Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Campagne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
CAM
CAR
ett mycket rent glasprisma, så slipadt, att, när cn
viss sida deraf vändes emot föremålet, aflccknar
det sig på en under prisman befintlig skifva.
C AM PAG NE, se Kampanj.
CAMPECHETRÄD, kammpä’schträd, n. 3.
Hög-stammigt träd, som bildar hela skogar i vissa
delar af Amerika, och hvars ved ger Blåholls eller
Blå Bresilja. Hæmatoxylon campcchianum.
CAMPERA, m. fl., se Kampera, m. fl.
CANADABALSAM, kånadabållsamm, m. 3.
Ett slags terpentin, som fås af Balsamgranen
(Pi-nus halsamea) och Canadagranen.
C AN AD AGR AN, kånadagrån, f. 2. Ett slags
granträd, som växer i Nordamerika.
CANAR1EFÅGEL, m. fl., se Kanariefågel.
m. 11.
CANASTER, se Knaslcr.
CANCELLER, se Kansler.
C ANC ELI J, m. fl., se Kansli, m. fl.
CANDERA, CANDI, m. fl., se Kandera. &c.
CANON, kånånn, m. pl. canones. (lat.) 4)
Kyrkostadga i katolska församlingen. — 2) Ett
slags fuga i sång. — 3) En sort grof
boktryckar-stil. — Skrifves äfv. Kanon.
CANONICUS, -nönikuss, m. pl. canonici (lat.)
Ledamot af elt domkapitel hos katolikerna.
Ka-nik. domherre, stiftsherre. — Skrifves af somliga
Kanonikus. [Kanonicus.]
CANONISERA, CANONISK, m. fl., se
Kanonisera. Jec.
CANOT, se Kanot.
CANTABILE, kannlåbile, n. 3. (ital.) Lätt
flytande och sångbart musikstycke.
CANTATE, kannthte, se Kantat.
CANTHARELL, kanntaräll, m. 3. (bot.) Ett
slägte af Ådersvamparna, som nyttjas till mat.
Mcrulius Cantharellus.
CANTHARID, kanntari’d, f. 3. Spansk fluga
(se d. o.’.
CANTHARIDIN, kannlaridi’n, n. 3. (kem.^ Det
biåsdragande ämne, sorn spanska flugan innehåller,
i dess kemiskt rena skick.
CANTON, CANTONERA, m. fl., se Kanton,
m. fl.
CANTOR, m. fl., se Kantor, m. fl.
CANZLER, CANZLI, m. fl., se Kansler,
Kansli, m. fl.
CANZONE, kannsåne, m. 3. (ilal.) 4) (i poesi)
Lyrisk diktart af proven<aliskt ursprung, men som
först af Petrarca erhöll bestämd form, och hvars
stanser bestå af 44- och 7-stafviga verser. —
2) Litet sångstycke för fyra eller flera stämmor.
CANZONETT, kannsånätt, m. 3. (af det
italienska Canzonella) Litet sångstycke.
CAOLIN. - -in, m. 3. (mineral.) En lerart.
Skrifves äfv. Kaolin.
CAP, n. 3. (ilal. Capo af lat. Capul, hufvud)
4) (i allmänhet) Udde. — 2) Goda Hoppsudden
(härvid förkortadt af Cap de bonne Espérance).
CAPELL, m. fl., se Kapell, m. fl.
CAPETINGER, –tfnngr, m. 5. (mest i plur.)
Benämning på de franska konungarna ulaf Hugo
Capels ätt.
CAPETINGISK, a. 2. (hist.) Som tillhör eller
har afseende på Capetingcrna eller någon af dem
och deras Öden.
C APILLARITET, –––––ét, f. 3. 4) (fys.)
Den kraft, i följd hvaraf vatten och andra
flytande kroppar af sig sjelfva, ulan tryck, uppstiga
i de trånga mellanrummen emellan fasta
kroppar. — 2) (fysiol.) Hårfinhel. — Äfv.
Kapilla-ritel.
CAPILLÄRKÄRL, n. 3. (anat.) Hårfina kärl
på gränsen emellan lung- och blodådersystemen,
genom hvilka blodkuiorna rinna. — Äfv.
Kapillär kärl.
CAPITAL, CAP1TÄL, m. fl., se under K.
CAPITATI0NS-AFG1FT.–––––-Ischönsåvjivvt.
f. 3. (kameral.) Skatt för hvarje hufvud,
man-lalspenningar. — Äfv. Kapilalionsafgifl.
CAPITOLIUM, –töliumm, n. (lat.)* Jupilers
tempel i det fordna Rom.
CAPLAKE, se Kaplake.
CAPO, se Da capo.
CAPOTASTO, –tåssto. m. 3. pl. — tastcr.
En liten med skinn Öfverklädd metallplåt, sorn, på
en gitarr, öfver strängarna fastskrufvas vid
instrumentets hals, och medelst hvilken instrumentets
stämning genast på en gång kan höjas.
CAPOTE. se Kapolt.
CAPRICCIO, kapnddschiå, n. (ital.; i musik)
Fri, obunden fantasi.
CAPRICE, se Kapris (kaprfs).
CAPRIFICATION, kaprifikatschön, f. 3. I
Levanten brukligt sätt att befordra fikons mognad
genom gallgel ingens sting.
CAPRIFOLIÜM, –föliumm, n. 3. pl. —
folier. En klängväxt, rned hvita, välluklande
blommor. Lonicera Caprifolium.
CAPRIOL, se Kapriol.
CAPRIS, se Kapris (kapris).
CAPRONSYRA, kaprönsy ra. f. 4. (kem.) Elt
slags syra, som innebålles i smör af ko- och
get-mjölk.
CAPSICIN, kappsisfn, n. 3. sing. (kem.) Det
skarpa grundämnet i Spansk peppar.
CAPUCHON, se Kapuschong.
CAPUCINERORDEN, m. fl . se under K.
CAPUT, knpult, n. pl. capita, (lat.) Hufvud.
C. familiæ. hufvudman för en adlig ätt. —
Röstning per capila, då hvarje person har en röst.
— Capul mnrtuum, se Dödhufvud.
CARAGIN, - -Cn. n. 3. sing. (kem.)
Hufvud-ämnet i lafväxten Lichen Carageen.
n CARAMBOLAGE, karanngbålåsch. m. 3. (fr.)
Så kallas, i biljard, spelbollens sammanträffande
med flera andra hollar.
CARAMBOLE, karanngbål, m. 3. (fr.) Röd
boll i biljardspel.
C ARAM BOLERA. karannghålcra, v. n. 4. (i
biljard) Med en spnlboll träffa flera bollar.
CARANNAGIJMMI. karånnagümmi, n. 4. sing.
Ett slags svartgrått. inuti mörkbrunt gummi, som
luktar svagt af ammoniakgummi och har en
bitter smak.
C AR BON ARI. m. pl. (ilal.; egentl.
Kolbrän-nare) Ett sällskap af republikanskt sinnade uti
Italien, förnämligast i Neapel, omkring år 1820.
CARCASS, se Karkass.
C ARGO, kårrgo, m. (spanskt ord) 4)
Skepps-laddning. — 2) Förteckningen derå.
CARIERAD, a. 2. (af fr. ordet Carier) Säges,
i medicin, om länder, som äro af röta angripna.
CARLINTISTEL, karrlintisstl, m. 2. pl.
— tistlar. Se Spåmanslislcl.
CARLIST, - i sst, m. 3. (hist.) Anhängare af
Don Carlos, i Spanien.
CARLIST1SK. a. 2. (hist.) Som tillhör, har
afseende på Don Carlos l Spanien och hans parti.
C. sammansvärjning.
CARLVAGNEN, se Karlvagnen.
CARMELIT. CARMIN, se Karmelil,
Karmin.
CARNATION, se Karnation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
