Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dekrepitera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEK
DEL
3f7
DEKREPITERA, v. n. 4. (kem.) Säges om
salter, som spraka, då de kastas i elden, t. ex.
koksalt. — De k re p i ler an de, n. 4. o.
De-krepilering, f. 2. [Dccr — .|
DEKRET, -ét, n. 3. o. 5. Påbud, förordning.
[Dec —
DEKRETALER, –ålr, n. pl. 3. Samlingar
af påfvebrcf och påfliga beslut, hvilka genom
gammal häfd med tiden erhöllo laga kraft. Skrifves
äfv. Dccre{alcr.
DEKRETERA, v. a. 4. Påbjuda, förordna,
stadga. [Dccr —
DEL, m. 2. Något, som ingår i
sammansättningen, bildningen, begreppet af ett antingen
materiell eller blott tänkt helt. 4) Elt af de
särskilta ting, af hvilka något består, och som låta
skilja sig ifrån hvarandra på det sätt, att de äfven
sedermera äro någonting hvar för sig materielt
bestående. Hjulen äro d-ar af en vagn.
Sverige är en d. af Europa, Södermanland en d.
af Sverige och Södertörn en d. af
Södermanland. Verldcns fem d-ar. Likartade,
olikartade d-ar. Väsendtliga, integrerande d-ar. —
Ingår för denna bem. i sammansättningarna:
Huf-vuddel, Verldsdcl, Stadsdel, Maskindel, m. fl. —
2) En bestämd mindre storhet, vare sig tal, mått,
mål eller vigt, hvilken innebållcs uti en annan
bestämd storhet. Två är en d. af femtio. En
aln är en d. af en famn. Tre fjerdingar äro
en d. af en tunna. Elt pund är cn d. af ett
skeppund. — Hit höra sammansättningarne
Tredjedel, Fjerdedel, Tiondedel, Hundradedel, o. s. v.;
Vigtdel, m. fl. — Syn. Part. — 3) Obcslämdt
antal: äfv. afseende, hänsigt. omständighet. En d.
af rikets inbyggare, af arméen, af
cmbels-männen. En d af frukten har blifvit skämd.
Större d-en af riksdagsmännen voro emot
förslaget. En d. kom mo, en d. gingo. Till större
d-en, hvad de flesta beträffar. Till en d-, hvad
några, somliga beträffar; se äfv. Delvis. Till en
stor d., hvad många beträffar, i många afseenden.
Till större d-en. Till någon d., hvad somliga
beträffar, i visst afseende. Till alla d-ar, i alla
afseenden, helt och hållet. I den d-en, i det
afseende!, i den punkten, hvad det angår. I
många d-ar, i många afseenden, fall, omständigheter.
l de minsta d-ar, i de minsta omständigheter.
— Syn. Part. — 4) Hvad som man föreställer
sig afsöndradl ifrån nägot annat, antingen i
verkligheten bestående eller blott tänkt. En d. af
himmelen är betäckl med moln. En d. af
sjön, närmast stranden, är lugn. En d. af
trädet är förtorkad. En d. af lifvel. En d.
af hans tid användes derlill. En d. af hans
makt. Omdömet är en väsendllig d. af snillet.
— Syn. Stycke. — 3) a) Mindre storhet, som
genom delning afsöndras eller blifvit afsöndrad
ifrån en större. Dela något i två, tre, i lika
d-ar. Hugga, skära, klippa någol i två d-ar.
Skära en rät linie i tre lika stora d-ar.
D-arne af ett (al. En bok i fyra d-ar. D.
för d., del efter del, del mot del, delvis,
afdel-ningsvis. — Syn. Part, Stycke; (af bok) Rand,
Tom, Häfte. — b) En af de mindre storheter,
hvari ett helt, som skall fördelas emellan flere,
blifvit söndcrdeladt. Arfvel skiftades i fyra lika
d-ar. Skära en kaka i tio d-ar och utdela
dem bland gästerna. Han fick så och så
myckel på sin d. Stenhuset faller på hans d.
Han har för sin d. att erlägga 2 R:dr. —
Brukas i cn slor mängd talesätt, såsom: För
min d., hvad mig beträffar. För min enskilla
d., hvad mig enskilt angår. Han för sin d.
bifaller, h\ad honom angår, så bifaller han. Hvar
och cn för sin d. För ingen d., alldeles icke,
på intet sätt. För all d. uttrycker cn högre grad
af önskan, angelägenhet, nödvändighet, t. ex.: För
all d., gör del; han måste för all d. göra det
(Syn. Ändtligcn, Framför allt). För någon d.,
på någol sätt, i något afseende, l. ex.: Om jag
för någon d. kan, så skall jag visst uppfylla
er önskan. En god d. större, bredare, mycket,
betydligt större, bredare. Vara nöjd med sin
d., med sin lott, sitt öde. Hafva d. i, vara
delägare uti; äfv. vara delaktig af, uti, t. ex.:
Hafva d. i en affär, en skeppsladdning, ell bolag:
hafva d. af ell löfte, i vissa förmaner; hafva
d. i en sammansvärjning, ell brotl; han har
ingen d. i den saken, är ulan allt deltagande
deri, har deri ingen skuld, har dermed intet att
göra. Hafva sin goda d. af någol, halva
mycket af något, t. ex.: Hon har sin goda d. af
könets fåfänga. Taga d. uti, se Deltaga.
Blifva till d., tillfalla, tilldelas, t. ex.: Olack har
blifvit honom Ull d. för allt det goda, han
gjort, har blifvit hans lön, lott. Få, erhålla d.
af, underrättas om; (rältcg. o. adm.) få sig
tillställd, l. cx.: Jag har fått d. af en viss
hemlighet, af hennes bekymmer; han fick i går d.
af handlingarna, af aklors påslående. Tre
månader efter erhållen d. af domen. Få sin
d. af, jemte en eller flera andra mottaga, få
vidkännas. röna, t. ex.: Jag fick också min d.
af artigheterna, af stickorden, af lexan. Få,
gifva någon sin beskärda d., hvad han förtjent,
försky Ilat. (Fam.) Han har fått sin d., nog.
hvad han förljenl: äfv. blifvit dödad. Gifva d.
af, underrätta, t ill kännagifva, meddela; äfv.
(räl-teg. o. adm.) tillställa, meddela, t. ex.: Han har
gifvit mig d. af husets ställning, af sina
bekymmer; rätten har gifvit mig d. af
handlingarna i målet. 1 sednare bem. säger man äfv.:
Begära d. af (handlingar, en skrift, ett
påstående, o. s. v.). — Ingår i åtskilliga
sammansättningar, såsom: Arfvedel, Skiftesdel, Bolagsdcl, m. fl.
— Syn. Andel, Anparl. Lott, Part. ■— 6) Säges
om vissa kroppsdelar, med afseende på helsa och
sundhet. En frisk, sjuk, lidande d. De
ädlare d-arnc. I plur. och dcfinit form brukas
ordet i samma mening som Födslodelarne.
DELA, v. a. 4. o. 2. 1) Skilja ett antingen
verkligt eller blott tänkt helt i två eller flera
delar (bem. 3, a). D. någol i två, tre lika stora
d-ar. D. en armé i tre divisioner. D. en
stad i distrikt er. D. en cirkels omkrets i 365
grader. — D. af, in, sö nder, se Afdela, åcv.
— Syn. Afdela, Stycka, Skifta, Indela. — 2)
Afskilja något i flera särskilta delar (bem. 3, b), för
att göra utdelning af dessa mellan ett visst antal
personer. Han har d-l sin förmögenhet i lika
lotter emellan sina barn. D. bytet. D. af sitt
åt de fattiga, gifva af sin egendom åt de fattiga.
D. ifrån sig, utdela af hvad man äger. — D.
ut, sc Vldela. — Syn. Uldcla, Fördela, Skifta,
Utskifta. — 3) a) Efter viss öfverenskommelsc
laga hvar sin andel (bem. 3, b) af ett helt; b)
äfv. jemte andra taga sin andel af ett helt, a) De
hafva d-l summan emellan sig. Delen delta
emellan eder, b) D. med någon. D. vinsten
med flera. D. méd sig ål någon, låta någon
få en del af hvad man sjelf har. — Syn. Skifta,
Fördela. — 4) (fig.) a) Utgöra gränsskilnad
emellan. Denna flod d-r landet i två delar.
Egva-lorn d-r jordklotet i tvä lika stora halfvor. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
