Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cacik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAC
CAM
287
CACIK, se Kacik.
CACOPHONI, se Kakofoni.
CACTUS, m. 5. pL cacler. (bol.) Benämning
på samtcliga slägiena, som höra till familjen Cacteæ
eller Fackeltistlar. — En och annan har börjat
skrifva Kaktus, i plur. Kakler. — Ss. C-väx t,
-slägle.
CADANS, CADENCE, sc Kadens.
CADAVER. se Kadaver.
CADETT, CADJ, m. il., sc Kadett, Kadi, m. fl.
CADMIUM, kåddmiumm, n. sing. (kem.) En
år 1818 upptäckt metall, till färgen lik zink,
glänsande och tät i brottet, samt temligcn lättsmältlig.
CADUCÉE, sc Kaducé.
CÆSUR, se Cesur.
CAFÉ, kafé, n. 3. Kaffehus för bättre folk.
— Skrifves äfv. Kafé.
CAFFE. se Kaffe.
CAFFE1N, - -in, n. sing. (kem.)
Grundämnet i kaffe; identiskt med Thein.
C A JM AN, sc Kajman.
CAJEPUTOLJA, kåjeputtAllja, f. 1. Olja, som
pressas af dc torkade, kryddaktiga bladen af
Caje-piitträdet; nyttjas i medicinen. Skrifves af några
äfv. Kajcputolja.
CAJEPUTTRÄD, kåieputt-trä’d, n. 5. Ett
slags träd, som växer på ön Banda, af inbyggarne
kalladt Caju-puli, d. v. s. det hvita trädet.
Me-lalcuca leucodendrum. — Skrifves af några äfven
Kajepullräd.
CAJOLERA, kaschålèra, v. a. 1. (fr. Cajoler)
Med smicker söka ställa sig in hos någon;
smickra, smeka.
CAJUTA, se Kajuta.
CALABABALSAM, kålababållsamm, m. 3. Ett
slags mörkgrön balsam, som fås genom
inskärningar i barken på trädet Calophyllum Calaba eller
CalabtUrädtl.
CALAD ell. CALADE, kalåd, m. 3. (itaL
Gallada ell. Calada) Kallas, i trisettspelct, då
någoldcra af spelkompanicrna gör alla sticken. —
Äfv. Katad.
CALADON, kåladånn, n. sing. (ital. Galladon)
Kallas, i trisettspelct, då spelaren på egen hand,
ulan medspelarens tillhjelp, gör alla sticken. —
Äfv. Kaladon.
CALAMITET, se Kalamilel.
CALANDO, kalånndo. (i musik) Betecknar, alt
takt rörelsen småningom bör förlängas, under det
ljudet a fly nar.
CALÄTRAVA, kalatrava, f. 1. Spansk
riddar-orden. stiftad år 1158.
CALCINERA, m. 11., sc Kalcinera, m. fl.
CALCUL, CALCULERA, se Kalkyl,
Kalkylera.
CALEBASS, sc Kalebass.
CALEFACTOR, kalcfåcktårr, m. 3. (i plur.
––torer) Soldat, som vid stor vaktgöring har
till befattning alt elda, anskaffa bränsle, passa
upp på vaklhafvande officern, m. m. Äfv.
Kale-faktor.
CALEMBOUR, kålanngbür, m. 3. (fr.) Ordlek,
som grundar sig på olika bemärkelser af samma
eller lika ljudande ord.
Anm. Ordet är bildadi efler namnet på en tysk
adelsman Cuttmberg, som lefde vid polska konungen
Sianislai bof och talte så illa fransyska, all deraf
besländizl de löjligasle förvexlingar uppkommo.
CALENDARIUM, kalänndåriumm, n. 3. pl.
— rier. (lat.) Se Kalender, 1.
CALENDER, m. fl., se Kalender, m. fl.
CALIF, se Kalif.
CALIXTIN, - - i*n, m. 3. C-er, en
religions-sekt i 15:de århundradet, hvilken förfäktade
kalkens bruk vid nattvarden.
CALLICO, sc Kalikå.
CALLOSITET,––-ct, f. 3. Hårdhet i huden.
CALMINK, sc Kalmink.
CALMUS, se Kal mus.
CA LOM EL, se Kalomel.
CALOMNIE, sc Kalomni.
CALORIFER, CALORIMETER, se Kalorifcr,
Kalori meter.
CALQUERA, m. fl., sc Kalkera, m. fl.
CALVIL, se Kalvill.
CALVIN1SM, –i ssm, m. 3. sing. Benämning
på reformerta läran, efter Calvin (egentl.
Chau-vin), dess stiftare. Äfv. Kalvinism.
CALV1NIST, — — i sst, m. 3. En, som
bekänner sig lill Calvins eller den reformerta läran.
Äfv. Kalvinist. — Syn. Reformert.
CALVINISTISK, a. 2. Som tillhör eller har
afseende på Calvins lära. — Äfv. Kalvinislisk. —
Syn. Reformert.
C AM AI EU, kamajö’, m. 3. 1) Ädelsten med
allehanda naturliga figurer. — 2) a) Målning i
en och samma färg, på en och samma bollenfärg,
ljusare och dunklare, t. ex. grått i grått. — b)
Målning med två cller tre färger, utan någon
no-gare härmning af naturens egentliga färger. —
3) Falsk kamé.
CAMALDULENSERMUNK, —lä nnsrmünnk,
m. 2. och - NUNNA, f. 1. Munk, nunna af:
CAMALDULENSERORDEN, —la nnsr-å rdn.
m. 2. pl. — ordnar Andlig orden i katolska
kyrkan, stiftad år 1072 af St. Romuald ifrån
Ra-venna och åsyftande det strängaste iakttagande af
St. Renedikts regel; benämd efter Camaldoli, vid
Arezzo, ordens första kloster.
CAMARILLA, –rflla (i spanskan: –rHlja), f. 1.
(spanskt ord, som egentl. betyder: liten kammare) 1)
(ursprungligen) Benämning på dc hemliga
rådgifvar-ne vid spanska hofvct, af konungens närmaste
om-gifning. — 2) a) Obehörigt sidoinflylande på
styrelsen i en stat. — b) De personer af rpgcnlcns
närmaste omgifning, som ulöfva det. — Man säger
äfv. C-slyrelse. — Skrifves äfv. Kamarilla.
CAMAY EU, se Camaieu.
CAMBIO, kämmhio, m. sing. (ital.) 1)
(handelst.) Vexcl, vexelbrcf. — 2) Ett slags spel
emellan flera personer, och som spelas mcd särskilta
så kallade Cambiokort, hvilka äro 42 och
tillsammans kallas en Cambiolek. Spelet benämnes
äfv. Vobesscr. — Ss. C-kor t, -spel. [Campio,
Camfio.j
CAMÉ, se Kamé.
CAMELLIA, kamällia, f. 3. pl. — lier. (bot.)
En praklväxt ifrån Japan, som i sitt vilda
tillstånd blir ett träd om 12 till 15 fots höjd; har
sköna, röda blommor. Bladen nyttjas i Kina till
te och blandas ofta dermed. Skrifves äfv.
Kamc-lia. C. japonica.
CAMERA, kamera, f. 1. (lat. ord, som egentl.
betydde: hvalf, och i medeltiden: kammare)
Förekommer i optiken uti följande benämningar:
C. obscura, invändigt svärtad, flyllbar låda.
framför hvilken man fästat elt flyttbart konvcxt glas,
som bryter ljusstrålarna från föremålet, så att de,
efter reflexionen ifrån en om 45 grader lutande
spegel, uppå clt matlslipadt glas på lådans botten
frambringa en tydlig bild. Camcra clara skiljer
sig ifrån den föregående blott derigenom, alt det
matta glaset ersättes af en stor glaslins, hvarpå
bilden visar sig med skarpa gränser. C. lucida,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
