kl. 7 i
går morgons a-ädde han resan. A. en färd,
en vandring, ell låg, ell ålcrlåg, en marsch.
Nyttjas i denna bem. föga, utom i anförde
exempel. — 2) Begynna utöfningen af (regering,
em-bete), tillträda. Konungen har a-ädl regeringen.

ANTRÄDANDE, n. 4. Handlingen, då man
anträder.

ANTRÄDE, n. 4. Handlingen, då man
tillträder (regering, embete, befattning, egendom).
Vid hans a. Ull regeringen, till egendomen.
Mindre väl. säges A. af. — Syn. Tillträde.

ANTRÄFFA, v. a. 1. Oförmodadt träffa’ på.
Rymmaren a-des i en skog. På vägen a-de
jag några Zigucnare. Dessa djur, växter a-s
stundom längst upp i Lappland.

ANTRÄFFANDE, n. 4. Händelsen, då någon
eller något anträffas.

ANTVARDA, v. a. 4. 4) Öfverlemna åt någon
i förvar. Brukas i dep högre och prcdikostilen.
Kon ungen a-de honom sitt hus. Jag a-r min
egendom i dina händer, i din vård. — 2) Se
Öfveranlvarda.

ANTVARDANDE, n. 4. Handlingen, då man
antvflrdsr

ANTVARDN1NG, f. 2. (mindre brukl.) Se
Anlvardande.

ANTYDA, v. a. 2. 4) Tillkännagifva,
förkunna, låta förstå. A. sin mening genom tecken.
Dessa hemliga sammankomster a. intet godt.
Hans blick a-ydde vrede. Man lät a. honom,
att han borde aflägsna sig. — 2) Förständiga,
befalla. Han har blifvit a-ydd all inom 14
dagar afgifva förklaring. Generalen a-ydde
honom alt gå i arresl.

ANTYDAN, f. sing. indef., ANTYDANDE, n. 4.
o. ANTYDNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
antyder. — 2) Innehållet af en tillkännagifvelse
eller befallning. Denna hans antydan slår i
öppen strid med gällande stadgar. — För bem. 4.
brukas Antydande mest, för bem. 2. Antydan.

ANTÅG, n. B. Annalkande i tågordning.
Säges om krigsfolk och processioner, samt
skämtvis om flera eller färre personer, som nalkas till
fots, till häst eller i vagn, utan att iakttaga någon
egentlig tågordning. Hela lyska arméen är i a.
— Syn. Änmarsch, Anryckande, Framryckande.

ANTAGA, v. n. 4. Nalkas i tågordning.
Säges om krigsfolk m. m.; jfr. föreg. Fienden a-r
från två håll. Se. der komma de a-nde. —
Syn. Anrycka, Anmarschera, Framrycka.

ANTAGANDE, n. 4. Se Anlåg.

ANTÄNDA, v. a. 2. 4) Sätta eld på. A. en
brasa, ell bål, ell hus, en stad. Blixten a-nde
lornet. Mindre ofta säges Tända ån. — Syn.
Ansticka, Sticka i brand, Sälta eld på. — 2) (fig.)
Reta, upphetsa, uppelda. A. begären, luslarna.
Dessa ord a-nde allas sinnen. Hela arméen
a-ndes genom hans tal af begär att mäla sig
med fienden

ANTÄNDANDE, n. 4. (pass.) Handlingen, då
någon eller något antändes.

ANTÄNDARE, m. B. Person, som antänder
(ljus, lampor, lyktor).

ANTÄNDBAR, ANTANDLIG, a. 2. Som kan
antändas, brännbar.

ANTÄNDBARHET, ANTANDLIGHET, f. 3.
Egenskapen att kunna antändas.

ANTÄNDNING, f. 2. Handlingen, då någon
eller något antänder. Genom a. af halm satte
han hela huset i brand. (Fig.) Läsning af
dåliga romaner föranleder lätt begärens a.

ÄNTÄNDN1NGSRÖR, n. 8. (artil.) Ett med
messing omslutet glasrör, fyldt med en så beskaffad
vätska, att, då röret, insatt i fänghålet på en kanon,
genom slag afbrytcs, antändes krutladdningen genast.

ANVISA, v. a. 4. 4) Visa någon på en sak
till begagnande eller förrättande. Han a-de mig
en stol A. någon rum öfver natten. A.
lcgo-hjon del arbete, de $kola förrätta. A. någon

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free