Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bördsrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖR
BÖS
285
BÖRDSRÄTT, m. 3. (lagt.) Rättighet för cn
afliden persons slägtingar till inlösen, i vissa fall,
af försåld, förpantad, skiftad eller i testamente
borlgifven fastighet.
BÖRDTVIST, f. 3. (lagt.) Rättcgångstvist
angående börd af fastighet. — Syn. Bördfråga.
BÖRJA, v. a. 4. i) Företaga till utförande,
göra början med. Ii. ell arbele, ell förelag, en
slrid, en tvüt, en träta, cn process. B. någol
på nytt. — Syn. Begynna, Företaga, Gripa sig
an med. Göra början med. — V. n. Göra eller
taga början. Se exemplen under Begynna, v. n.
4. o. 2. B. pa, se Påbörja. — Syn. Begynna,
Göra, taga början. Börja ell. begynna pa, (om
sessioner o. s. v.) öppnas. — V. i m pers. Taga
början. Del b-r snöa. Del b-r sc mörkl ul för
honom. Del b-r lida mot aflonen. — Syn.
Begynna. Taga till (att).
BÖRJAN, f. sing. indef. 4) Det första af en
tillvaro, en handling, en verkning, ell företag.
Lifvcls, arbetets, stormens, förelagets b. B. är
alltid svår. Vinterns, vårens b. En god,
vacker, lycklig, tnfvande b. B. af cn sjukdom, en
farsot, ett krig, ell arbele. Göra b., börja,
begynna (aktivt). Han har redan gjort b. med
arbetet, med atl studera. Ni har gjorl en god
b., en början, som lofvar god framgång. Taga b„
börja, begynna (nculralt). Sammankomsten har
redan lagil b., tagil sin b. Vara i sin b.,
nyligen hafva börjat, ännu vara outvecklad,
outbildad. ej hafva hunnit sin rätta styrka, rnakt.
utveckling. — Advcrbiall säges: Ib., Från b., Till
en b., l. ex.: u) I b. gick allting bra; i b. af
arbetet, af kriget: strax i b.; qväfva någol
strax i b. — 6) Från b. Ull slut; från första
b. — c) Till en b., alt börja med, först och
främst, innan man förelager något annat, l. ex.:
Lålom oss Ull en b. afgöra, om vi skolc
företaga saken eller icke; sedan få vi väl vidare
tänka derpå. — Syn. Begynnelse, Upphof,
Uppkomst, Ursprung, Upprinnelse; Utbrott; (fig.)
Födsel, Källa, Vagga, Linda, Barndom, (om
rådslående församlingar) öppnande. — 2) Del första af
vissa Tärdiggjorda (litterära och musikaliska)
arbeten. B. af hans lal, af hans bok är trög,
men sedan blir stilen mera ledig. B. af
denna ouverlurt är ytterst briljant. — Syn.
Begynnelse. — 3) Det förslå af väg som passeras.
B. af en väg, en gala, gränd, bro, kanal,
segelled, skog.
BÖRJANDE, n. 4. Handlingen, då man
börjar något.
RÖRS. m. 2. I. (af fr. Bourse, härledl ifrån
del latinska Bursa, pung) 1) Penningpung. En
väl späckad b. — 2) De kontanta penningar, man
för tillfället bär på sig eller äger: Kassa. Se här
hela min b.! den går ej Ull mer än tolf skilling.
BÖRS. m. 3. II. 1) Samlingsställe (antingen
egen dcrtill uppförd byggnad eller särskilt större
rum) för köpmännen i en handelsstad, der de på
viss, bestämd tid om dagen församlas, för alt
uppgöra och tala om handclsaffärer. Gå upp på
b-en. — Syn. Rörsbyggnad, Rörssal. Rörsruin. —
2) Samlelign köpmännen i cn stad, som göra
börs-affärer. B-ens intressen. B-ens ledamöter. Få
se, hvad b-en säger om denna regeringsåtgärd.
Anm. Ordet deriveras i allmänhet ifrän dei
franska Boursr (jfr. Börs, 1.r, då del ursprungligen
skalle bely dl: gemensam kassa eller sammankomst
på gemensam bekostnad; men tros äfv. af somliga
hafva uppkommit deraf, alt köpmannen i Brügge
under medeltiden sammankommo för
handelsaf-färet i ell bus, tillhörigt familjen van der Bturse.
BÖRSAFFÄR, bö’rrsaffä’r, m. 3. Handclsaffär,
som uppgöres, afslules på börsen (sc Börs, II, 4).
BÖRSBYGGNAD, f. 3. Byggnad, enkom
uppförd eller inköpt fÖr*köpmänncn i cn stad all der
sammankomma i och för handclsaffärer.
BÖRSDAG. m. 2. Dag, dä köpmännen i cn
stad sammankomma" på börsen, för atl uppgöra
affärer.
RÖRSDRYG, a. 2. (mindre brukl.) Högmodig
öfver sin rikedom. — Börsdryghet, f. 3.
RÖRSRYKTE, n. 4. Rykte, som uppkommit
och spridt sig på börsen i en siad, sarnt derifrån
Vidare ulbredt sig. B-n hafva ofta ingen
annan grund än fondspclets beräkningar.
BÖRSSAL** m. 2. 1) Sal, större rum. der
köpmännen i en stad sammankomma i och för
handclsaffärer. — Syn. Börs, Börsrum. — 2) Sal,
i en börsbyggnad, som begagnas till hvarjehanda
sammankomster och offentliga luslbarhetcr, såsom
baler, konserter, o. d.
BÖRSSPEL, n. K. Se Börsvin gleri..
BÖRSTIMMA, f. 1. Timma på dagen, då
köpmännen i en stad sammankomma på börsen.
BÖRSVAKTMÄSTARE, m. 5. Vaktmästare,
som har uppsigl öfver de rum. hvilka för
börs-affärer begagnas, öppnar och tillsluter dem, m. m.
BÖR8V1NGLARE, m. 3. En, som sysselsätter
sig rned:
BÖRSVINGLERT, n. 3. Begagnande af kursens
stigande och fallande, för att derpå förtjcna genom
uppköp och försäljning af statspapper, aktier eller
vexlar. Kallas på franska Agiotage, på engelska
Stock jobbery.
BÖRT1NG, rn. 2. Se Laxöring.
BÖS, a. 2. (t. böse) Förlörnad, vred, ond.
Brukas endast skämtvis.
BÖSSA, f. 4. (af del t. Büchse) 4) Cylindriskt
förvaringskärl af trä eller metall. För denna
ursprungliga bem. förekommer ordet endast i
några sammansättningar, såsom Fattigbössa,
Sparbössa. — 2) a) Kort eldgevär, som brukas af
jä-gare»Jf Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom:
Jagtbössa, Rcffelbössa, Hagelbössa, Dubbelbössa,
Palentbössa, m. fl. —- Syn. Jagtbössa, Jagtgevär.
— b) Rör, som begagnas alt skjuta med, ulan
lillhjelp af eld^Lex.: Fläderbössa, Luftbössa,
Ärtbössa. — 3) Sc’ Hjulbössa.
BÖSSA, v. a. 4. (tekn.) B. hjul, förse hjul
med bössa.
BÖSSBORR, m. 2. Borr, hvarmed bösspipor
borras.
BÖSSESKYTT, rn. 2. (gam.) Se Musketör.
BÖSSFLINTA, f. 1. Flinta, som begagnas till
hvarjehanda slags handgevär.
BÖSSFODER. n. 3. och BÖSSFODRAL, n. 3.
o. 3. Fodral af läder, hvaruti en bössa förvaras,
för all ej skadas af väta.
BÖSSHÄLL, n. 3. Så långl man kan skjuta
med en bössa. Stället ligger blott elt par b.
härifrån. På ell b. nära. Nalkas på b., så
nära, att man kan träffas af skottet ur en bössa.
BÖSSKOLF, m. 2. pl. — kolfvar. Den nedra,
tjocka delen af en böss-stock.
BÖSSKULA, f. 4. Kula, som begagnas för en
bössa.
BÖSSLÅS, n. 5. Låset på cn bössa. Jfr.
Gevär st ås.
BÖSSMAKABE, rn. 3. Se Böss-smed.
BÖSSNJNG, f. 2. (tekn.) Bössors (bem. 3.)
insättande i hjul.
BÖSSPIPA. f. 4. Urborradl rör af smidt jem
i cn bössa, eller ämnadt tillben bössa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
