Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Diarium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIA
nungar och furstar i allmänhet, hvilka så kallades af
ordet Dia, föda, såsom de der spisade, födde folket.
DIARIUM, diåriumm, n. pl. — rier.
Register, som cmbets- eller tjensteman förer öfver
dagligen förefallande händelser och göromål.
DIARRHE, diaré, m. 3. Sjukdom, då
exkre-menterna äro tunna och bortgå oftare, än
naturen efter vanlig ordning afbördar sig. Durklopp,
Utsot.
DIASPOR, - -spår, m. 3. (mineral.) Stenart,
beslående af lerjord och vallen; förekommer i
stråliga massor.
DIASTAS, - -ås, m. 3. sing. (kem.) Eget ämne
i mältadt korn, i groende frön af de öfriga
sädesslagen samt i ögonen på potates.
DIATONISK, –lönissk, a. 2. (i musik)
Upp-eller nedstigande i flera på hvarandra följande
toner, sådana de förekomma i den d-a skalan,
d. v. s. den skalan, som fortlöper i cn följd af
hela och stora halfva toner i följande ordning:
c, d, e, f, g, a, h, c.
DIATRIB, –ib, m. 3. 1) Bitter
gransk-ningsskrift. — 2) Ställe i cn skrift, cn
tidningsartikel, af smädlig beskaffenhet.
DIBARN, n. 5. Barn, som ännu diar.
DIBRODER, m. 3. pl. — bröder. Benämning
på gossebarn af olika föräldrar, hvilka antingen
på samma tid cllcr kort cfler hvarandra hafva
samma amma. Säges äfven om dem, sedan dc
växt upp.
DICHROIT, dikråft, m. 3. (mineral.)
Genomskinlig stenart, bestående af kisclsyrad lerjord med
kisclsyrad talkjord-jernoxidul, i riktningen af
huf-vudaxeln blå, rätvinkligt dcremot gulgrå, i brottet
ojemn, något splittrig, glas- till fcltglänsandc.
Kallas äfv. Jolit, Cordierit, och bildar i silt
renaste skick ädelstenen Losafir.
DICKEL, m. 2. pl. dicklar. (gjut.) Hela den
pålagda iermassan på formspindcln cllcr en modell.
D1CK-K0PP, m. 2. Benfisk, med lång och
tjock kropp, samt bred, platt panna. Cyprinus
dobula.
DICKSTEN, dfckslén, m. 2. Benämning på
den sämsta sorten af slipade diamanter, mcd blott
8 fasetter och svart grund.
DIDAKTIK, didackti k, f. 3. Läran om dc
rcglor, enligt hvilka man genom undervisning bör
utveckla menniskans förståndsförmögenheter.
Utgör en del af Pedagogiken och omfattar Metodiken.
DIDAKTISK, didacktissk, a. 2. Som afser
undervisning, undervisande. D. poesi, lärodikt.
D. stil, lärostil. — Didaktiskt, adv.
DIDYM, -y’m, m. 3. En först i sednare åren
upptäckt metall.
DIDYNAMIA,––––––mi’a, f. 1. Fjortonde
klassen af Linnés växtsystem, innefattande de växter,
som hafva två långa och två korta ståndare.
Tvåväldige.
DIDYNAMIST, - - - fsst, f. 3. Växt, som
tillhör klassen Didynamia.
DIENDE, n. 4. Handlingen, då man diar.
DIERESIS, dièresiss, f. 1) En diftongs
delning i två stafvelser. — 2) Tecknet dertill (••),
som sättes^ öfver den sista vokalen, t. ex. aèr.
[Diæ —.]
DIET, diét, f. 3. (af gr. Diaita, lefnadssätt)
4) Lefnadsordning, ordning i mat och drick.
Hurudan d. har den sjuke fört? — 2) För helsa
eller tillfrisknande tjenlig lefnadsordning i mat
och drick. När man är sjuk eller sjuklig, bör
man iakltaga, hålla d., d. v. s. icke förtära
annat, än hvad som för kroppen är tjcnligt.
DIG 329
DIETETIK,––––-i’k, f. 3. Läran om helsans
bevarande. Dictlära, Sundhclslära.
DIETEJISK, –tétissk, a. 2. 4) Som’ har
afseende på dieten. D-a föreskrifter. — 2) För
hclsan tjenlig i afseende på mat och drick. Föra
ell d-l lefnadssätt.
DIETLÄRA. f. 4. Se Dicletik.
DIFFAMATION, –-tschön, f. 3.
Vanryk-tande, ärcrörigt förtal.
DIFFAMÄTORISK, a. 2. Af smädlig
beskaffenhet. D. skrift, smädeskrift.
DIFFAMERA, v. a. 4. Vanrykta, förtala.
DIFFERENS, –rånngs o. –rä’nns, f. 3.
Åtskilnad, olikhet.
DIFFERENT, –rä’nnt, a. 4. Olik, skiljaktig.
DIFFERENTIAL,–––––ränntsiål, f. 3. (mat.)
En föränderlig, i oändligen små grader till- cller
aftagande storhet.
DIFFERENTIAL-KALKYL, —
ränntsiål-kall-ky’l, m. 3. Se Differenlialräkning. [— kalkul,
— calcul.]
DIFFERENTIAL-QVANTITET, –
ränntsiål-kvanntilct, f. 3. Se Differential.
DIFFERENTIAL-RÄKNING,—
ränntsiål-rä’k-ning, f. 2. En del af den högre matematiska
analysen, då man af förhållandet emellan tvenne
eller Ilera af hvarandra beroende variabla
storheter får bestämdt förhållandet emellan deras
oändligt små variationer (Differentialer).
DIFFERENTIERA, - - ränntsicra, v. a. 4.
(mat.) Ulveckla differentialerna för en funktion.
DIFFERERA, v. a. 4. Uppskjuta. — V. n.
4) Vara olika. — 2) Vara af olika tanka.
DIFFORMITET, diffårrmitét, f. 5.
Vanskap-lighet.
DIFFRAKTION, diffracktschön, f. 3. (fys.)
Liusstrålarnes d., deras brytning och spridning,
da de gå förbi utmed kanterna p& fasta kroppar,
cller intränga genom en synnerligt liten öppning.
Kallas äfv. Böjning, Inflexion.
DIFFUS, - üs, a. 2. Vidlvflig.
DIFFUSION, –schön, f. 3. Vidlyftighet.
DIFTONG, difftånng, m. 3. Dubbelvokal,
tveljud, d. v. s. tvenne sammanhörande vokaler,
hvilka uttalas nästan såsom en och utgöra blott
en stafvelse.
D1GEL, dfgl, m. 2. pl. diglar. 4) En stark
metallplåt i en boktryckarpress, hvarunder formen
medelst kärran inskjutes. — 2) Sc Degel.
DIGER, a. 2. Myckel stor och tjock. En d.
volym. Ell d-t moln. — Syn. Se Stor, Tjock.
DIGERDÖDEN, m. 2. def. Benämning på den
förfärliga pest, som vid år 4350 härjade den
skandinaviska norden.
DIGERERA, dijerèra, v. a. 4. 4) (kem.) Lått
en kropp någon tid utsättas för verkningen af cn
vätska, vid en temperatur emellan 4-30° och 90°.
— 2) (farm.) På ett ämne pågjuta ett kallt eller
varmt lösningsmedel och lemna det någon tid i
beröring dermed till utdragning, i cn viss lindrig,
oftast konstgjord värme öfver 45°.
DIGERERING, f. 2. Se Digeslion, 4.
DIGESTA, dijassta, n. pl. (lat.) Se
Pan-dekler.
DIGESTION, dijässtschön, f. 3. 4) Den
operation, då man digererar (se Digerera, begge
bem.). — 2) (med.) Matsmältning. — Ss.
D-s-cld, -sorgan, -sugn.
DIG ESTI V, dijästfv, a. 2. (med.) Som
befordrar matsmältningen. — S. n. Se följ.
DIGESTIVMEDEL, dijästi’vmédl, n. 5. (med.)
Medel, som befordrar matsmältningen.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
