Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Corpus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COR
CRE
301
karrllgåle): a) Högvakt; vaktposterlng; b)
vakthus; vaktrum. C. de génie (kår-dö-scheni’). se
Ingeniörcorps. C. de logis (kår-dö-låschf),
huf-vudbyggnad eller mellersta byggnaden (till skilnad
ifrån flyglarna). C. diplomat »que (kår
diplåma-tfck), samteliga utländska sänucbuden vid elt hof.
Anm. Ordel skrifves ganska allmänt Korp»,
hvilket dock, såsom högsl betydligt afvikande
från ullalel och öfverensstümmande hvarken
med svenska eller franska språkels
stafnings-säll, bör ogillas. Snarare torde deremot kunna
antagas del nyligen föreslagna skrifsällel: Kår.
CORPUS, kå’rrpuss, n. o. m. (lat.) 1)
(masku-lin) a) Kropp. Brukas i denna bem. stundom
skämtvis. Han förmår knappt röra sin ofatta
c. — Syn. Se Kropp. — b) (mål.) En färg säges
hafva mycken c., då den innehåller mycken massa
i förhållande till sjelfva färgämnet. — c) En viss
sort boktryckarstil, så benämd, emedan den så
kallade corpus juris (se nedanför) vanligen trycktes
med sådan stil. — 2) (neutrum; jur.) C. delicti:
a) Inbegreppet af alla yttre kännetecken, som
erfordras, för att bevisa tillvaron af ett brott; b)
sjelfva föremålet, hvarpå elt brott blifvit föröfvadt.
C. juris, en samling af lagar och förordningar,
som den grekiske kejsaren Justinianus lät
upprätta.
CORPUSCULAR-TEORI, kårrpusskulår-teori’,
f. 3. (fys.) Newlons teori om ljuset, enligt
hvilken det är en materia, beslående af ytterst fina
delar, som ifrån de lysande kropparna utstötas i
rätlinig riktning och med ganska stor hastighet.
Kallas äfv. Emanations-teorien.
CORREGIDOR, kårreschidå’r, m. 3.
Stads-domare, i Spanien och Portugal, nästan svarande
mot borgmästare hos oss.
CORRELATA, kårrelåla, n. pl. (lat.) Ting,
som slå i ell vexelförhållande till hvarandra.
Brukas i logiken.
CORRELATIV, kårrelatfv, a. 2. (log.) Som
står i veielförhållande till något annat.
CORRIGENDA, kårrijä’nnda, pl. (lat.)
Rättelser.
CORRECTOR, kårrä’cktårr, m. 3. (uttalas i
plur. –örärr) (lat.) 4) Korrekturläsare. — 2)
Superior i ell Franciskanerkloster.
CORROBORATIV, CORRODERA,
CORRO-S1V, CORSAR. CORSETT, se under K.
CORTES, kå’rrles, pl. (spanskt ord, af lat.
Curia) Benämning på riksförsamlingen i Spanien
och Portugal.
CORUND, korünnd, m. (mineral.) Ett slags
halfädelslen med ruggig yta, gröngrå, blågrå,
smaltsblå, sparrisgrön, költröd eller rosenröd.
CORYDALIN, korydalin, n. 3. sing. (kem.)
Växtbas i roten af Corydalis tubcrosus (lökaktig
Jordrök).
CORYPHÉ, se Koryfé.
COSECANT, kosekånnt, m. 3. (mat.)
Cose-canten af en båge cller vinkel är secanlen af dess
komplement.
COSINÜS, kösinuss, m. 5. (mat.) Cosinus för
en båge cllcr vinkel är sinus för dess komplement.
COSM ETISK, m. 11., se under K.
COSTI, kå’ssti. (ital.; handelst.) På den ort,
der den person befinner sig, till hvilken man
skrifver.
COSTUME, se Kostym.
COTANGENT, kotannjä’nnt, m. 3. (mat.)
Co-langcnten till en båge eller vinkel är tangenten
för dess komplement.
COTELETTE, sc Kotlett.
COTERIE. se Kotteri.
COTILLON, kå’tilljånng, m. 3. Eli slags dans.
COUNTRY DANSE (engelskt ord), se
Kontradans.
COUP, ku, m. (fr.) Se Kupp. C. de main
(ku-dö-mä’ng), öfvcrrumpling.
COUPERAD, se Kuperad.
COÜPÉVAGN, sc Kupévagn.
COUPLET, sc Kuplett.
COUPON, se Kupong.
COUR, kur, m. (fr.) Församling af personer
vid elt hof, för att göra uppvaktning, vanligtvis
på morgnarna, dock äfven stundom på aftnarna.
Göra någon sin c„ uppvakta någon; (fig.) visa
sig artig och förbindlig emot, söka ställa sig in
hos någon.
COURAGE, kuråsch, n. sing.° (fr.) Friskt mod,
behjcrtenhet. Skrifves äfv. af några Kurage ell.
Kurasche.
COURAGEUX, kuraschö’ (uttalas vanligtvis l
svenskan: kuraschö’s), a. 2. (fr.) Modig, behjerlad.
COURANT, se Kurant.
COURBETTE, COURBETTERA, sc Kurbelt,
Kurbcllera.
COURDAG, kürdåg, m. 2. Viss, bestämd dag,
då det är cour (se d. o.) vid ett hof.
COURIER, m. fl., se Kurir, m. fl.
COURS, m. fl., se Kurs, m. fl.
COURTAGE. kurrtascb, m. 3. (fr.; handelst.)
Mäklararvodc. Skrifves äfv. Kurlage.
COURT1NE, se Kurtin.
COURTISANE, COURTISERA, se Kurlisan,
Kurtisera.
COUTUME, kuty’m, m. 3. (fr.) Allmänt,
lag-stadgadt bruk eller sedvana, t. ex. Vexelcoulume,
Sjöcoulume.
COUVERT, se Kuvert.
CRAPULA, kråpula, f. sing. (lat.) Illamåendo
efter rus.
CRAVEL, se Kravel.
CRAYON, kräjå’nng, m. 3. (fr.) 4) Ritstift,
blyertspenna, röd- eller svartkritpenna, ritkol. —
2) Ritning, dermed utförd. — 3) Utkast till en
målning. — 4) (fig.) Utkast, flygtig teckning,
skildring (i litterära arbeten). — Skrifves äfv. af
några: Kräjong.
CRAYONNERA, kräjånnèra, v. a. 4. 4) Rita
med blyerts, rödkrita, o. s. v. — 2) (fig.) Göra
utkast till, flygtigt teckna. Äfv. Kräjonnera.
CREDENSA, m. fl., sc under K.
CREDIT, kréditt, n. (lat.) Den del af en
räkning, der man uppförer del cmoltagna, i motsats
till Debet (jfr. d. o.). — En och annan har börjat
skrifva Kredit, liksom för följande.
CREDIT, kredft, m. Sc Kredit.
CREDITERA, v. a. 4. Införa i en räknings
Credit, godlgöra i räkning. — Skrifves äfv. Kre~
dilera.
CRED1TBREF, CREDITIV, se under K.
CREDO, krédo. (lat.; egentl.: Jag tror)
Benämning hos katolikerna på krislna
trosbekännelsen.
CREERA, se under K.
CREME. se Kräm.
CREMONESARE, kremonèsare, m. 3.
Benämning på ett slags violiner ifrån Cremona, af högst
berömd tillverkning.
CREMOR TARTARI, krcmårr lårrlari, m.
(lat.) Renad vinsten.
CRENELERA, sc under K.
CREOL, kreöl, m. 3. En, som är född i
Amerika, af europeiska föräldrar. — Skrifves äfv. Kreol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
