- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
342

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dogm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

542

DOG

DOM

DOGM, dåggm, m. 3. (grek. Dogma)
Lärosats. Brukas isynnerhet i fråga om den kristna
troslärans satser.

DOGMATIK, dåggmatik, f. 3. Vetenskaplig
framställning af kristna religionens lärosatser
(dogmer).

DOGMATISK, dåggmåtissk, a. 2. Som hörer
till, har afseende på eller öfvcrensstämmer med
kristna religionens lärosatser (dogmer). —
Dogmatiskt, adv.

DOGMATISERA, dåggmatisèra, v. n. 4. 1)
Uppställa lärosatser. Brukas i fråga om religion,
helst den kristna. — 2) (fig.) Tala i tonen af en
teolog.

DOK, n. (t. Tuch) Slöja. Taga d-el, blifva
nunna.

DOKTOR, då’cktårr, m. 3. (uttalas i pl. —
törärr) Egentl.: Lärare. 4) Titel för den, som
vid ett universitet tagit högsta lärdomsgraden i
teologi, lagfarenhet, medicin och filosofi.
Teologie, Juris, Medicine, Filosofie d. I st. f.
Filosofie d. brukas i Sverige Filosofie Magister. —
2) Läkare. Skicka efter en d. åt den sjuke.
D-n har ordinerat, alt ... . [Doctor.]

DOKTORERA, v. n. 4. (fam.) Taga
doktorsgraden. — V. a. Gifva in medikamenter,
qvack-salva med någon. [Doct —

DOKTORINNA, f. 4. 4) Fru åt eller enka
efter en doktor. — Syn. Doktorska. — 2) (fam.
skämtv.) Fruntimmer, som befattar sig med att
kurera folk. [Doct —.]

DOKTORSGRAD, da cktårrsgrad, m. 3. En
doktors (bem. 4) värdighet. Taga d-en, genomgå
de prof och examina, som fordras, för att blifva
doktor vid ett universitet. Han har ännu icke
tagit sin d. [Doct—.]

DOKTORSHATT, m. 2. Hatt, öfverklädd med
siden och prydd med guldspänne, som de, hvilka
tagit doktorsgraden, äga rätt att bära. [Doct —.]

DOKTORSMIN, m. 3. (fig. fam.) Allvarsam
och djupsinnig min, som röjer anspråk på
öfver-lagsenhet i lärdom. [Doct —.]

DOKTORSKA, f. 4. Se Doktorinna, 4.
[Doct —.]

DOKTORSPROMOTION,
då’cktårrspromot-schön, f. 3. Högtidlighet vid ett universitet, då
de, som afiagt godkända lärdomsprof, derför få
sig doktorsvärdigheten tilldelad. [Doct—.]

DOKTORSVÄRDIGHET, f. 3. Värdigheten af
doktor (bcm. 4).

DOKTRIN, dåcktrfn, f. 3. 4) Lärdom. — 2)
Lära, lärosystem. [Doct -.]

DOKTRINEL, dåcktrinä’11, a. 2. Lärd,
vetenskaplig.

DOKTRINÄR, dåcktrinä’r, m. 3. Benämning,
under restaurationen, på ett politiskt parti i
franska depulerade-kamniaren, som ville inrätta staten
efter vetenskapliga teorier och stödde sig på
filosofiska grunder, hvaremot deras motståndare
åberopade erfarenheten. Detta parti stod midt
emellan de strängt Liberale och Ultras, räknande bland
sig hertigen af Broglio, Guizot, Thiers, m. fl. —
Adj. 2. Som tillhör eller har afseende på
dok-trinärernes politiska system. D-a satser. [Doct—.]

DOKUMENT, –mä’nnt, n. 3. Skriftlig
handling, som i rältsväg kan tjena till laga bevis,
efterrättelse: stals- eller domstolshandling,
rättshandling. — Syn. Akt, Handling, Afhandling,
Urkund.

DOKUMENTERA, v. a. i. 4) Förse någon
med erforderliga dokumenter. — Syn. Bebrefva.
— 2) Bilägga, styrka med dokumenter. [Doc—.]

DOLD, dåld, a. 2. (egentl. part. pass, af Dölja)
Hemlig, förborgad. Del målte finnas några d-a
orsaker derlill. — Syn. Se Hemlig.

DOLER1T, dåleriX m. 3. Vulkanisk stenart
med samma beståndsdelar som basalt och
kristal-liniskt kornig textur.

DOLK, dållk, m. 2. Ett slags blankt vapen,
med kort och rak klinga, ämnad att slicka med.
Slöla d-en i någon. Fordom hörde d-en Ull
en riddares vapen; numera är del blolt
banditer, som nyttja den. Käpp med d. uti. —
Syn. Dart, Stilett. — Ss. D-klinga, -skaft,
-spels.

DOLKSTING ell. DOLKSTYNG, n. 3. 4)
Sting, som tilldelas någon med en dolk. Gifva,
tilldela någon ell d. Få, erhålla, bekomma
ell d. — 2) (fig.) Hvarje inträffande händelse, som
lifligt smärtar, sårar. Delta ord var ell d. för
honom. [- stygn.]

DOLLAR, då llr, m. i plur. dollars.
Silfver-mynt i nordamerikanska Förenta Staterna,
svarande ungefärligen emot 44 sk. i sv. silfver.

DOLMAN, då llmann, m. 3. (egentl. Doliman,
turkiskt ord) 4) (hos Turkarna) Rock, sorn bäres
utanpå linnet och lillfäsles med en gördel. — 2)
(hos Ungrarne) Lifrock, som fästes med en gördel,
och utanpå hvilken de bära en pels. — 3) Tätt
åtsittande husarjacka med snören, hvilken
sommartiden bäres ensam eller med löst
öfvcrhängan-de pels, om vintern bäres under denna. —
Skrifves äfv. Doliman. [Dollrna, Dolma.]

D0L0M1T, dolomft, m. 3. Elt till slägtet
Karbonaler hörande mineral, hufvudsakligen
bestående af kolsyrad kalk- och talkjord, derbt, men
i krislalliniskl korniga delar, hvitgult eller
gråaktigt, genomskinande eller ogenomskinligt
perlc-morglänsande.

DOLSK, dålsk, a. 2. I. (af Dölja) 4) (om
person) Som hemligen inom sig närer onda
af-sigter, anslag. En d. menniska. — T) Som
röjer, uttrycker, härrör af sådan sinnesart. D. min,
uppsyn. D-l handlingssätt. — Syn. (för begge
bcm.) Se Lömsk.

DOLSK, dålsk, a. 2. IL (af gamla ordet Dylia,
tveka, tvifla) Trög, lat. — Syn. Se Trög.

DOLSKA, da Iska, ell. DOLSKHET, dålskhét,
f. 3. 1) (af Dolsk, I) Naturlig böjelse att inom
sig hemligen nära onda afsigter, anslag. — Syn.
Se Lömskhet. — 2) (af Dolsk, II) Tröghet, lättja.
— Syn. Se Tröghet.

DOM, dåm, se Don, m.

DOM, dåm, m. 3. (fr. Döme) 4) Rundt,
hvälfdt tak öfver kyrkor och andra stora
byggnader. — 2) Domkyrka.

Anm. I st. f. del nu allmänl antagna, för Ögal
osvenska Döm torde vara skäl au antingen
bibehålla del franska Döme oförändrade eller ock
införa det rent svenska slafningssältet Dåm.

DOM, domm, m. 2. 4) a) Domstols beslut i
ett rättegångsmål, vare sig tvistemål ell. brottmål.
D. i ell civilt mål, en konkurs, ett brottmål.
Fälla d. i en sak. Fälla d-en öfver någon.
D-en är redan fälld, d. har redan fallil i målet.
Låta någon undergå sin d. Blifva skjulen ulan
d. och ransakning. Han har fått sin d., blifvit
dömd. (Fig, mest i kyrklig stil) Gå till d-s med
någon, kalla honom till räkenskap. — Syn.
Domstols beslut, Utslag. — b) Sjelfva ordalagen, i
hvilka domstols beslut i ett mål är aftattadt.
Uppläsa, afkunna d-en öfver någon. — c)
Laga papper, handling, innehållande domstols beslut
i cn sak. — 2) (i utsträckt mening) Omdöme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free