Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bokstamp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOR
BOL
214
BOKSTAMP, m. 2. Stamp, hvarmed malm
bokas.
BOKSTOL, m. 2. Ställning, hvarpå böcker
uppläggas vid läsning, skrifning eller studerande.
BOKSTÄMPEL, m. 2. pl. — stämplar, (bokb.)
Stämpel, hvarmed bokstäfvcr eller sirater intryckas
på ryggen af en bok.
BOKSVÄRTA, f. 4. Se Boktryckarsvärta.
BOKSYNT, a. 4. Som läst myckel,
isynnerhet i vitterhet och vetenskapliga ämnen. Brukas
nästan i samma mening som lärd. — Syn. Se
Beläst.
BOKSYNTHET, f. 3. Egenskapen att vara
boksynt. — Syn. Se Beläsenhet.
BOKTITEL, m. 2. — titlar. Titeln eller sjelfva
benämningen på en bok (bem. 4), på första tryckta
sidan.
BOKTJUF, m. 2. pl. — ljufvar. 4) En, som
stulit en eller flera böcker. — 2) En, som har för
vana att stjäla böcker. — 3) (fig.) En, som ur
andra böcker, utan att öppet tillkännagifva det,
lager hela stycken, strofer, meningar, och låter
trycka dem som sina egna. — Syn.
Plagia-lör.
BOKTRYCK, n. 5. 4) (mindre brukl.) Se
Boklryckning. — 2) Tryckt bokskrift.
BOKTRYCKARE, m. 3. 4) En, som i
egenskap af ägare (eller möjligen äfven på arrende)
drifver ett boktryckeri. Kunglig b., som trycker
alla påbud, förordningar, m. m.. hvilka utgå från
regeringen. — 2) (nat. hist.) Se Borr bagge.
BOKTRYCKARKONST, f. 3. Konsten alt
trycka böcker.
BOKTRYCKARFÄRG, m. 3. Se
Boktryckar-svärta.
BOKTRYCKARPRESS, m. 2. Press, hvari
böcker trvckas. — Syn. Bokpress, Trvckpress.
BOKTRYCKARSOCIETET,–––––sosiclét, f. 3.
Frivillig förening af boktryckare i en stad, i och
för arkets angelägenheter.
BOKTRYCKARSVÄRTA, f. 4. Det slags
svarta färg, hvarmed stilen i bokpressen
öfver-täckes, för att på papperet vid tryckningen
åter-gifva boksläfvcrna svarta. — Syn. Boktryckarfärg,
Boksvärta, Trycksvärta.
BOKTRYCKERI, n. 3. 4)< Inrättning,
hvarigenom skrift tryckcs med formar, bestående af
rörliga delar (typer, stilar). — 2) Ställe, gård, hus,
der en sådan inrättning finnes. — 3) Yrket,
konsten att trycka böcker; äfv. sjelfva arbetet dervid.
Brukas i denna mening mindre; man säger då
hellre: Boktryckaryrkc, Boktryckarkonst,
Boktryc-keriarbetc. — Ordet förkortas i dagligt tal ofta
till Tryckeri. — Ss. B-arbetare, -arbete,
-gosse, -lärling, m. fl.
BOKTRYCKERi-KONSTFÖRVANDT, m. 3.
Benämning på sällare och tryckare vid elt
boktryckeri. Förkortas vanligen till blott
Konslför-vandl.
BOKTRYCKNING, f. 2. Tryckning af böcker.
BOKVERK, n. 5. Se Bokqvarn.
BOKVETT, n. 3. sing. Ur böcker hämtadt
velande (kunskaper, visdom, lärdom). Bokvett är icke
alltid förenadt med Lefnadsvelt, stundom icke
ens med Folkvett.
BOKVURM, m. 2. 4) Person, som
öfver-drifvel tycker om böcker och gör sig möda att
samla sådana. — 2) öfverdrifvet tycke för böcker
och deras samlande.
BO K VÄN. m. 3. pl. — vänner, och
BOKÄLSKARE, m. 3. En, som mycket tycker
om böckcr och läsning.
BOL, n. 3. (gam.) 4) Bostad, gård på landef.
Förekommer numera endast i sammansättningar,
såsom Bolby, Preslbol. — 2) Mark, hvarpå nägot
skördas, t. ex. i sammansättningen Höbol.
BOL, se Bolus.
BOLA, v. n. 4. (föråldr.) Pläga olofligt
köttsligt umgänge med det andra könet. Förekommer
numera endast i den bibliska stilen, och någon
gång äfv. i den skämtsamma.
BOLAG, n. 3. Förening emellan tvenne eller
flera personer, i och för gemensamma företag i
handels- eller näringsväg. Gå. ingå, träda i b.
med någon. Utträda ur ell b. Upphäfva,
upplösa b. Ingår i flera sammansättningar, såsom
Handelsbolag, Kanalbolag, Grufvebolag, m. fl. —
Syn. Kompani, Intressentskap. — Ss.
B-sför-cni ng.
BÖLAGSFOND, bölagsfå nngd, m. 3. Se
Bo-lagssumma.
BOLAGSHANDEL, m. 2. sing.
Handelsrörelse, som drifves af personer, förenade i ett bolag.
BOLAGSINTRESSENT, - - - ä’nnt, m. 3. Se
Bolagsman.
BOLAGSKONTRAKT, bölagskånntråckt, m. 3.
o. 3. Skriftligt aflattad Öfverenskommelse mellan
dclägarnc i elt bolag, angående vilkoren derför.
BOLAGSMAN, m. 3. pl. — män. Delägare
i elt bolag.
BOLAGSREGLOR, f. 4. pl. Reglor, upprättade
af ett bolag till iakttagande antingen för
bolagsmännen eller ock för dem, hvilka med bolaget
komma i något slags afTdrsberöring.
BOLAGSRÄKNING, f. 2. Slulräkning öfver
ett bolags inkomster och utgifter, hvaraf synes,
huru mycket tillkommer hvarje af delägarne.
BOLAGSSUMMA, f. 4. Hela beloppet af de
summor, bolagsmännen insatt till rörelsens
bedrif-vande, utförandet af ett företag, o. s. v.
BOLAGSSTÄMMA, f. 4. Sammankomst af
delägare i ett bolag, till afgörandc af detsamma
rörande angelägenheter.
BOLANDE, n. 4. (föråldr.; bibi.) Plägande
af olofligt köttsligt umgänge med det andra könet.
BOLARE, m. 3. (föråldr.; bibi.) En, som är
begifven på och ulöfvar boleri.
BOLBY, m. 2. (kameral.) Gård, hemman, by»
som utgör slamsätet för Afgärda by; jfr. d. o.
BOLD, bålld, a. 2. (föråldr.) Tapper, stark,
mäktig. Brukas numera endast i ballader,
riddar-romaner samt i skämtsam, ironisk och humoristisk
stil. En krigsman så b. och en fröken så grann,
<5cc. — Syn. Se Tapper.
BOLDE. bå’lde, m. 2. pl. boldar. Se Böld.
BOLERI, n. 4. Olofligt köttsligt umgänge med
det andra könet.
BOLERO, - le -, m. pl. — ros. En med sång
och kastanjetter beledsagad spansk dans.
BOLETSYR \, - lèt –. f. 4. (kem.) Ett slags
växtsyra, som förekommer i Bolelus
pseudoignia-rius.
BOLGETING, se Bålgeling.
BOLIN, boli n, f. 3. (sjöt.) Benämning på tåg,
sorn äro anbragta vid slående liken af hvarje större
råscgel.
BOLINSPRUTA, bolfnsprüta, f. 4. (sjöt.)
Benämning på låg, som i hanfot äro fastade vid de
stående liken af de större råseglen.
BOLL, m. 2. 4) Liten, af garn, hår, kork,
kautschuk o. d. beslående kula, omsluten af
slic-kadt, mångfärgadt garn eller af läder, bopsydt i
olikfärgade rutor. Slå. kasta b. B. slå! är
benämningen på en lek. hvarvid boll begagnas. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
