Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cavatina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
CAV
CEM
CAVATINA, - -ti’-, f. 4. (ital.) Kort aria
utan repriser och utan coloraturer.
CAVITET, se Kavilet.
CEDER, sédr, m. 2. pl. cedrar (cèdrarr) 4)
Ett välluktande, högslammigt barrträd, som
uppnår en ofantlig ålder; växer i Mindre Asien och
Syrien, på Taurus och Libanon. Pinus Cedrus.
— 2) Röd C., elt träd om 40 fots höjd, till
utseende liknande granen, och hvars ved lemnar
virket till blyertspennor, samt nyttjas äfv., för sin
behagliga lukt, till inredning i chiffonnierer m. m.
Växer i Virginien. Juniperus virginiana. — För
öfrigt finnas flera arter af Ceder, såsom den
Ryska, Spanska, Nordamerikanska. Hvita, m. fl.
CEDERA, v. a. 4. Aflräda, afslå från. C.
en förmån, en syssla åt någon. — Syn. Se
Aflräda. — V. n. 4) Gifva vika, gifva efter.
Ingendera vill c. för den andra. — 2) C. bonis
ell. blott c., aflräda sin egendom till
borgenärer-nes förnöjande. — Syn. Se Bankrutter a. —
Ceder an de. n. 4. o. Cedcring, f. 2.
CEDERESSENS, sèderässånngs, m. 3. Se
Ce-droolja.
CEDERGUMML sèdrgümmi, n. 4. sing. Ett
slags gult, mastix liknande gummi, som utflyler
vid inskärning i cedcrlrädot (se Ceder, 4).
CEDERKÅDA, f. 4. Välluktande kåda, som
finnes i cederträ.
CEDEROLJA, f. 4. Olja, som erhålles af
cederträ. — Bör noga skiljas ifrån Cedroolja.
CEDERTRÄ, n. 4. sing. Sjelfva veden, virket
af Cederträdet (se Ceder, 1).
CEDERVIN, n. 5. Ett slags vin, försatt mod
cederkåda, som dracks af de Gamle.
CEDERÄPLE, n. 4. Galläplcartad utväxt på
stammen af den Röda Cedern (se Ceder, 2).
CEDILLE, sedfllj, m. 3. (fr.) Litet tecken i
form af ett bakvändi c (a), som i franskan sättes
under bokslafven c, då den framför a, o eller u
bör läsas som s, t. ex.: gar^on, fa ira. —
Skrifves äfv. Cedilj.
CEDRAT-CITRON, sedrål-silrön, m. 3. Ett
slags citron, frukten af:
CEDRAT-CITRONTRÄD, sedråt-sitröntr’äd,
n. 5. En art af Cilronträdcn.
CEDROOLJA, scdroållja, f. 4. Flygtig olja,
som utpressas ur citronskal och begagnas såsom
cn parfym. Kallas i allmänt tal oriktigt
Cedcr-olja, från hvilken den noga bör skiljas.
CELADON, sèladånn, nom. propr. m. 4) Det
vanliga namnet på herdarna i de franska fordom
brukliga herdcspelen. — 2) (fig. poet.) En öm,
artig älskare. En suckande C.
CELADONGRÖN, sèladånngrö’n, a. 2.
Ljusgrön, stötande i ljusgrått och ljusblått. — C-1,
s. n. Så beskaffad färg.
Anm. Benämningen härleder sig derifrån, all
her-darne i de franska herdespelen under 47:de och
förslå hälften af 18:de århundradel buro kläder
af denna färg och i allmänhet framslalldes
under namncl Celadon.
CELASTER, selåsstr, m. 2. Ett buskslägte,
hvars arter växa dels i Amerika, dels i Arabien.
Celastrus.
CELEBER, sclä’br, a. 2. Vidlberömd,
namnkunnig.
CELEBRATION,––––––tschön, f. 3. Firande.
CELEBRERA, v. a. 4. Fira. —
Celebrerande, n. 4.
CELEBRITET, - —ét, f. 3. 4) Rerömdhel,
ryktbarhet — 2) (nästan skämtv.) Vidlberömd
person.
CELESTINERMUNK, selässlfnrmünnk, m. 2.
Munk af:
CELESTINERORDEN, selässtinr-årdn, m. 2.
sing. Ganska sträng andlig orden i katolska
kyrkan, en utgrening af Bencdiktinerorden, stiftad år
4254 af Peter di Murhone, som sedan blef påfve.
under namn af Celeslin V, då orden fick sitt namn
efter honom.
CELIBAT,––––-åt. n. 3. o. 5. 4) Ogift stånd
(i fråga om män). — 2j Katolska preslernas
förbindelse att lefva ogifta.
CELIBATÄR,–––––ä’r, m. 3. Ogift man,
ungkarl.
CELL, säll, m. 3. (af lat. ordet Cella) 4) Helt
liten kammare för en person (i kloster, fängelser,
och äfven i konklaven vid påfveval). Bo, sitta
fängslad i c. — 2) Pipa i en honungskaka. —
3) (bot.) Stundom aflångt eller rörformigl, stundom
kort, mera vidgadt och kantigt rymme i
celiväf-vcn, hos växter, fyldt af någon vätska eller af
grynlika, färgade eller ock luftformiga ämnen. —
4) (anat.) Litet rymme af olika form, i cellväfven.
— 5) (nat hist.) Litet rum. rymme.
CELLFORMIG, sä llfå rrmig, a. 2. (nat. hist.)
Som till formen liknar en cell. — Cell for
mig-hcl, f. 3.
CELLFÄNGELSE, n. 3. 4) Fängelsebyggnad
med celler (bem. 1), der fångarne sitta afstängde
hvar för sig. — 2) Cell i cn sådan fängelsebyggnad.
CELLKÄRNA, salltjä rna, f. 4. (bot.)
Knl-formig eller linslik, sleniartad massa, som fyller
antingen hela eller en del af en cellul.
CELLPOLYP, sä’Ilpoly p, m. 3. (nat. hist.)
Korallpolyp, sorn är fäst i cn hornaktig eller
kalk-hård cell (bem. 5), med tunna väggar och ulan
samband med de öfriga annorlunda, än genom en
hinna, eller ock små hål, emellan cellernas väggar.
Brukas mest i plur., för att beteckna cn af
Korallpolypernas afdelningar.
CELLSYSTEM, sallsystä’m, n. 3. Så kallas
den åsigt i afseende på fångvården, att enskilt
fängelse är tjenligast för fångarnes förbättring,
och att derföre fångrummen i fängelsebyggnadcr
böra beslå endast af celler, så att fångarne icke
få vara i gemensamt rum.
CELLUL, sälly’l, m. 3. (bot.) Se Cell, 3.
CELLULÄR, sällulä r, ell. CELLULÖS,
sällu-Iö’s, a. 2. (anal. o. bot.) Bestående af celler,
af-delad i celler (bem. 3 o. 4).
CELLVÄF, sallvä’v, m. 2. pl. — väfvar.
(fysiol.) Den af celler (bem. 3 o. 4) bestående
organiska massan i växter eller djurkroppar,
bildande en hinnaktig väfnad.
CELLVÄFNAD, f. 3. Se Cellväf.
CEMENT, scmännt, n. 5. 4) (i allm.)
Bind-ningsmedel; kitt. — 2) Murbruk, som hårdnar
under vattnet. — 3) Pulver af kolstybbe, horn,
m. m., hvari vissa kroppar upphettas, för alt
antaga nya egenskaper. Äfv. Cemenlpulvcr.
CEMENTERA, v. a. 4. (tekn.) Lägga olika
ämnen hvarftals öfver hvarandra, och på delta
sätt öfverlemna dem ål luftens eller eldens
åverkan.
CEMENTERING, f 2. (tekn.) Förrättningen,
då man cementerar; (vid beredning af brännstål)
långsam och passande glödgning af renadt jern
med kolpulver, i tillslutna rum.
CEMENTERINGSUGN, m. 2. Ugn till
beredning af ccmenlslål.
CEMENTKALK, semä’nntkållk, m. 3. Kalk,
af naturen blandad med ämnen, hvilka innehålla
mycket vattenfri lerjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
