Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brobyggnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
BRO
BRO
BROBYGGNAD, f. 3. 1) Byggandet af en
bro, af broar. — 2) Bro (bem. 1). — Ss.
B-s-konst.
BROBÅT, m. 2. Se Ponlon.
BROBÄNK, m. 2. Hamn- eller strandbrygga,
vid hvilken fartyg kunna lägga till, för att lastas,
lossas eller kölhalas.
BROCAD, se Brokad.
BROCCOLI, bra ccåli, m. Italiensk
sommarkål, mycket lik blomkål.
BROCHE, bråsch, m. 3. (fr.) Smycke af guld
eller silfver, som nyttjas till bröstnål.
BROCIIERA, bråschèra, v. a. 1. 1) I tyger
inväfva figurer, blommor af guld, tråd, silke, o.
s. v. — 2) Häfta (en bok). — Skrifves äfv.
Bro-schera. — Brocherande, n. 4. o.
Broche-ring, f. 2.
BROCHURE, bråschy’r, m. 3. Häfte, ströskrift.
— Skrifves äfv. Broschyr.
BROCKAR, m. 2. pl. (jäg.) I fett inkokade
brödbitar till lockmat för räfvcn.
BROCKFÅGEL, m. 2. Se Spof.
BRODD, m. 2. 1) a) (i allm.) Nyligen
uppkommen säd. Skjuta b., slå i b. — Bildar
sammansättningarna Sädesbrodd, Rågbrodd, m. fl.
— b) (bot.) Den ytterst liggande delen af
växtämnet (embryo) på ett frö, bestående af rotämnet,
som vid groningen förlänger sig nedåt och blir
rot, samt hjertbladsslängcln, som utvecklar sig
uppåt och blir den tillkommande växten. — 2)
a) Hästskosöm med utslående hvasst hufvud, som
nyttjas vintertiden, då det är halt på marken. —
b) Söm med kantigt, hvasst hufvud, som slås
under klacken på skodon, när det är halt att gå.
BRODD A, v. a. 4. Förse med broddar (2).
B. en häst. B. en sko, cn hästsko.
BRODDGRÖNT, n. sing. (Egentl. neutrum af
obrukliga adjektivet BroddgrÖn.) Ljusgrön färg,
liknande den på sädesbrodd.
BRODDKÅPPA, f. i. (jäg.) Förvaringsmedel
för hundarna mot vargar vid vinlerjagter.
BBODDMASK, m. 2. Se Åkersnigel.
BRODDVÄLTA, v. a. i. (åkerbr.) Låta välten
gå öfver den nyligen uppkomna sädesbroddcn på
en åker.
BRODER, m. 3. pl. bröder. 1) Den, som är
född af samma föräldrar sorn en annan (Köttslig
broder, Helbroder), eller blott af samma far cller
samma mor (Slyfbroder, Halfbroder). Naturlig b.,
oäkta halfbroder. Adopterad b., som genom
adoption kommit i åtnjutande af broders namn och
rättigheter. Lefva tillsammans som bröder.
(Ordspr.) Ingen annans bror i hafvet, uti nöd
cller fara söker hvar och cn blott att rädda sig
sjelf, utan all tänka på andra. — För denna bem.
brukns ordet, i dagligt tal och sarntalsvis,
vanligen sammandraget till Bror, men ej i den mera
vårdade och högtidliga stilen. För häraf
sammansatta ord brukas ofta den sammandragna
formen, t. ex. Brorslott. — 2) (i kyrklig och
oralo-risk stil) Hvarje menniska, med afseende på andra
menniskor, såsom alla födde af cn och sarnrna
himmelska fader. Ålsker cdra bröder! Hvarje
menniska är din b. Hvar helst en usling fins,
är han min vän, min bror. — Sammandrages
icke gcrna i denna bem., utom i poesi. — Syn.
Medmenniska, Nästa, Like. — 3) Benämning, som
IcdamÖtcrne af vissa samfund, isynnerhet andliga,
gifva hvarandra, såsom t. ex.: munkar,
ordensbröder, m. fl. Tjenande b. i en munkorden. —
Kan i denna bem. icke sammandragas. Bildar
sammansättningarna: Klosterbroder, Embelsbroder.
Yrkesbröder, Gillesbrodcr, Ordensbroder, m. fl. —
4) Förtrolig benämning, som vänner och närmare
bekanta efter Öfverenskommelse gifva hvarandra,
för alt i samtal eller bref ej behöfva bruka namn
och titel. Vara b. med någon. B. Movitz,
bror, Spänn igen dina skor! åcc. En lustig b.,
munter sällskapskamrat. — Brukas för denna bcrn.
oftast i sammandragen form. — Ingår i
sammansättningarna: Dryckesbroder, Sällskapsbroder,
Supbroder, m. fl.
BRODERA, brådèra, v. a. 4. 4) Utsy upphöjda
figurer på tyg. B. med silke, perlor, o. s. v. —
2) (fig.) Utsmycka (en berättelse). —
Broderande, n. 4.
BRODERARE, m. 5. (föga brukl.) En, som
gerna utsmyckar sina berättelser.
BRODERBARN, BRODERDOTTER, sc
Brors-barn, Brorsdotter.
BRODERBÅGE, brådèrbå ge, m. 2. pl. —
bågar. Ram af trä, hvarpå tyget spännes, då nian
broderar. -• Äfv. Stickbåge.
BRODERI, bråderi’, n. 3. 4) Se Brodering.
4. — 2) Utsydt arbelc. — 3) (fig.) Tillsatser,
hvarigenom en berättelse utsmyckas. — Ss.
B-sömmerska.
BRODERIMÖNSTER, bråden mÖ’nmlr, n. 5.
Mönster alt brodera efter.
BRODERING, f. 2. 1) Handlingen, då man
broderar. — 2) Se Broderi (2 o. 3).
BRODER KYSS, m. 2. Kyss, som man gifver
någon, till tecken att man anser honom sorn en
broder, eller alt man dcreflcr vill kalla honom så.
BRODERLIG, a. 2. Som utmärker bröder,
bör finnas emellan bröder. B. vänskap,
lillgif-venhet, handling. B. kärlek, äfv. kristlig
kärlek, som alla menniskor böra hvsa till hvarandra.
BRODERLIGHET, f. 3. Broderlig vänskap,
lillgifvenhet; broderliga tänkesält. Lefva i all b.
tillsammans, i all b. och endrägt.
BRODERLIGEN, BRODERLIGT, adv. Såsom
bröder, på broderligt sätt. Lefva b. tillsammans.
RRODERLOTT, se Brorslott.
BRODERMORD, n. 5. Det brott, som den
begår, hvilken mördar sin broder.
BRODERMÖRDARE, m. S. -DERSKA, f. 4.
Den, som mördar eller mördat sin broder.
BRODER PERGAMENT, brådcrpärrgamä’nnt.
n. 5. o. 5. Elt slags pergament, som brukas af
guld- och silfvcrbroderare till underlag för
guld-eller silfvertrådarna.
BRODERRAM, brådèrråm, m. 2. Sc
Broder-båge.
’ BRODERSKAP, n. 3. o. 5. 4) Det
ömsesidiga förhållande, sorn äger rum emellan bröder
(i alla bcrn.). För Broder i bem. 4 säges dock
vanligen Brorskap; hvilket ord då gemcnligcn
brukas som feminin. Jfr. Brorskap. — 2) Sc
Brödraskap.
BRODERSKÄRLEK, m. 2. sing. Broderlig
kärlek; se Broderlig.
BRODERSON, se Brorson.
BRODERSÖM, brådèrsö’rnm, m. 2. Sådan
slags söm, som brukas vid brodering.
BRODERSÖMMERSKA, brådèr—, f. 4.
Qvinna, hvars yrke är all brodera.
BRODÖS. brådö s, f. 3. Se förcg. ord.
BROFOGDE, m. 2. pl. — fogdar.
Uppsy-ningsman öfver broarna i cn siad eller etl distrikt.
BROFYLLNING, f. 2. Fyllning, vanligtvis af
sten, som tjenar till underlag för cn bro.
BROFÄSTE, n. 4. Ändan af cn bro, der hon
är fästad vid land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
