Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drakskepp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRA
DRI
331
DRAKSKEPP, n. 5. Så kallades af våra
förfäder de skepp, som i framstammen voro prydda
med bilden af ett drakhufvud.
DRAKSTEN, m. 2. Se Ammonit.
DRAM, m. 3. Framställning af en handling
på skådebanan. — Syn. Skådespel, Dramatisk dikt.
DRAMA, n. sing. 1) Se Dram. — 2) Se
Dramatik.
DRAMATIK. –i’k, f. 3. sing. Konsten att
på skådebanan framställa handlingar ur menskliga
lifvet, antingen historiska eller diktade. — Syn.
Skådespelskonst, Dramatisk konst.
DRAMATIKER, dramåtickr, m. S. Se
Dramaturg.
DRAMATISK, a. 2. 1) Som tillhör eller har
afseende på skådespelskonsten. D. dikt, poesi.
D. konst, se Dramatik. — 2) Skrifven för
teatern, i form af skådespel. D. dikt. D-t arbete.
DRAMATISERA, v. a. 1. Framställa eller
behandla i form af skådespel.
DRAMATURG, –türrg, m. 3. Författare af
skådespel. — Syn. Teaterskribent,
Skådespels-diktare.
DRAMATURGI, –turrji’, f. 3. Författandet
af skådespel, enligt teorien. Skådespelsdiktning.
[–-gie.]
DRAMATURGIK, –turrji k, f. 3. Läran
om reglorna för dramaturgi och dramatik, eller
för konsten att dikta skådespel och konsten att
på skådebanan framställa dem.
DRANK, m. 3. sing. Den lemning, som vid
brännvinsbränning återstår af tillmäskningcn,
sedan brännet är fullbordadt.
DRANKNING, f. 2. En distillation, som vid
brännvinsbränning tillmäskningen undergår, och
hvarvid en ganska svagt sprilhallig vätska, kallad
förbränna, erhålles.
DRAPERA, v. a. 4. 4) Ordna en klädsel, ett
förhänge, o. s. v. så, att det faller i smakfulla
veck. D. en mantel, en gardin, en ridå. —
2) (målark.) Framställa kläder och tyger i en
målning. D. cn figur, föreställa dess beklädnad. —
Draperande, n. 4.
DRAPERI, –rf, n. 3. Tyg, som till
prydnad blifvit ordnadt i veck. [— rie.]
DRAPERING, f. 2. 4) Handlingen, då man
draperar. — 2) Hvad som blifvit draperadt. En
vacker d. — Ss. D-skon st.
DRAPP, m. 3. (fr. Drap) Ett slags groft
ylletyg.
DRASTISK, dråsstissk, a. 2. (med.) Hastigt
och kraftigt verkande. D-t medel.
DREF, n. 3. (af Drifva) 4) (mek.) Mindre
kugghjul på samma axel med ett större, hvilket
sednare drifves omkring af det förra, derigenom
att kuggarne af ett annat roterande hjul (Drifhjul)
gripa in i det mindre hjulets kuggar. Kallas äfv.
Drif. — 2) (jäg.) a) Den tur, jagten går efter ett
djur. — b) Drifvandet vid mindre jagter med
hundar. — c) Drifningen vid ett vargskall; äfv.
sjelfva de drifvandc. — d) Ena hälften af
manstyrkan vid etl björnskall. — 3) Af gamla tåg
utredd hampa.
DREFHJUL, se Drifhjul.
DREFJERN, n. 3. Se Kalfatcrjern.
DR EFLING, m. 2. Se Förhydningsspik.
DREFMAT, m. 2. sing. (sjöt.) Dref (bem. 3),
som användes vid diktning.
DREFNYSTAN, n. 3. Uppnystadt dref (bem. 3).
DREFSKALL, n. S. (jäg.) Benämning på
björnskall, då man med en manstyrka af 300 till
2000 personer formerar två balfcirklar, af hvilka
den ena (Drefvet) under långsamt framtågande
möter den andra (Hållet).
DREFVA, v. a. Se Dikta, II.
DR EF YXA, f. 4. Verktyg, som begagnas att
drifva in drefvet i nåten vid kalfalring.
DREGEL, m. 2. sing. Saliv (se d. o.), då
den rinner ur munnen på menniskor eller djur.
[Drägel.]
DREGELDUK, m. 2. Liten linnelapp, som
fästes nedanför hakan på små barn, att de ej må
dregla ner sina kläder.
DREGELKUR, m. 3. Se Spoltkur.
DREGLA, v. n. 4. Omedvetet låta saliv
rinna ur munnen. Barn och mycket gamla
personer, äfven vissa djur, l. ex.’ nötkreatur, d.
D. néd, med dregel nedväta, orena. —
Dreglande, n. 4. o. Dregling, f. 2. [Drägla.]
DREGLARE, m. 3. En, som har den ovanan
att dregla.
DREGLIG, a. 2. Full med drcgel; vätt,
orenad af drcgel.
DRE JA, v. a. 4. (af t. drehen) 4) Vrida,
vända. — 2) (sjöt.) D. back, brassa seglen så, att
de motverka bvarandra och fartyget ligger
bidevind. D. bi: a) Under segling vända farlyget till
vinden, för att ligga bi. — b) För rum seglats
vända fartyget till vinden och brassa back. D.
närmare till vinden, segla mera bidevind. D.
till, från rum seglats ändra kursen så, att man
seglar bidevind. — Dr ej ande, n. 4. o.
Drej-ning, f. 2. [Dräja.]
DREJARE, m. 5. 4) (tekn.) Person, som
dre-jar. — 2) (sjöt.) En alnslång, i ändarna spetsig
trästång, hvilken begagnas som häfstång, t. ex.
vid surrning eller för alt hårdt åtdraga en
bänd-scl. — 3) Ett slags maskin hos knappmakare.
DREJHOLTS, m. 3. (repsl.) Käpp med hål
i ena ändan, hvarigenom garnet ledes på rullen.
DREJREP, n. 3. (skepp.) Det tåg, hvari
märs- eller bramrån hänger.
DR EJ ROCK. m. 2. (tekn.) Stort hjul, som
förmedelst ett snöre vrider sig omkring en annan
kropp.
DRESSERA, drässèra, v. a. 4. 4) Inöfva djur
(isynnerhet hundar och hästar). — 2) (fam.) Inöfva
en menniska till hvarjehanda förrättningar. —
Brukas i denna bem. vanligtvis föraktligt, om dumma
menniskor. — 3) (fabr.) öfverskära sammelstyger.
— Dresserande, n. 4.
DRESSERING, f. 2. 4) Handlingen, då man
dresserar. — 2) Inöfvad färdighet hos djur; äfv.
(fam.) hos menniskor. — 3) (fabr.) Ett slags
öfver-skärning på sammetstyger. — D-skonsl.
DRETSEL, sc Drätsel.
DRICK, m. 3. 4) Se Dryck. — 2)
Drickande. Endast i uttrycket: Mat och d., t. ex.
Måttlig i mat och d. — 3) Drickande på en gång.
Tömma i en d. Taga allt i en d. — 4) Så
mycket som på en gång drickes. En d. vatten.
Jag har ej fält cn enda d. i dag.
DRICKA, v. a. 3. Ind. pres. sing. Dricker;
pl. Dricka. Imperf. sing. Drack; pl. Drucko.
Imper. sing. Drick; pl. Dricken. Konj. imperf.
Drucke. Sup. Druckit. Part. akt. Drickande;
part. pass. Drucken. 4) Införa, inhälla, indraga
i munnen flytande ämnen och genom tätt på
hvarandra följande sväljningar befordra dem ned i
magen. D. vatten, vin, punsch, öl, le, kaffe.
D. ell glas vatten, ell stop öl, en kopp le eller
kaffe, urdricka dess innehåll. D. brunn, se
Brunn. D. ens skål eller d. någon till, då
man dricker, tillönska någon lycka och välgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
