Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Benåda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEN ’ BER , Ut
BENÅDA, v. a. 4. 4) Bevisa nåd. Har (i
denna o. följ, bem.) till subjekt endast regerande
personer. Konungen har b-t honom med
adelskap, med Wasaorden. — 2) Gifva nåd åt (en
dömd förbrytare), efterskänka eller mildra straff.
Han var dömd all mista lifvet, men blef af
konungen b-d. — Syn. Se Förläta.
BENÅDAD, a. p. 2. Som blifvit benådad
(bem. 2). En b. förbrytare. — Substantivt säges
äfven: En b. De b-e.
BENÅDANDE, n. 4. Handlingen, då man
benådar.
BENÅDER, f. 4. pl. — ådror, (anat.) Fin
blodåder, som genomgår ben (bem. 2).
BENÅDNING, f. 2. 4) Se Benådande. —
2) Hvad som genom ett benådande erhållits. —
Syn. Nåd, Ynnest, Ynnest- ell. Nådebevisning.
BENÅDNINGSBREF, n. 5. öppet bref af en
regerande person, hvarigenom en dömd
förbrytares benådande offentligen tillkännagifves.
BENÅDNINGSRÄTT, m. 3. Rättigheten att
benåda dömda förbrytare, hvilken endast
tillkommer regeringslnakten i en stat.
BENÄGEN, a. 2. neutr. — et. 4) Böjd (för).
B. till del onda. B. Ull dryckenskap, till vrede.
B. Ull misstankar, för all misslänka andra.
Jag är b. för den tron, all han misstagit sig.
B. all tro något, atl hjelpa behöfvande. — Syn.
Se Böjd. — 2) Som hyser gynnsamma tänkesätt
emot någon. Han är dig b., ganska b. emot
alla hjelpbehöfvande. B-gne läsare! är ett
uttryck, som förr mycket brukats i företal till böcker.
— Syn. Se Gunslig.
BENÄGENHET, f. 3. 4) Egenskapen att vara
benägen, fallen för något. Hafva b. för starka
drycker. Jag känner mycken b. alt gifva dig
en kännbar tillrättavisning. B. Ull del goda,
onda. — Syn. Se Böjelse. — 2) Egenskapen att
vara någon benägen. Hysa b. för någon. —
Syn. Se Gunst.
BENÄGET, adv. På ett benäget sätt. Ni
täcks b. ursäkta, atl jag deruli ej kan göra er
Ull viljes. — Syn. Se Gunsligt.
BENÄMNA, v. a. 2. Med ett visst namn
utmärka, beteckna. Huru b-er du den der
örten? Gullvifva. Delta djur b-es på svenska
ekorre, på franska écureuil. Han b-es i
historien den Store. Hans son, Erik benämd. —
Syn. Se Kalla. — B. sig, v. r. (om personer)
Låta sig kallas, heta. Den tilltalade b-er sig
Sundström. — Jfr. Anm. under Nämna.
BENÄMNANDE, n. 4. Handlingen, då man
benämner.
BENÄMNE, n. 4. Se Ben, 4.
BENÄMNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
benämner. — 2) Namn, hvarigenom någon eller
något betecknas, till skilnad ifrån andra. I konst
och vetenskap bör man ej utan nödvändighet
ändra antagna b-ar.
BENÖJA SIG, v. r. 2. (föga brukl.) Se
Nöja sig.
BEORDRA, v. a. 4. (i militärspråket) Gifva
order att begifva sig till en viss ort, att utföra
ett visst uppdrag. Han har blifvit b-d Ull
Carlsborg. B. någon alt rida ut på
rekognoscering. — Syn. Se Befalla.
BEORDRANDE, n. 4.. 4) Handlingen, då man
beordrar. — 2) Gifven order. — Syn. Se
Befallning.
BEPACKA, v. a. 4. (mindre brukl.) Packa
full med.
BEPANSRA, v. a. 4. Förse med pansar.
BEPELSA, v. a. 4. (föga brukl.) Se Påpelsa.
BEPRISA, v. a. 4. Högeligen prisa.
BEPRISANDE, n. 4. 4) Handlingen, då man
beprisar. — 2) Beröm, pris, lof.
BEPRISLIG, a. 2. (föga brukl.) Se Prisvärd.
BEPRYDA, v. a. 2. (mindre brukl.) Väl,
sorgfälligt, öfvcrallt, mycket pryda. —
Beprydande, n. 4.
BEPRÖFNING, f. 2. (föga brukl.) Se Pröfning.
BEPRÖFVA, v. a. 4. (föga brukl.) Noga pröfva.
BEPRÖFVAD, a. p. 2. Noga, sorgfälligt
pröf-vad. En b. vän. En man af b. redlighet, dygd.
BEPÜDRA, v. a. 4. (föga brukl.) Se Pudra.
BEPURPRA, v. a. 4. (poet.) Se Purpra.
BEQVÄM, a. 2. 4) (om sak) Väl passande och
tjenlig till ett visst bruk; hvars bruk är ganska
tjenligt och behagligt. B. rock. Ett b-t hus.
Denna soffa är ganska b. all silla uti. B.
hamn, vagn, möbel. Ell b-l sätl all färdas.
Föra ett b-t lif. Del är alltid b-l alt säga nej.
Om del faller er b-l. — Syn. Tjenlig, Lätt,
Läglig, Passande, Treflig. — 2) (om person) Som ej
vill göra annat, än det som faller sig lätt. — Syn.
Maklig, Lat, Trög. — 3) (i lagstil) Som äger de
af lag föreskrifna egenskaper för någon laga
handling. — Syn. Skicklig.
BEQVÄMA, v. a. 4. Förmå någon (emot dess
yttrade vilja) till en handling. Jag skall söka b.
henne all gifva sitt samtycke. — B. sig, v. r.
Emot sin vilja foga sig, gifva efter. Brukas ofta
i förbindelse med verbet Låla. Jag skall väl då
b. mig derlill. B sig efter omständigheterna.
Han lät slutligen b. sig. Hon lät b. sig att
stiga in. Låla b. sig Ull eflergifl. — Syn. Gå
in på. Gifva vika, Gifva efter, Foga sig.
BEQVÄMANDE, n. 4. 4) Handlingen,
hvarigenom någon beqvämas att göra något. — 2)
Eftergifvande, eftergift.
BEQVÄMLIG, a. 2. Se Beqväm. 4.
BEQVÄML1GEN, BEQVÄMLIGTVIS, adv. Se
Bcqvämt.
BEQVÄMLIGHET, f. 3. 4) Egenskapen att
vara beqväm. a) B-en af en soffa kan ej nekas.
— b) Hans b. har blifvit så stor, alt ... . —
Syn. a) Läglighet, Tjenlighet, Lätthet, Treflighet,
Passande tid, Passande ställning. — b) Maklighet,
Tröghet, Lathet. — 2) Tillstånd, då man har
be-qvämt. Han lefver i stor b. Han älskar
mycket sin b. — 3) Brukas stundom i mera hyfsadt
tal i stället för: Nattstol och Nattpotta.
BEQVÄML1GT, adv. Efter sin beqvämlighet,
makligt. Arbeta b. B. sköta sin syssla.
BEQVÄMT, adv. På ett beqvämt sätt, i
beqvämlighet. Sitta, ligga, åka b. Lefva, bo b.
Del går ganska b. an. Sin syssla sköter han
ganska b.
BERAMA, v. a. 4. (af det tyska Beraumen)
Besluta, utsätta, öfverenskomma om. Brukas i
äldre stil i fråga om allmänna mötens beslut;
numera sällan, utom i halft skämtsam och satirisk
stil. B. en viss dag. Eli möle blef b-dl. Det
blef b-dt, alt .... — Beramande, n. 4.
BERBERIS, bärrberfs, m. 3. Taggig
busk-växt, med röda, ganska sura bär, som stundom
begagnas i stället för citron. Berberis vulgaris.
Äfv. Surtorn. — Sä. B-buskc, -bär, -saft,
-sirap, -syll, -syra. [Berberits.J
BERCAN, se Berkan.
BEREDA, v. a. 2. 4) Göra skicklig, passande,
(om sak) till något visst bruk, (om person) till
någon viss handling. B. ell läkemedel. B-cr
Hcrranom väg. B. någon Ull döden, Ull
exa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
