Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blåsare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B LA
BLA
BLÅSARE, m. 5. i) (föga brukl.) En, som
blåser. Nyttjas mest i sammansättningar, t. ex.
Glasblåsare, Klarinettblåsare. — 2) (nat. hist.) Se
Pol t fisk.
BLÅSARTAD, a. 2. Som till beskaffenhet
liknar en blåsa.
BLÅSBELG, m. 2. Verktyg, hvarmcdelst en
stark luftstrålc drifves emot eld, för att öka lågan.
Består vanligtvis af två träbottnar, en öfre och
en undre, af hvilka den sednare är fast, båda
lufttätt förenade genom läder, som utgör sidorna,
så att den öfre bottnen kan tryckas ned emot den
undre, och åter dragas upp, hvarvid luften
inströmmar genom en ventil, men utpressas åter
vid sammantryckningen genom ett i ena ändan af
maskinen anbragt rör, kalladt Belgpipa. [-bälg.]
BLÅSBELGSRÖR, n. 5. Se Belgpipa.
BLÅSBÄRARE, m. 5. (nat. hist.)
Stråldjurs-slägte af Ordningen Biåssimmare. Physsophora
hydrostalica.
BLÅSBRÖST, n. 5. Se Belgbröst.
BLÅSEBRÅCK, n. S. (med.) Bråck, som har
sitt säte i blåsan.
BLÅSE HALS, m. 2. (anat.) Den trångare
delen af urinblåsan.
BLÅSESTEN, m. 2. (med.) Onaturlig,
sten-artad bildning i urinblåsan, hvilken genom
slock-ning och retning ofta förorsakar cn ganska svår
och farlig sjukdom. Kallas stundom äfv.
förkor-tadt endast: Sten.
BLÅSESTENSYRA, f. 4. (kem.) Se Urinsyra.
BLÅSFOT, m. 3. pl. — föller. (nat. hist.) En
liten insekt, hvars fotter sluta sig i små blåsor.
i stället för klor. Thrips physapus.
BLÅSFORMIG, a. 2. (nat. hist.) Som har
formen af en blåsa.
BLÅSGOM, m. 2. (bot.) Örlslägtet
Draco-cephalum.
BLÅSGUMP, m. 2. (nat. hist.) Insektslägte
af Skalbaggarna, en tum lång med smal, tunn,
mjuk kropp, baklill försedd med två spetsar.
Uppehåller sig i gödsel och bits häftigt. Staphylinus.
BLÅSHJUL, n. 5. Hjul, som i smedjor sätler
blåsbelgar i gång.
BLÅSIG, a. 2. (af verbet Blåsa) 1) a) Säges
orn orter, ställen, som ligga mycket öppna för
blåsten. Bo på ell b-l ställe. På slätter är
del alltid myckel b-t. — b) Säges om trakter,
isynnerhet farvatten, der det blåser mer än
vanligtvis på andra trakter. I trakten af Cap Horn
är hafvel ganska b-l. Ute i skärgården är det
mera b-t, än längre inål landet. — 2) Brukas
i fråga om tid. da det blåser mycket. B. årstid.
Del har varit ell b-l år. B. väderlek. — Syn.
Stormig.
BLÅSIG, a. 2. (af substantivet Blåsa) Full
med blåsor (bem. i o. 2). B-l glas. B-t skinn
inuti händerna. — Syn. Bläddrig, Blemmig. —
Blås ighel. f. 3.
BLÅSINSTRUMENT, blå’sinnstrumä’nnt, n. 3.
o. 5. Musikaliskt verktyg, så inrältadt, att, då
luft medelst munnen hastigt inslötes genom dess
trånga öppning, den inom instrumentet befintliga
luftkolonnen efter längden försättes i en dallrande
rörelse och sålunda gifver ljud. Sådana äro t. ex.
flöjt, klarinett, valdthorn. fagott, trumpet, basun, m. fl.
BLÅSIPPA, f. 4. Ört och blomma af
Sipp-släglet och Ranunkelfarniljen. Anemone hepatica.
BLÅSJUKA, f. 4. Se Blåsot.
BLÅSKIMMEL, m. 2. pl. — skimlar. Häst
af en färg, blandad emellan hvitt och gråblått
rller svarlblått.
205
BLÅSKLACKA, f. 1. Se Sothöna.
BLÅSKÄCK, m. 2. Häst af ljus färg med
gråblå fläckar.
BLÅSKÄGG, n. 5. 4) (pop. o. fam.) Person
med blåaktig skäggbotten. — 2) Biddar
Blåskägg, en uti en gammal fransk saga omtalad
riddare Raoul, som hade mördat flera hustrur,
men slutligen blef öfverraskad och dödad, då han
äfven ville mörda den, med hvilken han sist
blifvit gift.
BLÅSLOK, m. 2. (bot.) Gräsart af Slokslägtet.
Melica cærulea.
BLÅSMASKIN, blå’smaschi’n, m. 3. 4) (i
allmänhet) Hvarje maskin, hvarigenom för något visst
gifvet ändamål en stark luftström frambringas. —
2) Maskin, hvarigenom bläster frambringas för
ugnar och härdar, såsom vid masugnar,
stångjerns-bruk, o. s. v.
BLÅSMOSSA, f. 4. (bot.) Ett slags färglaf.
Lichen ventosus.
BLÅSNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
blåser. — 2) (bergv.) a) Smältning af malm i
masugnen. — b) Den tid, hvarunder smältningen i
en masugn oafbrutet, natt och dag, fortfar, ifrån
tändningen till afblåsningen. — 3) (jäg.) Det läte,
som orren har, då han leker.
BLÅSOT, m. 3. sing. (med.) Ett slags
barnsjukdom, hvars hufvudsakligaste kännemärke är,
att huden öfver hela kroppen är blåaktig,
isynnerhet på läppar, ögonlock, Öron, fingrar, o. s. v.
BLÅSPIPA, f. i. Röret på en blåsbelg eller
pust.
BLÅSPLÅSTER, n. 5. Plåster, som lägges på
huden, då man vill uppdraga blåsor. Emplaslrum
vesicatorium.
BLÅSPRÄCKLIG, a. 2. Liksom öfverslänkt af
små blåa fläckar, omvexlande med fläckar af
annan färg. — Bl åspräcklighet, f. 3.
BLÅSPRÄNGD, a. 2. Isprängd med blåa
fläckar, liknande qvastar eller flammor. —
Blå-sprängdhel, f. 3.
BLÅSRANUNKEL, m. 3. pl. — nunkler. Ört
af Ranunkelfarniljen, med små gula blommor, och
så skarp, alt den drager upp blåsor på huden.
Ranunculus sceleratus.
BLÅSRUM, n. 5. (geol.) Benämning på större
eller mindre, nästan runda eller platlryckta, på
längden utdragna hål inuti vulkaniska bergarter,
danade genorn uppstigna ångor och gaser.
BLÅSRÖR, n. 5. 4) Kemiskt verktyg,
hvarmed lågan på en lampa eller ett ljus kan
upp-drifvas till högsta värmegrad, så att den kan
smälta små korn af metall eller mineral, som
utsättas för dess verkan. Användes isynnerhet till
malmers probering. — 2) Verktyg i glasblåseriet,
bestående af ett 3 till 5 fot långt rör af jern. i nedra
ändan försedt med en utblåst knapp, och i öfra
ändan öfverdraget med trä, på del alt arbetaren
må kunna hålla det heta röret i handen.
BLÅSSIMMARE, m. 5. (nat. hist.) Benämning
på de stråldjur af Hafsnässlornas klass, som hafva
en eller flera blåsor, fyllda med luft, medelst
hvilka de hålla sig uppe på vattnet.
BLÅSSKÄL, m. 2. (nat. hist.) En 4 alnar lång
art af Skälslägtet, med en stor blåsa i pannan,
hvilken kan skjutas ned öfver ögonen.
Cystopho-ra leonina.
BLÅSSNÄCKA. f. 4. Ett slägle af
snäckdju-ren. Bulla. n
BLÅSSTÅL, n. 3. Oräckt brännstål.
BLÅST, m. 3. sing. Luftens häftiga
strömmande åt ett visst håll. Är svagare än Storm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
