Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bredstussig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRE
BREDSTUSSIG, a. 2. (pop., lågt) Bred Öfver
bakändan.
BREDSVANSIG, a. 2. (nat. hist.) Som har
bred svans.
BREDT, adv. Med stor utsträckning på
bredden. Brukas föga utom i uttrycket: Vidl och b.,
se Vidl. Tala b., öppna munnen ganska mycket
på bredden,då man talar.
BREDTÅNG. f. 3. pl. — tänger, (lekn.) Stor
tång med breda knipändar, hvarmed deglar
insättas i en brännugn.
BREDVID, adv. 1) Vid sidan af någon eller
något. Sitta b. någon, b. ell träd- Trädgård,
belägen b. min. Spjelorna i ell staket slå b.
hvarandra. Hans hus ligger b. milt. ^inklär,
som ligga b. hvarandra. Tält b. hvarlahnal.
(Fig.) Tala b. munnen; prata ulan eftertänka.
Del faller alltid något b-, det är alltid någon
fördel att draga af saken; man kan dervid alltid
påräkna någon biförtjenst, någon inkomst utom
den öfverenskomna lönen, arvodet, o. s. v. Göra
sig, hafva något b., så laga, att man har en liten
biförtjenst, en smygsportel, en liten hemlig andel
af vinsten. — Syn. Vid sidan af. Sida vid sida
med, Utmed, Utjemle. — 2) Se Vid, 4. — Adv.
På sidan vid, nära intill. Rummet b. Här b.,
der b. — Syn. Invid, Utmed, Intill.
BREDYXA, f. 4. (gam. krigsk.) Tveeggad
stridsyxa.
BREF, n. 5. 4) a) Skrifvelse, som förseglad
afsändes ifrån en person till en annan, eller ifrån
en regering, elt embetsverk o. s. v., för att
meddela underrättelser, lillkännagifvanden,
upplysningar, order, befallningar, förmaningar, o. s. v.
Skrifva, sända, skicka, af skicka ell b. Ull
någon. Få, bekomma, erhålla b. ifrån någon.
Lemna in elt b. på posten. Pauli b. Ull de
Romare. — Ingår i en mängd sammansättningar,
såsom: Höflighetsbref, Affärsbref, Handbref,
Han-delsbref, Rekommendationsbref, Sändebref,
Rund-bref. m. fl., hvilka ses på sina ställen. — Syn.
Skrifvelse, Epistel. — b) Kort litterär skrift, på
vers eller prosa, i brcfform. Lärda,
vetenskapliga, moraliska b. Didos b. Ull Æncas.
Eulers b. — Syn. Epistel. — c) Öppen skrifvelse,
utfärdad af regering, embelsmyndighet, i ändamål
att för allmänheten kungöra förmån, beviljande,
privilegium, som enskilt person erhållit. Kallas
äfven och oftare Öppet b. Få, hafva b. på
något. (Fig. ordspråksvis) Ingen har b. på sill lif,
lifstiden är oviss. — Bildar åtskilliga
sammansättningar, såsom t. ex.: Adelsbref. Doktorsbref,
Ka-parebref, m. fl., hvilka ses på sina ställen. —
Syn. Diplom. — d) Skrift, utfärdad af enskilt
person eller bolag, i ändamål att för dem, som
vederbör, lillkännagifva något. Brukas för denna
bem. endast i sammansättningar, såsom Fraktbrcf,
Vexelbref, Kredilbref, Jernbref, m. fl., hvilka ses
på sina ställen. — 2) Sammanviket litet papper,
innehållande ett visst antal knapp- eller synålar.
Elt b. knappnålar, synålar. — Bildar
sammansättningarna: Nålbref, Knappnålsbref, Synålsbrcf.
— Ss. B-bunl, -packe, -paket, -samling,
-sigill, -skrifning.
BREFBOK, f. 3. pl. — böcker. 4) Bok, der
bref afskrifvas, som skola sändas på posten.
Brukas isynnerhet på handelskontor. — 2) Se
Brcf-slällare.
BREFBÄRARE, m. S. 1) Person, som
öfver-bringar ett bref från en person till en annan. —
2) Vaktmästare vid ett postkontor, som bär
omkring bref till deras ägare.
BRE 243
BREFDRAGARE, m. 5. Se Brefbärare, 2.
BREFDUFVA, f. 4. (nat. hist.) En art af
Dufsläglel, något större än de vanliga tama
duf-vorna, med starkt färgskimmer kring halsen och
dunklädda ben. Användes fordom till
öfverbrin-gande af bref emellan aflägsna orter. Columba
tabellaria.
BREFFORM, m. 3. Form af bref, antingen
till del yttre eller i afseende på sjelfva innehållet.
A/fallad i b.
BREFKOPIERINGSBOK, f. 3. pl. — böcker.
Se B ref bok. 4.
BREFKUVERT, brèvkuvä’r, n. 3. Omslag af
papper kring bref. — Äfv. Brefomslag.
BREFLÅDA, f. 4. 4) Låda, hvari bref
förvaras. — 2) Låda, hvari bref läggas, som skola
af-sändas med post, fartyg o. s. v.
BREFOMSLAG, n. S. Se BrefkuverL
BREFPAPPER, n. 5. Se Postpapper.
BREFPENMNGAR, m. 2. pl. eller
BREFPORTO, n. 4. Se Postporto.
BREFPOST, m. 3. Offentlig inrättning till
öfvcrförande af bref emellan alla orterna i ett land
och äfven till och ifrån utrikes orter. Det
förkortade uttrycket: Post, brukas allmännare. Jfr.
d. o.
BREFPRESS, m. 2. Press, hvarmed bref
pressas ihop, för all vid afsändning inlaga
möjligast minsta rum.
BREFSKRII TSTÄLLARE, m. S. Författare,
som utgifvit skrifter i form af bref.
BREFSKRIFVARE, m. 5. -VERSKA, f. 4.
4) En, som skrifver eller skrifvit bref. — 2) En,
som ofta och gerna skrifver bref.
BREFSKÅP, n. 5. Skåp, hvari bref förvaras.
BREFST1L, m. 2. sing. Det slags stil eller
skrifsätt, som brukas i bref. [-styl.]
BREFSTÄLLARE, m. 5. Samling af
formu-lärer till bref, hvarigenom man får anvisning, huru
bref i olika ämnen och till olika personer böra
affallas.
BREFVEXLA, v. n. 1. Skrifva bref till
hvarandra. De hafva länge b-t. B. med
hvarandra. B. med någon. Stundom säges äfven:
Vexla bref. — Brefvexlande, n. 4.
BREFVEXLARE, m. 3. Se Korrespondent.
BREFVEXL1NG, f. 2. 4) Omständigheten, att
man brefvexlar. Slå i b. med någon, se
Bref-vexla. — 2) Bref, som blifvit vexlade mellan
personer. Här finner du hans b. med herr N.,
deras b.
BREFVÄSKA, f. 4. 4) Väska, hvari bref
förvaras af enskilt man eller i embetsverk. — 2)
Postväska, hvari bref läggas, som skola afsändas
med posten; äfv. väska, hvari enskilt man eller
embetsverk låter afhämla från posten eller dit
afsända bref.
BREMS, m. 2. Trons, som sättes på en
ostyrig häst, för att styra honom vid skoning, m. m.
[Broms. Bröms.]
BRESCH. bräsch, m. 3. (fr. Brcche) öppning
i mur eller vall, gjord genom mina eller skott, för
alt vid stormning derigenom kunna intränga i en
belägrad fästning eller stad. Skjuta b.
BRESCHBATTERI, brä’schbatleri’, n. 3.
(for-tif.) Batteri, hvars ändamål är alt skjuta bresch
på mur eller vall.
BRESCHKNIF, m. 2. pl. - knifvar. Ett
slags vapen på långt skaft.
BRESCIANERSTÅL, brässchiånrstå’l, n. S. Eli
slags förträffligt stål, som tillverkas i Brescia uti
Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
