Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Diktgåfva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIK
DIKTGÅFVA, f. 4. Förmågan att kunna dikta
(se d. o. I, 4).
DIKTION, dicklschön, F. 3. sing. Sättet atl
uttrycka sina tankar och känslor i skrift. — Syn.
Sc Skr ifsätt. [Diet—.]
DIKTIONÄR, dicktschonä’r, m. 3. (fr.
Diclion-naire) Ordbok. [Diet —.]
DIKTNING, f. 2. Handlingen, då man diktar
(för begge verbcrna).
DILAM, n. 5. Lam, som ännu diar, ej blifvit
afvandt ifrån spenarna.
DILATATION, –-tschön, f. 3. (vetensk.)
Utvidgning.
DILATION, dilatschön, f. 3. Uppskof.
DILEMMA, dilämma, n. 3. pl. — lemmer.
(grek.) 4) (log.) Slutledning, då man förutsätter
den satsen, som skall vederläggas, och derifrån
afleder två eller tre orimliga följder, hvarigenom
den poncrade satsen vederlägger sig sjelf. — 2)
(Gg.) Kinkigt val.
DILETTANT, dilättånnt, m. 3. (ilal.
Dilcl-lanlc) Den, som för sitt nöje och utan anspråk
på mästerskap idkar en skön konst. —
Konstälskare, Konstvän.
DILETTANTISM, dilättannti’ssm, m. 3.
Ut-öfning af en skön konst blott för nöje och utan
anspråk på mästerskap.
DILIGENS, –schånngs, m. 3. (fr. Diligence)
Skjutsvagn för resande, som afgår till bestämda
orter och på bestämda lider.
DILL, m. 2. sing. En bekant köksväxt, af
fam. Parasollblommige; ört och frön nyttjas äfv.
på apoleken. Anethum gravcolcns. — Sä. D-frö.
DILLKÖTT, n. 5. sing. Kött, tillagadl med
dillsås.
DILLOLJA, f. 4. Etherisk olja, pressad af
dillfrö.
DILLSÅS, m. 3. Sås till kött, tillredd med dill.
DILUVIAL,–––––al, a. 2. Tillhörande liden
vid svndafloden. D-a djur.
DILUVIALBILDNING,–––––-albi lldning, f. 2.
(geol.) Mineralbildning, härrörande från
syndafloden, eller den sista stora jordrevolution,
hvarigenom jordens yta erhöll sin närvarande gestalt.
D1LUVIALF0RMATI0N,––––––-ålfårrmalschön,
f. 3. Se föreg.
DILUVIUM, dilüviumm, n. 3. pl. — vier.
(lat.) Allmän öfversvämning, syndaflod. Brukas i
vctenskapsstil, synnerligast i geologien.
DIMBILD, m. 3. Genorn optisk verkan
frambringad bild, som har ett dimmigt, töcknigt
utseende.
DIMENSION, dimännschön, f. 3. 4)
Utsträckning i längd, bredd och höjd eller djuplek. En
geometrisk kropp har tre d-er: längd, bredd
och höjd eller djuplek. — 2) (i de tecknande
konsterna) Efterbildade föremåls enligt riktigt
förhållande, genom iakttagande af proportion och
perspektiv, afmälta storlek.
DIMHÖLJD, a. 2. Höljd med dimma. En
d. trakt.
DIMINUENDO,–––––-anndo, adv. o. n. (ilal.;
i musik) Uttryck, som tillkännagifver, att styrkan
af tonerna bör småningom aflaga.
DIMINUTIV,––––-i’v, a. 2. (gram.) Som
förminskar betydelsen. — S. n. Ord, som
förminskar betydelsen af ett annat, t. ei. Kattunge är
ett d. af Katt. Förminskningsord.
DIMISSION, dimisschön, f. 3. 4)
Entledigande, afsked. — 2) D. ifrån ett läroverk, en
lärjunges entledigande derifrån, med betyg öfver der
forvärfvade kunskaper.
DIO 351
DIMITTERA, v. a. 4. 4)’ Bortskicka,
entlediga, afskeda. — 2) Entlediga en lärjunge från
ett läroverk, med betyg öfver der förvärfvade
kunskaper.
DIMMA, f. 4. Från jorden uppstigna dunster,
som genom luflkretsens afkylning återtagit
droppform och sväfva som ett moln tätt öfver jorden.
En d. bredde sig öfver landskapet. D-n
uppstiger, faller, skingrar sig. — Syn. Töcken,
Mist, Tjocka.
’ DIMMIG, a. 2. 4) Full eller höljd med,
beledsagad af dimma. D. luft, himmel, trakt. D-t
väder. — Syn. Töcknig, Mistig, Disig. — 2) (Gg.)
Oklar, grumlig, otydlig. D. målning, d-a
konturer. D-t tal, d-a bilder.
DIMORF, dimårrf, a. 2. (mineral.) Som
antager två olika bildningar. [- morph.]
DIMORFISM, dimårrG’ssm, ni. 3. sing.
(mineral.) Förhållandet, att tvenne i sin
sammansättning föga eller alls icke skiljaktiga ämnen
dock i sina kristallisationer tillhöra olika systemer.
DIMPA, v. n. 3. (Ind. prcs. sing. Dimper;
pl. Dimpa. Imperf. sing. Damp; pl. Dumpo.
Imper. sing. Dimp; pl. Dimpen. Konj. imperf.
Dumpe. Sup. Dumpil. Part. pres. Dimpande.)
Falla plötsligt och som ett liflöst ting. Brukas
endast i fam. och skämtsam stil. Han söp, så
all han damp under bordel. Der damp han
i backen! — Syn. Se Falla.
DIN, m. o. f. DITT, n. sing. (plur. Dine ell.
Dina, m. Dina, f. o. n.) Pronomen poss., som
betecknar 2 pers. sing. Dig tillhörig, som har
afseende på dig. D. hall, d. hustru, d. bord.
D-a angelägenheter, omständigheter. Brukas
stundom i st. f. Du, t. ex.: D. lok, d. skälm, d.
bof! Mitt och ditt, se under Min. — Antager
substantiv betydelse i uttrycket De d-a, dina
anhörige, din familj; äfv. dina anhängare, vänner,
kamrater.
DINÉ, m. 3. (fr. Diné ell. Di ner)
Middagsmåltid. [Dinée.]
DINERA, v. n. 4. (fr. Diner) Spisa middag.
D1NGDANG, dfnngdånng, el). DINGELIDANG,
dfnngelidänng, n. sing. Sc Bingbång.
DINGLA, v. n. 4. Hänga löst och slänga hit
och dit. En död kropp, som d-r i galgen.
Han må akta sig, atl han icke en vacker dag
får d. i galgen, blir hängd. — 2) Sitta och d.
med benen, sitta med hängande ben och låta
dessa svänga af och an. — Dinglande, n. 4.
DINOTHERIUM, dinåtériumm. n. (nat. hist.)
Ett af forntidens djur, nu försvunnet ur
djur-verldcn.
DIOPTER, diå’pptr, m. 2. pl. — oplrar. 4)
Sigtc på matematiska instrumenter. — 2) Med
hål försedd, upprättstående metallskifva på en
di-opterlincal. — 3) Ett kirurgiskt verktyg.
DIOPTERLINEAL, diåpptrlincål, m. 3. En
till mätningar begagnad messingslineal, försedd
med dioptcr (bem. 2).
DIOPTRIK, diåpptrfk, f. 3. Läran om
Ijus-strålarncs brytning i genomskinliga kroppar.
DIOPTRISK, a. 2. Som angår eller tillhör
Dioptriken.
DIORAMA, diåråma, m. 3. pl. — mer. (från
grek.) Belyst målning, som skådas genom en med
förstoringsglas försedd ram, då föremålen framställa
sig för Ögat i naturlig storlek. Skiljer sig
derigenom ifrån Panorama (rundmålning), att den
framställer blotl en del af en utsigt, hvaremot
panoraman visar utsigten åt alla sidor ifrån den punkt,
der åskådaren föreställes beGnna sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
