Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bössrem ... - C - C ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 BÖS
BÖSSREM, f. 2. pl. — remmar. Läderrem,
fästad vid hvardcra ändan af en bössa, för att
kunna bära den på ryggen.
BÖSS-SKOTT, n. 5. 1) Skott, lossadt ur en
bössa: a) Smällen dervid. St! jag hörde ell b.
— b) Sjelfva laddningen, som vid bössans
aflos-sandc utslungas. Få ell b. i benet. — Förkortas
vanligtvis till blott: Skott. — 2) Se Bösshåll.
BÖSS-SMED, m. 3. Handtvcrkare, hvars yrke
är alt tillverka bössor. — Ss. B-s handlv c r k.
BÖSS-SPÄNNARE, m. 5. (ford.) 1)
Hofbe-tjent, som på jagt bar konungens eller någon
furstlig persons bössa. — 2) Spännarc på fordom
bruklisa hjullåsbössor.
BÖSS-STOCK, m. Långt, smalt trä, hvari cn
bösspipa är infattad.
BÖSS-STOCK MAK ARE, m. 5. Handtvcrkare,
hvars yrke är alt tillverka böss-stockar.
BÖSS-STÅL, n. 5. Del på ett bösslås, som
qvarhåller fängkrulet i pannan, och anländer det
genom dc glödande stålpari i k lar, hvilka afrifvas,
när flintan träffar den slålskifva, som utgör
slaget.
BÖSTA, v. a. i. (prov.) Bulla, klappa. B.
byk. — V. n. 4) (pop.) Bryta med kofot. — 2)
Ifrigt och rastlöst syssla med något tungt, vid
vissa sakers iordningläggande cllcr omflyttning,
o. s. v. B. med sängkläder, när cn säng
skall bäddas. — 3) Öallålligl vända och vrida
kroppen, när man skall lägga sig till hvila cllcr
CAC
sömn, för att komma i ett godt läge. — Syn.
Bråka.
BÖSTE, n. 4. (prov.) Se Kofot, 2.
BÖTA, v. n. 4. o. (i äldre språket) 2. 4)
Betala böter. B. till de falliga. (Gam. lagt.) Höll
är med in g o boll, för blotta hotelser må ingen
böta. — Syn. Bota, Plikta, Erlägga, betala böter,
plikt. — 2) (fig. fam.) Straffas, lida för någon
förbrytelse, förseelse, förolämpning, o. s. v. Han
har spclal mig cll full sprall, men det skall
han få b. för. — Syn. Plikta (för), Umgälla, Sola
(för), Få äta upp.
BÖTER, f. 3. pl. (af Bola, i bem. 3 o. 4) 4)
Straff, då någon af domstol ålägges alt för
begången förbrytelse erlägga penningar såsom
godl-görelsc. Döma någon till b., slä någon på b.,
ådöma cll. pålägga b. (syn. Pliktfälla). — Syn.
Penningstraff, Plikt, (gam.) Botum. — 2)
Penningsumma, som någon sålunda blifvit dömd alt
erlägga. Betala, erlägga sina b. — Syn.
Bö-tespenningar, Plikt, Pliklpcnningar.
BÖTESLÄNGD, f. 3. Förteckning på böter,
som af en rätt blifvit ådömda sakfällda personer.
BÖTESMEDEL, n. 5. pl. Penningmedel,
samlade genom erlagda böter. B-mcdlcn stego år
1842 till 40,000 B:dr B:ko.
BÖTESPENMNGAR, m. 2. pl. 4)
Penningsumma, som någon crläggcr i böter. — 2) (föga
brukl.) Se Bölcsmedel.
BÖXOR, m. fl., se Byxor, m. fl.
C.
De ord, som saknas under C, återfinnas under K eller S.
C, n. 4. 4) Tredje bokstafvcn i alfabetet.
Tillhör egentligen icke svenska alfabetet, men har
på en lid, då svenska språket började låna en
mängd utländska ord, i dessas stafning blifvit
bibehållen och äfven införd i åtskilliga svenska ord,
såsom framför k, för all beteckna dubbelt k-ljud,
samt i ordet och. Enligt Svenska Akademiens
stafningslära hur i sednare tider c utbytts emol k
i alla dc ord, som blifvit med språket införlifvade,
och bibehålies endast i några få namn, t. ex. Carl
(hvilket dock äfven lemligen allmänt börjat
skrif-vas Karl), samt i de ord, der c uttalas som
t. ex. ccder, citron. Likaså har ch i många fall
blifvit utbytt emot k, t. ex. i karta, kemi, kor,
koral, i st. f. charta, chcmi, chor, choral. —
Bokstafvcn c uttalas som k i alla ställningar, utom
framför c, i. y, t. ex.: lack, rock, och, ork, Carl;
som .v framför c, i, y, l. ex.: ccder, cillra,
cypress — Cc, sorn förekommer i några
främmande ord, har ljudet af kks eller x, t. ex: accent,
acccssil, accis. — Ch uttalas: a) som hårdt k
i ordet Christus samt i vissa andra ord, t. ex.:
Charon, chlor, chrom; b) som tj i chcmi, China,
m. 11. (skrifvcs dock nu tcmligcn allmänt kemi,
Kina); c) som sch, t. ex. i charad, charlatan,
chef, chikan. chokolad, Charlotta, rn. 11. — 2)
(i musik) a) Första nolen i c-skalan. — b)
Namnet på den sträng cllcr tangent, som anger tonen c.
— 3) Ljudet, som uppkommer, då bokstafvcn c
uttalas eller noten c i sång cller musik återgifvcs.
— Man säger äfven c-ljud. c-lon, c-slräng. o.
s. v. — 4) Förkortningar: C. såsom romersk siffra
= 400. — c. — circa. — c:a — contra. — Comp.,
C:ie, C:o = Compagnie. — Crl cll. C:l = Curant.
— Clo ell. Cl., Conto curant. — Clr = centner.
— C. (i fysiken) = cclerilas (hastighet); (i kemien)
= Carbo (Kol).
CABAL, kabål, m. 3. Förening emellan flera
personer i och för något olofligl, helst politiskt
ändamåls vinnande. — Syn. Komplott,
Sammansättning, Sammangaddning.
Anm. Ordel är bildadi cfler
begynnclscboksläf-verna i namnen pn de fem personer, hvilka
utgjorde den i historien beryktade minislèren
under Carl II i England, nämligen: Clifford,
Ashley, Buckingham, Arlingion ocb Lauderdale.
Ordel skrifvcs numera allmänt Kabal, och bar
blifvit upplagd under bokstafvcn C, endast för
all göra derivalionen åskådligare.
CABALERA, CABBALA, CABINETT, m. fl.,
se under K.
CABOTAGE, kabålåsch, m. 3. (fr.)
Handels-sjöfart vid kusterna.
CAC ADU, se Kaka du.
CACAO, m. 11., sc Kakao, m. fl.
CACHEKT1SK, kakä kklissk, a. 2. (mcd.) Som
lider af:
CACHEXI, kakäcksi*, f. 3. (med.) Kroniskt
sjuklighclslillstånd, hvilket igenkänncs af blekhet,
hudens slapphet och tröghet i lifsförrättningarna. —
Man har äfv. börjat skrifva Kakcxi och Kakcklisk.
CACHUKA, kattschüka, f. 4. Spansk dans af
vällustig karakter, beledsagad af sång och
ka-stanjeller (se d. o.), mcd cn blandning af bolcrons
och fandangons danssteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
