Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRI
DRO
355
DRILLA, v. a. 1. IL (af ital. Trillarc) Aled
sång eller på ett musikinstrument utföra en drill
(se d. o. II). — Drillande, n. A.
DRILLBORR, m. 2. Borr, som har skår åt
ömse sidor, och användes för mycket fina hål.
DRILLBÅGE, m. 2. pl. —bågar. Båge eller
stråke af fiskben, rotting eller stål, som tjenar att
drifva omkring en drillborr.
DRILLHJUL, n. S. Se Ratt.
DRILLNTNG, f. 2. i) Handlingen, då nian
drillar (för begge vcrberna). — 2) Se Drill.
DRILLPLOG, m. 2. (åkerbr.) Ett slags plog,
som begagnas för uppläggande af drillar, för
rad-sånihg af rofvor och bönor, vid kupning af
potä-ter och andra rotväxter, för uppkörande af fåror
vid tegläggning, o. s. v.
DRILLSNÄPPA, f. 1. Fågelart af
Snäppsläg-tet, ofvan brungrå med svarta streck och fläckar,
alla andra delar ifrån och med bröstet hvita,
ofläckade.
DRILLVÄLT, m. 2. Vält, hvarmedelsl efter
fulländad sådd drillarnc tillpackas.
DRINKARE, m. ö. - KERSKA. f. i. Man,
qvinna, som har den vanan att omåtlligl förtära
starka drycker. Säges äfv. i fråga om brännvin,
arack, rom, likör, hvilket icke är förhållandet
ined Drickare; jfr. d. o. — Syn. Baccbusbrodcr,
Supare, Suput, Fyllhund, Fyllsvin.
DRINK ERI, n. 3. sing. Se Dryckenskap.
DRISTA, v. n. eller DRISTA SIG, v. d. 1.
Våga, töras. Jag d-r ej (att) göra det. Brukas
äfv. någon gång aktivt, t. ex.: Det d-r jag ej,
hvilket dock rätteligen bör betraktas såsom ett
elliptiskt talesätt i st. f. Del d-r jag ej göra. —
Syn. Se Våga.
DIU STE LIG EN, adv. Se Dristigt.
DRISTIG, a. 2. Se Djcrf.
Anm. Skilnaden emellan Driftig och Djcrf är
den, atl Djerf ofta brukas i dålig mening, men
Driftig sällan.
DRISTIGHET, f. 3. Se Djcrfhel. Taga sig
den d-en att ... ., talesätt, som brukas af
artighet, då man tillåter sig friheten atl göra något,
som möjligen af en granntyckt person kunde illa
upptagas.
DRISTIGT, adv. På ett dristigt, djcrft sätt,
med dristighet, frimodigt. Slig d. fram och
frukta dig icke.
DROG, dråg, m. 3. (fr. Drogue) 1) Rå
apoteksvara, äfv. rålt färgstoft. — Skrifves äfv. Drogue.
DROG1ST, drågfMt, m. 3. En, som handlar
med droger. — Skrifves äfv. Droguist.
DROJETT, dråjäTt, n. 3. Ett slags tyg,
antingen hel- eller balfsidcn, eller halfylle, och af
flera olika sorter. — Ss. D-fabrik > - vä f
vare, m. fl.
DROMEDAR, –år, eller DR0MEDAR1E,
- - årie, m. 3. 1) Djur af Kamelsläglet, liknande
kamelen, utom att det blott har en puckel samt
är mindre och svagare, men deremot snabbare.
Camelus Droinedarius. — 2) (fig. fam.) En mycket
stor, tung, trög och lunsig person. — Uttalas i
denna bem. af gemene man Dnimmeldaric, hvaraf
förmodligen Drummcl uppkommit.
DRONT, drånnt, m. 2. Ett numera utgånget
fågelslägtc på öarna Bourbon och Francc.
Liknade till formen en kalkon, men kunde ej flyga.
Didus ineplus.
DROPP, n. 3. 1) Drypande, isynnerhet ifrån
Ht tak. Akla dig för d-et. — 2) Ställe, der det
dryper ned, isynnerhet ifrån tak. — Bildar
sammansättningen Takdropp.
DROPPA, f. 1. DROPPE, m. 2. Liten del
af elt flytande ämne, hvilken bildat sig i klolform.
Liten, stor d. En d. vatten, vin. Lalla i d-ar.
Hyperboliskt säges: Icke en d., icke det ringaste.
(Ordspr.) Del är som en d. i hafvel, det förslår
ingenting. — Bildar flera sammansättningar,
såsom: Vatten-, Vin-, Regn-, Blod-, Bläckdroppe.
— DROPPAR, pl. (med.) Benämning på vissa
läkemedel i flytande form, som i anseende lill
deras styrka gifvas i ganska liten dosis, vanligen
ett visst antal droppar. Lloffmans d. Prinsens
gula d. — Ss. Droppform, -formig,
-formig hel.
Anm. Droppe är den ursprungliga, egentligen
rätta formen; men Droppa har numera äfven
vunnil häfd, helsl i högre och poetisk stil.
DROPPA, v. n. 1. Falla i droppar. Rcgnel
d-r ned. — 2) (mindre ofta) Drypa.
DROPPBAD. n. 3. Det slags bad,o då
badvattnet ifrån en viss höjd nedledes på kroppen
droppvis.
DROPPFAT, n. 3. Fat, som sättes under på
något ställe, der dol är dropp.
DROPPFRI, a. 2. Fri för dropp. D-ll tak.
— Dropp frihet, f. 3. — Dropp fritt, adv.
DROPPIS, m. 2. Drypande vallen, som frusit
till is.
DROPPRÄNNA, f. i. (föga brukl.) Se
Takränna.
DROPPSTEN, m. 2. Elt slags sten, som
bildas af valten, hvilket nedtränger i bergsklyftorna
och upplöser kalken, samt afsättcr den åter, då
vattnet afdunstar; rörformig. blåsig, tät; lill
färgen hvit. grå, gul. Kallas äfv. Slalaktit.
DROPPSVAFVEL, n. 3. sing. Benämning på
det svafvcl, som vid dislilleringen utsipprar tvärs
igenom jcrnkolfvens massa, och är renare än det
i kolfven samlade, som kallas Stångsvafvcl.
DROPPTAK, n. 3. Litet skärmtak, till skydd
för droppet ifrån ett ofvanför varande tak.
DROPPTALS, DROPPVIS, adv. I form af
droppar, såsom droppar, droppe för droppe,
räk-nadt i droppar. Falla d. Hälla d. Inlaga etl
medikament d.
DROPPVIN. n. 3. Vin. heredt af drufsaft,
som före pressningen dryper af fullmogna drufvor
och värderas högre än det, som crhålles genom
pressning.
DROSKA, drå’sska. f. i. 1) Ryskt fyrhjuligt
åkdon, med ett långt, stoppadt sälc löpande
längs-eftcr, på hvilket den åkande sitter grensle, liksom
till häst, och så lågt, alt man kan uppstiga
direkte från gatan; dragés af två hästar, den ena inom
fimmerslängcr, med en hög, bvMfd båge öfver
halsen, den andra inom remmar, på sidan. —
2) (i det öfriga Europa) Ell slags lätt, öppet
åkdon med fyra låga hjul. — Skrifves äfv.
Drosch-ka, Droszka.
DROSOMETER, dråsåmélr, m. 2. pl. —
metrar. Instrumenl alt mäta myckenheten af fallen
dagg. Daggmätare.
DROSSA, DROSSE, se Dråsa, Dråse.
DROST, dråsst, m. 3. En magislratsperson
på landet, i vissa trakter af Tyskland, ungefär
detsamma som en Amtshauptmann i Sachscn.
Kallas Landdrosl, om han är styresman för en
hel trakt eller provins, ungefär svarande mot
landshöfding hos oss.
DROTS, drålts, m. o. n. 5. (I Sverige, under
Medeltiden) Rikels högste civile embHsman, och
den som på konungens vägnar hade uppsigten
öfver vården af alla kronans gods, inkomster och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
