Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beredande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
BER
BER
men. B. ett rättegångsmål till föredragning.
B. barn till deras första nattvardsgång.
Prof-ningen b-cr menniskan för ett bättre lif. —
Syn. Tillreda, Tillaga, Laga i ordning, Tillrusta.
— 2) Förorsaka, vålla, ådraga, förskaffa. Hans
dåliga uppförande har b-dt honom delta öde.
B. någon en öfverraskning. Sjelf b. sin olycka.
B. sig medel, tillgångar. — 3) På förhand
underrätta om något, som skall hända, på det man
må rätta sig derefler. B. någon på en glad
nyhet. B. någon på det värsta. B. sinnena
på en förändring. — Syn. Göra beredd (på),
Bespetsa (på). — 4) B. skinn, hudar, garfva. —
B. sig, n. r. Försätta sig i tjenligt tillstånd att
företaga eller afvakta något. B. sig till en resa,
till strid, till krig, till examen, till döden.
B. sig till att gå. B. sig på en olycklig
utgång. B. sig på svåra faror, på döden, på
del värsta. B. sig på ell tal, ett svar, en
ursäkt, göra sig beredd till att hålla ett tal, o. s. v.
B. sig på alt få stryk. Du skall ha stryk,
bered dig på det. — Syn. Göra sig beredd (till,
på), Rusta, laga sig i ordning (till), Laga sig till.
BEREDANDE, n. 4. Handlingen, då man
bereder.
BEREDARE, m. 5. 1) (föga brukl.) En, som
bereder. — 2) B. af skinn, af hudar, garfvarc.
BEREDD, a. p. 2. i) Som är färdig, i
ordning till en handling. B. till strid, till krig, till
uppoffring. Jag är b. all gå, alt göra del nu
genast. Vi äro b-a all dö för fosterlandet. —
Syn. Färdig, villig, benägen (till). — 2) Som
försatt sig i tjenligt tillstånd att möta en händelse,
den man väntar. Jag var i förhand b. på
saken. Var b. pä allt, på del värsta. Jag är b.
på samma öde, som drabbade honom, på att
dela hans öde. Vara b. på hvad som hända
kan. Var b. på stryk, om du ej tyder. — Syn.
Vara beredd på = Vänta. Afbida, Afvakta, Motse,
Förese, Förutse.
BEREDELSE, f. 3. 4) Handlingen, då man
bereder (bem. 4 o. 3). En brottslings b. till
döden. En ynglings b. till Herrans Nattvard. —
2) Sättet, huru någon beredes eller blifvit beredd.
Hans b. var ganska klen, ty han kunde ej
besvara de enklaste kristendoms frågor. — 3)
Handlingen, då man bereder sig till nagol. Oftast
i pluralis. B-er Ull en resa, Ull krig. — Syn.
Tillredelse, Tillrustning, Anstalt, Förberedelse.
BEREDNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
bereder (i bem. 4, 3 o. 4). a) B. af ull, af
silke. Degens b. Ull bakning. Om b-en sker
af sämre råämnen. — b) Sinnenas b. på en
blifvande förändring är nödvändig. — c) B.
af skinn, af hudar. — Syn. Beredande,
Tillredande, Tillredning, Tillagande, Tillagning;
Förberedande. — 2) Verkan af denna handling i
afseende på dess beskaffenhet. B-en af delta silke,
af dessa skinn är ganska bra. En sådan b.,
som detta läder har, är sällsynt all finna. —
3) Rikets allmänna ärenders B., cmbctsverk,
bestående af statssekreteraren samt åtta ledamöter,
fyra af frälse och fyra af ofrälse stånd, hvilka det
tillförene ålåg att bereda ärenderna till
föredragning hos konungen i statsrådet.
BEREDMNGSKOMITÉ,––––––––kåmmitté, m. 3.
pl. — komiléer. Komité, som i hvarje socken
skall sammanträda, för att granska mantals- och
skattskrifningslängderna och föreslå grunderna för
bpyillningen; skall bestå af två ståndspersoner och
två bönder jemte pastor iförsamlingen.
[—kommitté, — comité, — committéc.]
BEREDNINGSSÄTT, n. 5. Sättet, hvarpå
något beredes eller blifvit beredt.
BEREDSKAP, n. 3. sing. Förekommer endast
i adverbial-uttrycket: / b., färdig (att göra,
uträtta något; äfv. (om sak) till hands. När helsl
ni vill fara, så är jag i b. all följa med.
Hafva penningar i b. Hålla .något i b. åt
någon.
BEREDVILLIG, a. 2. Beredd och villig att
göra något. Han är mycket b. att tjena
andra. B. Ull en tjenst, en uppoffring. — Syn.
Redebogcn. Tjenstvillig, Villig.
BEREDVILLIGHET, f. 3. Egenskapen att
vara beredvillig. B. att tjena andra. Med b.
tjena en vän. — Syn. Redebogenhct,
Tjenstvil-lighet, Villighet.
BEREDVILLIGT, adv. På ett beredvilligt sätt.
— Syn. Med beredvillighet, Rcdeboget,
Tjcnstvil-ligt, Villigt.
BERESA, v. a. 2. (föga brukl.) Resa genom
ett land i flera riktningar. B. ell land. —
Passiva participet Berest brukas icke.
BEREST, a. 4. Som rest genom många
länder och orlcr.
BERG, n. 5. 4) Antingen helt och hållet eller
åtminstone till största delen af sten bestående,
enstaka, mer eller mindre vidsträckt upphöjning
på jordytan. B-cl Vesuvius. Kastellel ligger
på ett b. Öfver b. och dal. — Syn. Bergshöjd,
Höjd, Klippa. — 2) Sten. Brukas i denna bem.
alltid i obestämd form. Stöta på b., när man
gräfver. Härd, fast som b. — 3) (hisl.) B-el
(la Montagne), under franska republiken, både af
1794 och 4848, den venstra eller den mest
ex-alteradt demokratiska sidan af
nationalförsamlingen.
BERG A, v. a. 4. 4) Rädda (fartyg, menniskor,
gods eller skeppstillbehör) från strandning eller
sjunkning; Äfv. rädda något undan elden (vid
eldsvådor). B. varor, köpmansgods från vraket af
ell skepp. Besättningen är b-d. B. någol
undan elden. Huset brann upp och ingenting
kunde b-s. — Syn. Rädda. — 2) Från åker eller
äng upphämta gröda och föra den under tak.
Han har redan b-t sill hö, sin råg. All hans
gröda är b-d. — 3) (fig.) Dölja. B. sin harm,
en hemlighet. Solen b-s, går ned. — 4) (sjöt.)
B. ell segel, sedan fallet blifvit firadt och båda
skothörncn gigade, upprulla det på rån och med
beslagssejsingar dervid fastbinda det. — Syn.
Beslå. — B. sig, v. r. 4) a) Skydda, bevara
sig. Ja g kan icke b. mig för köld, för helt a.
Det är svårt alt b. sig, när del är så kallt.
— b) B. sig för, afhåila sig ifrån. Icke kunna
b. sig för skralt, för lårar. — 2) Hafva sin
utkomst. Han b-r sig bra. Del vill myckel
Ull all b. sig i så svära tider. B. sig med
litet. — Syn. Slå sig ut, Taga sig fram. Begå
sig. — Impersonelt säges i det lägre
umgängcs-språkel: Del b-r sig, det hjelpcr sig. det går an,
t. ex.: Så der ja; nu har jag fått, så del b-r
sig. Hur slår det Ull med helsan? Ah jo,
del b-r sig. — Syn. Se Gå an.
BERGÅD, a. 2. Som har sin bergning. —
Syn. Burgen. Behållen.
BERGAKTIG, a. 2. 4) Som till utseendet
liknar berg. — Syn. Bcrgartad. — 2) Uppfylld
af lägre berg. — Syn. Bergig.
BERGAKTIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
bergaktig (bcm. 2). — Syn. Bergighet.
BERGALUN, m. 3. sing. Alun, sådan den
träffas färdigbildad i naturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
