Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Daktyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
DA K
DAM
DAKTYL, -y’l (i plur.* daktyler), *m. 5. (pro-.)
Versfot, bestående af cn lång och två korta
slaf-velscr (—’~), t. ex.: sångare. Äfv. Daclylus.
[Dactyl.]
DAKTYLISK, a. 2. (pros.) D. versart, som
består antingen af, blotta daktyler med en
öfver-blifvande lång stafvelsc till slut, eller af daktyler
och trokeer.
DAL, m. 2. Större jordrymd, trakt, nejd
emellan tvenne eller flera berg. Mindre kallas
Däld.
DALA, f. 4. Pumpränna på fartyg.
DALALLMOGE, m. 2. sing. (brukas mest i
definit form) Allmogen, bönderna i provinsen
Dalarne.
DALBO, dålbö, m. 3. pl. — bor. Inbyggare
i provinsen Dal ell. Dalsland.
DALELAGEN, m. 2. def. Landskapslag, som
fordom var gällande i Dalarnc.
DALER, m. 5. Fordom gångbart svenskt
mynt af olika värde under olika tider, och både
af koppar och silfver. Fyra d. silfvermynl,
kopparmynt. Benämningen D. silfvermynt qvarstår
ännu i svenska lagboken vid bestämningen af
bötesbelopp och beräknas då 1 daler till 16 sk. B:ko.
18 daler kopparmynt svara mot 1 R:dr. På vissa
orter bland allmogen är ännu dalerräkningen
bibehållen. — Af Daler har bildats benämningen af
den nu gällande Riksdalern. — Ta mig d-n,
lindrigt svordomsuttryck, som brukas af somliga.
Anm. Daler, pä lysRa Thaler, var
ursprungligen ett tyskt silfvermynl. som präglades i
Joa-chi nsthal i Böbmcii under namn af
Joachims-thaler, och för korthetens skull slutligen
be-nämdes Thaler.
DALFJÄLL, n. B. Fjäll i Dalarne.
DALK, dallk, m. 2. Hårdnad i huden,
vanligast inuti händerna, förorsakad genom groft och
träget arbete. — Syn. Valk.
DALKARL, rn. 2. 1) Inbyggare af mankönet,
i Dalarne. — 2) Person af mankön, född
derstä-des. — 3) Mansperson af Dalallmogen, som för
arbetsförtjenst eller försäljning af hvarjehanda
tillverkningar tidlals besöker och vistas i rikets
öfriga orler. Äta som en d., glupskt. — 4) (fig.
pop.) Grof lögn, mera på skämt än på allvar. Slå
d-ar i någon, inbilla någon orimligheter. —
Syn. Se Lögn.
DALKIG, a. 2. Som har dalkar. D. hud.
D-a händer. — Syn. Valkig.
DALKIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
dal-kig. Hudens d.
DALKULLA, f. 4. 1) Qvinna af allmogen i
Dalarne. — 2) Qvinna, född i denna provins.
Fru N. är född D. — 3) Qvinna af Dalallmogen,
som, för att söka arbetsförtjenst, besöker och
vistas i någon af de öfriga rikets provinser.
DALLRzk, v. n. 4. 1) Röra sig med ganska
tätt på hvarandra följande svängningar
(oscilla-tioncr) kring en viss hvilopunkt. Jfr. Darra.
En spänd sträng d-r, då man knäpper
honom. Luften d-r alltid vid ljudets
fortplantning. — Syn. Vibrera. — 2) Säges om flytande
ämnen eller fasta kroppar af lösare
sammansättning, som hastigt, men knappt märkbart röra
sig af och an. Vattnet d-r i sån, när man
kör på galan. Se feltet på skinkan, hur
inbjudande del dallrar på falel. — Syn. Se
Darra.
DALLRANDE, n. 4. och
DALLRING, f. 2. Verkningen, då något
dallrar. — Syn. Vibration, Darrning.
DALMAS, m. 2. (pop.) öknamn på
manspersoner af Dalallmogen.
Anm. Ordel härleder sig troligtvis ifrån verbet
Masa, och innefattar då en anspelning på
Dal-karlarnes i allmänhet långsamma och släpiga
gäng, en följd af deras klumpiga skodon.
DALNING, f. 2. (sjöt.) Horisontens eller en
punkts på hafsytan verkliga horisonts-fördjupning,
genom alt ses ifrån en större eller mindre höjd.
DALPIL, m. 2. Sådan slags pil, som fordom
i krig begagnades af Dalkarlarna. Två
korslagda d-ar äro ännu bibehållna i prägeln på
svenska kopparmyntet.
DALREGEMENTET, dålrejcmä’nntet, n. 4.
def. Infanteriregemente af indelta arméen, som
af provinsen Dalarne underhålles.
DALRIPA, f. 1. Fågelart, som vistas i
Skandinaviens fjälltrakter vid björkskogen, och om
vintern är snöhvil öfver hela kroppen, men
sommartiden svart på ryggen med rödbruna ell.
rost-gula spräcklor; hanen rödbrun på hufvud och
hals, honan roslgul med svarta fläckar.
DALUPPROR, n. B. (hist.) Uppror af
Dalallmogen, som flera gånger utbrutit, isynnerhet
under Gustaf l:s regering.
DAM (a långt), f. 3. I. (fr. Dame från lat.
Domina, herrskarinna.) 1) Fruntimmer af stånd
(egentl. högre stånd). En ung, äldre d. D-erna
vid hofvel. Brukas vid tilltal aldrig, utan
åtföljande adjektiv; således kan man icke säga: D.!
eller min d.! men väl: sköna d.! min fina d.!
mina älskvärda d-cr! o. s. v. I plur. brukas
vid tilltal allmänt: mina d-er! — Bildar
sammansättningarna llofdam. Adelsdam. — 2) Brukas
stundom i föraktlig mening om fruntimmer, som
underhållas. — Syn. Se Frilla. — 3) Benämning
på dem af korten i en korllek, som visa bilden
af ett fruntimmer. — Bildar sammansättningarna:
Hjerter-, Ruter-, Klöfver-, Spader-, Trumfdam.
— 4) a) Ett slags spel, som spelas af två
personer på ett vanligt schackbräde af 64 rutor, med
12 brickor för hvardera spelaren. Brukas icke
för denna bem. i definit form; man säger då
Damspelet. Spela d. D. är ell roligt spel.
Har sitt namn deraf, att i början mest fruntimmer
roade sig dermed. — b) Bricka, som under spelet
hunnit fram till motspelarens sista rutrad och då
utmärkes dermed, att den får en annan bricka på
sig, hvarefler den äger rättighet alt både gå och
slå fram och tillbaka. Få, laga d. Äfven kallas
så den bricka, som sättes utanpå den andra. Sälla
d. på en bricka. [Dame.J
DAM. damm. m. 2. pl. dammar. II. 4)
Uppkastad vall af sammanförd jord, sand, sten, eller
byggnad af trä, till stängsel emot vatten, för att
hindra öfversvämningar, eller förekomma
vattenbrist vid hvarjehanda vattenverk, såsom bruk,
qvarnar, m. m. D. i en å, vid elt bruk, vid
kanal- eller flodbräddar, till väg öfver träsk,
vid mynningen till en hamn, o. s. v. Göra,
bygga, uppkasta en d. Öppning i en d.
Slänga. öppna cn d. Uppföra en d. emot hafvel.
(Fig.) Sälta en d. emot, uppställa hinder för,
hindra, förekomma, t. ex.: Sälla en d. emot
missbruken. Ingår i sammansättningen Hålldam.
— Syn. Fördämning. — 2) Gräfd eller uppdämd
vatlenbchållning. D. för fisk, Ull kreaturs
vattning, i park eller trädgård, vid en qvarn,
vid kanalslussar, o. s. v. Gräfva, upprensa,
uppmuddra en d. Plantera, släppa fisk i en d.
— Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom: Fisk-,
Rud-, Qvarn-, Bruks-, Slussdam, m. fl., hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
