Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAM
DAM
509
tes på sina ställen. — Syn» Bassin. — 5) (i
masugnar) Se Damslen.
Anm. Till skilnad ifrån Dam, 1, slafvas ordet
af mänga, efler tyska bruket, såsom Damm,
hvilket dock strider emot den ulan undanlag
gällande regeln, all del dubbla m-ljudet, i
slutet af ord och slafvelser, aldrig får tvåskrifvas.
Elt sådant undanlag är ickc heller behölligl,
emedan sammanhanget alltid lätt angifver.
hvilken betydelse Dam för hvarje särskilt tillfälle
har. Denna anmärkning gäller äfv. för
näslföl-jande ord, äfvensom för ordet Lam.
DAM, damm, n. 5. sing. III. Högst fina
partiklar, som blifvit skilda från sammanhanget med
de kroppar, hvilka de förut tillhört, och vid
minsta rörelse ellcr vindfläkt fara upp i luften.
Härrör ifrån jord och dylika ämnen, hvilkas
sammanhang lätt upplöses, och uppkommer genom
för-vittring, stötning, nötning, gnidning, o. s. v. Fint,
tjockt d. Regnel har nedslagit d-mel ur luften.
Hans stöflar voro alldeles hvila af d. D-mel
slår i himmels sky. Man kan icke se för d.
Möblerna äro alldeles öfverhöljda med d.
Skaka, borsla d-mel af en rock. Klappa, piska
d-mel ur kläder. — Ingår i några
sammansättningar, såsom Mjöldam, m. fl. — Se f. ö. Anm.
under föreg. ord.
DAMASCENERKLINGA, damaschcnr-klfnnga,
f. i. Sabelklinga, smidd i österländerna, utaf
större stycken af gamla stålsaker, såsom afbrulna
knifblad, gamla liar, skäror, o. d. De äkta
turkiska äro så utmärkta, alt man med dem kan
hugga i jern, utan att eggen viker sig. Oäkta
d-or kallas de, som tillverkas i Europa och
äro af sämre beskaffenhet. [Damasch—,
Damask —.]
DAMASCENERROS, f. 4. En trädgårds- och
krukväxt med flera afarter. Rosa damascena.
DAMASCENERSTÅL, n. 3. sing. Stål,
till-verkadt genom jern- och stålstängers
bopsvets-ning, vridning och utsträckning, och hvars med
en syra renade yta visar i olika Färgskiftningar
de olika deri sammansvetsade sorter. Har sitt
namn efter staden Damascus, der det först
tillverkades.
DAMASCERA, v. a. 4. 4) Arbeta jern- och
stålsaker efter det orientaliska sättet. D-dl stål,
se Damascenerslål. D-d klinga, se
Damasce-nerklinga. — 2) Inlägga stål- eller jernarbcten
med guld eller silfver. En d-d sabel. — 5)
Genom etsning åstadkomma figurer på en polerad
yta. En d-d sax. — Dama scerande, n. 4.
[Damasch —, Damask —.]
Anm. Ordet är bildadi efler släden Damascus i
Syrien, emedan del fordom var isynnerhel
der-ifrån, som de ryklbara Damascenerklingorna
kommo, ehuru de lillverkades och ännu
tillverkas i hela Orienten.
DAMASCERARE, m. 5. En, som gör
dama-sceradt arbete.
DAMASCERING, F. 2. 4) Arbetet,
proceduren, då man damasccrar. — 2) Sättet, huru något
blifvit damasccradt. Denna d. är ganska väl
gjord. — 3) Den strimmiga, flammiga ytan på
damasccradt stål. — 4) Guld- eller
silfverfigu-rer, bvarmed jern eller stål blifvit inlagdt. — 5)
Genom etsning åstadkomna figurer på en
polerad yta.
DAMASKER, damåsskr, f. 3. Ett slags
beklädnad för benen, som går ofvan ifrån knäet
ned öfver skorna och knäppes på yttre sidan,
öfver strumporna. Bör rätteligen heta Kamascher,
efter det gamla franska ordet Camache. I sing.
brukas både Damaska och Damask, det scdnare
helst i detinit form. [Damaskor.]
DAMAST, dåmåsst o. damåsst, m. o. n. 3.
Sidentyg, äfv. halfsidcn-, ylle- eller linneväfnad,
med glänsande allasbotten, hvaruppå blommor ellcr
andra figurer äro något upphöjdt inväfda. Har
sitt namn efter staden Damascus i Syrien,
hvar-ifrån i äldre lider sådana väfnader kommo till
Europa. De särskilta sorterna deraf kallas Siden-,
Halfsiden-, Ylle- och Linnedamast. — Syn.
Da-masttyg, Damastväfnad.
DAMASTDRÄLL, damåsstdräll, m. 3. Dräll,
väfd efler damastmönster.
DAMASTDUKTYG, n. 3. o. 5. Duktyg af
damastdräll.
DAMASTFLOR, n. 8. Svart eller hvitt och
grönt flor med inväfda blommor liksom på damast.
DAMASTMÖNSTER, n. 5. Väfmönster,
hvar-efter damast väfves.
DAMASTTYG, n. 3. Se Damast.
DAMASTVÄFNAD, f. 3. 4) Väfvande af
damast. — 2) Se Damast.
DAMASTVÄFSTOL, m. 2. Särskilt inrättad
väfstol, hvarpå damast väfves.
DAMASTVÄFVARE, m. S. Väfvare, hvars
yrke är alt väfva damasttyger.
DAMBORD, dåmmbörd, n. S. Stängsel för
öppningen på en dam. — Syn. Damlucka,
Dambräde.
DAMBORSTE, dåmmbå’rrste, m. 2. pl. —
borstar. Särskilt slags borste, som begagnas till
möblers afdammande. o. s. v.
DAMBRICKA, dåmbrfcka, f. 4. Bricka,
vanligtvis brädspelsbricka, som begagnas vid damspel.
DAM BRÄDE, dåmbrade, n. 4. Bräde med
64 rutor, eller ett vanligt schackspelsbräde,
hvarpå dam spelas.
DAMBRÄDE, dåmmbrä’de, n. 4. Se Dambord.
DAMBYGGNAD, dåmmby’ggnadd, f. 3. 4)
Byggande af en dam (II). — 2) Dam (II), uppförd
af timmer ellcr sten.
DAMFISK, dåmmffssk, m. 2. Fisk, som
upp-födes i särskilt dertill inrättade dammar
(Fiskdammar).
DAMFISKE, dåmmlfsske, n. 4. Fiske i
fiskdammar.
DAMFÄSTE, dåmmrå’sste. n. 4. Grunden för
en dam (II), isynnerhel sådana slags dammar ellcr
vallar, som uppföras till att hindra
öfversvämnin-gar eller mota hafvcls vågor.
DAMGRÄFVARE, dåmmgrä’vare, m. 5. En,
hvars hufvudsakliga yrke är att gräfva dammar.
DAMGÖMME, dåmmjö’mme, n.4. Se Damvrå.
DAMHVIRFVEL, dåmmvi rrvl, m. 2. pl. —
hvir/lar. Väderhvirfvel, som för med sig en sky
af dam (III).
DAM HÄLL, dåmmhä’ll, f. 2. Se Damsten.
DAMJAN, dåmjån, m. sing. Så kallas en
dam-spelare, som tappar spelet, innan han hunnit få
någon dam.
DAMJORD, dåmmjörd, f. 2. sing. Se Dyjord.
DAMKAPPA, dåmmkåppa, f. 1. Tunn, lätt
kappa af passande tyg, som bärcs för att skydda
underkläderna för dam (III).
DAMKORN, dåmmkörn, n. 8. Litet korn,
liten partikel af dam (III). Dammel beslår af d.
DAMLUCKA, dammlucka, f. 4. 4) Öppning
på en dam (II), som stänges, då man vill
upp-dämma det ofvanför varande vattnet. — 2) Sc
Dambord.
DAMMA, v. n. 4.’ L 4) Uppdrifva dam (III).
Släng ickc så der omkring med handduken;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
