Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Askhärd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
ASK
ASS
och gräfver i askan. — 2) (fig.) Speord, hvarmed
betecknas en odugling, som sitter hemma bak ugnen.
ASKHÄRD, m. 2. Rummet i en fyrugn, der
askan samlar sig.
ÄSKIG, a. 2. Beströdd, nedsmutsad, full med
aska: blandad med aska.
ASKKLÄDE, n. 4. Kläde, hvari aska
inbin-des (ill begagnande vid bykning.
ASK KRUKA, f. 2. 1) Kruka eller urna, som
fordom begagnades till förvarande af de dödes
aska. — 2) Kruka, hvari aska förvaras.
ASKLAKAN, n. 3. Lakan, hvari aska
inbin-des till begagnande vid bykning.
ASKLUT, f. 2. sing. Lut af aska, hvari
bykkläder kokas.
ASKMÖRJA, f. 1. Het aska. Sleka potatis
i a-n.
ASKONSDAG, m. 2. Onsdagen efter
fastlagssöndagen.
ASKPANNA, f. 4. 1) Se Askrum. — 2)
Panna. hvari aska förvaras.
ASKREGN, n. 3. Naturföreteelse, isynnerhet
vid utbrott af eldsprutande berg och nedfallandet
af meteorstenar, bestående deruli, att vulkanisk
aska nedfaller i stor mängd ur luften och
betäcker marken.
ASKRUM, n. 3. Stället i en fyrugn under
gallret, der askan stannar och samlas.
ASKUNGE, m. o. f. 2. pl. — ungar. Se Askfis.
Brukas mest om qvinnkön.
ASKURNA, f. 4. Urna eller kruka, hvari
fordom de dödes aska samlades.
ASKÖRT, f. 3. Örtslägte, bestående af öfver 400
arter, spridda i de flesta verldcns delar. Cineraria.
ASMODEUS, assmodéuss, m. 2. sing.
Äklen-skapsdjefvul, störare af den äktenskapliga endrägten.
ASP, m. 2. Fisk af braxenslägtet, två till tre
fot lång; finnes i större sjöar och floder i norra
och medlersta Sverige, och värderas mycket för
sitt välsmakliga och lättsmälta kött.
ASP, f. 2. Trädslag, som växer i något
fuktiga skogstrakter, och livar af dels veden begagnas
till bränsle eller slöjdvirkc, dels löfvct till
boskapsfoder. — Ss. A-tund, -skog, -trä,
-träd, -ved, -virke, m. fl.
ASPEKT, aspä ckt. m. 3. 4) (astrol.) Den
ställning, som en planet har till en annan i
djurkretsen. — 2) (fig.)| Utsigt. Goda, elaka a-er,
utsigter, som antingen lofva något godt eller hota
med något ondt. Han har alls ingen a. för
framliden. [Aspect.l
ASPIRATION,–––––-tschön, f. 3. (gram.) En
bokstafs uttalande med föregående h-ljud.
ASPIRERA, v. a. 4. 4) Eflerslräfva. — 2)
(gram.) Uttala med föresatt h-ljud. A. en vokal,
a, i, o. s. v. Förekommer mest i grekiska
språkläran. — Aspirerande, n. 4. o.
Aspire-ring, f. 2.
ÄSPLÖF, n. 3. Löf af aspträdet. Darra
som ell a., säges om den, som är y tterst förskräckt.
ASS, n. 5. Minsta afdelningen i flera
vigtsy-stemer; motsvarar i svenska viktualievigtcn J/tM7
skålpund.
ÅSSA DULCIS, f. (lat.; farm.) Se Benzoé.
ASSA FOETIDA, f. (lat.; farm.) Se
Dyfvels-träck.
ASSEKURANS, ASSEKURERA, m. fl., se
Assurans, Assurera, m. fl.
ASSEMBLÉ, assangblé, m. 3. Offentligt
dansgille i större stil, för den finare och bildade delen
af inbyggarne i en stad och trakten deromkring.
— Ss. A-hus, -rum, -sal. [Asscmblée.]
ASSESSOR, asä ssårr, m. 3. Bisittare i
hof-rätt eller kollegium.
ASSESSORSKA, asässörska, f. 4. Hustru eller
enka åt en assessor.
ASSIETT, aschä’tt, m. 3. Litet fat till finare
maträtter, såsom sallat, frukt o. d.
ASSIGNANT, asiggnånnt, m. 3. Person, som
ger invisning på penningars lyftande eller varors
uttagande.
ASSIGNAT, assiggnåt, n. 3. (under franska
revolutionen) Sedel, innehållande anvisning för en
viss summa på försäljningen af de indragna
andeliga godsen. A-crna utgåfvos i början till
ett värde af 400 millioner.
ASSIGNATION, asiggnattschön. f. 3.
Skriftlig anvisning på en person, att till sedelhafvaren
utlemna penningar eller varor. Anvisning,
Invisning.
ASSIGNERA, v. a. 4. Gifva ut en skriftlig
anvisning alt fa lyfta penningar eller uttaga varor.
Anvisa. Invisa. — As si g ner a ndc, n. 4. o.
Assignering. f. 2.
ASSIMILATION.–––––-lallschön, f. 3. (fysiol.)
Process i djuriska kroppar, hvarigenom
främmande, antingen i tarmkanalen, eller genom
ande-drägten, huden eller på annat sätt i kroppen
inkomna ämnen förvandlas till djuriska
beståndsdelar, för att införlifvas med kroppgn och bidraga
till dess uppehållande.
ASSIMILERA, v. a. 4. (fysiol.) Förvandla,
förarbeta näringsämnen till djuriska beståndsdelar.
Jfr. föreg.
ASSISRÄTT, assisrätt, m. 3. Fransk, af
Napoleon införd brottmålsdomstol med jury.
ASSISTANS, assistånngs, m. 3. Inrättning till
allmänhetens tjenst, der man emot pant kan
bekomma penningar till låns. AssislanSkonlor,
Pant-låncinrältning, Pantlånekontor hafva samma
betydelse. [–stance.]
ASSISTANSKONTOR, assistånngskånntör, n. 3.
Se föreg. [- - stancecontor.]
ASSISTANSSEDEL, assjstånngssédl. m. 2. pl.
— sedlar. Bevis, som vid lånlagning vid ett
pantlånekontor erhålles, utvisande beloppet af
låne-summan, låneliden, den lemnade pantens
beskaffenhet och beloppet af räntan, som skall erläggas,
jemte hvad låntagaren i och för pantens inlösen
har att iakttaga, [–stance–.]
ASSISTENT, assistä’nnt, m. 3. 4) (i allmänhet)
Biträdare. medarbetare. — 2) Bisittare, ledamot i
visga underrätter och lägre tjensteverk.
ASSISTENTUR. assista nnlür. n. 3. (i
sjömans-språket) Ett litet vanligt sekundur. som blifvit
jemfördt med och släldt efter kronometern, samt
i stället för denna begagnas vid förefallande
observationer på däck.
ASSISTERA, v. a. 4. Biträda, bispringa,
understödja. — As si störande, n. 4. o.
Assi-slering. f. 2.
ASSOCIATION, assosiattschön. f. 3. 4) (i allm.)
Förbindelse, förening, förknippning. Idéernas a.,
föreställningars närmare samband eller förening,
hvarigenom de lätt uppväcka hvarandra. — 2)
Förening af flera personer i och för något visst
ändamål. Sällskapsförening, Bolagsförening. — Ss.
A-sräll.
ASSOCIÉ, m. 3. (fransyskt ord) Bolagsman,
delägare i ett företag.
ÄSSOCIERA, v. a. 4. Förena; intaga i bolag
eller samfund. A. sig med någon, förena sig med
någon i och för ett visst ändamål, träda i bolag
med någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>