Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brasning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
BRA
BRE
<Hja lysa. B. med sin lärdom. — 3) (om
väderleken) Medföra siark köld. När Anders
slaskar, då Julen b-r. — B raskande, n. 4.
BRASNING, f. 2. (tekn.) Lödning med koppar.
BRASS, m. 2. (sjöf.) Benämning på
hvart-dera af de tåg, som äro fästade vid nockarna af
en rå och tjena att horisontelt vända den (brassa)
eller dess segel. Brassarne i lä kallas Läbrassar
och de vid vindsidan Lovartsbrassar.
BRASSA, v. a. o. n. 4. B. rå eller blott b.,
medelst brassarna vända rån horisontelt. B. dikt
bi-de-vind eller skarpt, brassa rårna eller seglen
så myckel på ena sidan som möjligt, så att de
göra minsta möjliga tillfallsvinkcl i seglen. B.
fullt, brassa en rå så, alt seglet fylles af vinden.
B. fyrkant, brassa en rå rätt tvärs. B.
lefvan-de, brassa ett segel så, att vinden blåser längs
rån, så att seglet fladdrar. B. in, brassa rårna
mera snedt. B. om, brassa seglen öfver andra
bogen. B. upp, brassa seglen mera tvärs. B.
på mast, på stång, äfv. B. back ell. förkerl
(vcrkehrt). brassa ett segel så, all vinden blåser
på dess förkanl och trycker det emot masten
eller stången. — Brassande, n. 4. o.
Brass-ning, f. 2.
BRATT, a. 4. (pop.) Se Brant, adj.
BRAVAD, - åd, m. 3. (fr. Bravade) Trols,
öfvcrsilleri.
BRAVERA, v. n. 4. (fr. Braver) Trotsa, spela
öfversittare.
BRAVISSIMO! int. (ital.) Ganska bra.
BRAVO! int. (ital.) Bra!
BRAVO, m. (ital.) Legd lönnmördare;
person, som gör ett yrke af alt emot betalning
lönn-mörda folk.
BRAVOROP, n. 5. Rop af »bravo!»
BRAVUR, bravy’r, f. 3. (fr. Bravoure)
Tapperhet. — Skrifves äfv. af några Bravyr.
BRAVURARIA, bravy’råria, f. 3. (i musik)
Svår aria, der sångaren har tillfälle att visa sill
mästerskap.
BRAKEN, m. 2. pl. braxnar. Fisk af
Cy-prinslägtet, med tvärhugget hufvud, hvass,
svart-blå rygg, samt på sidorna gul, hvit och svart.
Cyprinus Brama. — Ss. B-fiske, -nät.
BRAXENGRÄS, n. S. (bot.) Växt i sjöar och
elfver, af Ormbunkarnes klass. Lösrifvcs af braxen
vid dess lektid och uppflyter på vattenytan.
Iso-öics lacustris.
BRAXENMYGG, f. 4. Sc Vallenmätare.
BRAXENPANKA, f. 4. Ej fullvuxen braxen.
BRECCIA, bräcksia, f. 3. pl. breccier.
(mineral.) Mer eller mindre kantigt eller rundadt
brottstycke eller rullsten, bestående af olikartade
ämnen med en sandslensarlad massa lill bindmcdel.
BRÉCHE, m. 3. pl. brécher. Sc Brcsch.
BRED, a. 2. 4) Angifver eller har afseende
på längdmåttet af den räta linie, som går Ivärs
öfver ifrån ena sidan till den andra af en yta,
etl föremål. I denna bemärkelse, motsatsen till
Lång. Tre mil lång och en mil b. Tygel är
en aln b-l. Vägen är lagom b. för två
personer. Della bord är fyra tum b-are än det
der. — 2) (ulan åtföljande bestämningsord)
Uttrycker ett, i förhållande till andra ytor eller
föremål, betydligt längdmått af den räta linien tvärs
öfver en yta eller ett föremål. Motsats till Smal.
Eli b-l band, ell b-l bord, en b. flod, mun,
näsa. B. i ansigtel. B-a axlar, mycken bredd
öfver ryggen ifrån ändan af ena axeln till ändan
af den andra. B. öfver axlarna, se Axelbred.
B. öfver bröstet. Göra, blifva b., b-are. B-l
uttal, då man öppnar munnen mycket på
bredden, när man talar. B-l ljud, i fråga om
bok-slafsljud, kallas ell sådant, vid hvars uttalande
munnen bredt öppnas. B. pensel, säges om en
målares sätt att pålägga färgerna, då det sker i
stora drag, i massor, med djerf hand, utan rädsla
och pplighet. (Fig.) Göra sig stor och b., brösta
sig, gifva sig min af betydenhet. (Ordspr.) Slå
på b-a stenen, vigas i kyrkan.
BREDA, v. a. 2. Gifva en sak, etl ämne
utsträckning öfver ytan af ett föremål. B. läcket
på sängen. B. smör på bröd. B. en pels
öfver en sjuk. — B. pa, sc Påbreda. — B. upp
en säng, uppbädda den. — B. ut, ö’fver, se
Utbreda, Ofverbrcda. — Syn. Utbreda.
BREDANDE, n.4. Handlingen, då man breder.
RREDAXLAD, a. 2. Som är mycket bred
emellan axlarna.
BREDBENT, a. 4. Som håller benen vidt
utspärrade från hvarandra.
BREDBLADIG, a. 2. 4) (om växter) Som har
breda blad (bem. 4). — 2) (om skärande verktyg)
Som har bredt blad (bem. 3). B. knif, såg.
BREDBRÖSTAD, a. 2. Som har bredi bröst.
BREDD, f. 3. 4) En ylas, etl föremåls
utsträckning tvärs öfver ifrån sida till sida.
Motsatsen till Längd. B-en af en flod. Klippt på
b-en af lygel. Två fingers b. På längden och
b-en. — I b., adverbialt uttryck, som betyder:
sida vid sida. Gå i b., gå bredvid hvarandra;
(fig.) vara jemngoda. Gå i b. med någon, gå
vid sidan af någon, lika långt fram; (fig.) lika
myckel utmärka sig, vara lika kunnig, skicklig,
hedrad, ansedd som någon. Sälta i b. med,
jcmföra med. — 2) (gcogr.) Se Lalilud.
BREDDLIN1E, f. 3. (skeppst.) Ett fartygs
bredd tvärs öfver vid midtcn.
BREDDSGRAD, m. 3. (geogr.) Graden af en
orts brodd eller latitud, d. v. s. afstånd ifrån polen.
BREDEV1D, se Bredvid.
BREDFOCK, m. 2. Råsegel, som hissas på
jakter eller andra små fartyg, då vinden kommer
rätt ifrån aktern eller ock är mycket rum.
BREDFOTAD, a. 2. Som har breda fölter.
BREDHACKA, f. 4. (tckn.) Hacka med bredt
jern.
BREDHAMMARE, m. S. (tekn.) Se
Räckhammare.
BREDJERN, n. 5. (bildh.) Mejsel med rak
egg, för att jemna grada ytor.
BREDKANTIG, a. 2. Som har bred kant
eller breda kanter.
BREDKORN. n. S. Ett kornslag, med frön i
två rader. Kallas äfv. Skyflelkorn, Plumagekorn,
Flältring. Hordeurn zeocriton.
BREDKRASSE, m. 2. sing. En art Krasse
med hvita blommor. Kallas i bibeln Bittersalso.
Lepidium lalifolium.
BREDNÄSIG. a. 2. Som har bred näsa.
BREDRAND1G, a. 2. Som har breda ränder.
BREDRYrGGIG, a. 2. Bred öfver ryggen.
BREDSCHÄS, m. 2. Schas med plats för
tvenne personer i sitsen. [- chaise.]
BREDSIDA, f. 4. Sida på ett föremål, tvärs
för, på bredden. Etl fartygs b. (Sjöt.) Vända
lill b-n, vända ena bredsidan af ett fartyg emot
ett annat eller emot ett föremål (fästning, skans,
batteri, äfven trupper), för att deremot aflossa den
sidans kanoner.
BREDSLÄDA, f. 4. ell. BREDSLÄDE, m. 2.
pl. — slädar, (föga brukl.) Tvåsitsig släda (i
motsats till Kappsläda).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
