Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Duka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
DUK
DUN
d-en på bordet. Taga d-en af bordet. — 4)
Väf, som af målare användes att måla på. Måla
på d. — S) (fig. poet.) Segel på ett fartyg.
DUKA, v. a. i. I. 4) D. bordet ell. (absolut)
d., lägga en duk (bem. 3) på bordet. Bordel var
d-dl för 20 personer. Gå Ull d-dt bord. —
2) (sjöt.) D. upp ell segel, för beslagning hala det
upp på rån i jemna dukar.
DUKA UNDER, v. n. 4. IL (fig. af Dyka)
4) Öfvervinnas, besegras. D. under för någon.
D. under för frestelsen. — Syn. Se
öfvervin-nas. — 2) Digna, uppgifvas; äfv. dö. D. under
af trötthet. D. under för en sjukdom. — 3)
Misslyckas. D. under i ett förelag, ell försök.
DUKANDE, n. 4. o. DUKNING, f. 2.
Handlingen, då man dukar (se Duka, I).
DUKAT, - åt, m. 3. 4) Elt i många länder
förekommande mynt, vanligen af guld, men äfven
i flera italienska stater af silfver, samt uti Spanien
till och med af koppar. I Sverige präglas efter
nu gällande myntordning enkla, dubbla och
fyr-dubbla dukater sålunda, att af en mark
viktualie-vigt fint guld utmyntas 425 enkla dukaler, samt
dubbla och fyrdubbla i proporlion. [Ducat.]
Anm. Namnet är härledt af italienska ordet
Duca, hertig, emedan en sädan, vid namn
Lon-gino, var den förste, som lat prägla sådant
mynt.
DUKATGULD, - åtgülld, n. B. Arbetsguld af
samrna finhet som dukater. [Duc —.J
DUKPENNINGAR, m. 2. pl. Sä kallades
fordom i vissa landsorter den afgifl, som erlades till
preslerskapet af hvarje församlingens medlem, då
han begick den heliga nattvarden.
DUK-RIC1N, -risfn, rn. 3. Växt af
Ricin-slägtet, som har så stora blad, att de på
Moluc-kiska öarna begagnas som borddukar. Ricinus
Mappa.
DUKT, duckt, m. 3. (skepp.) Hvarje ännu
osnodd part af en tross eller kabel.
DULCAMARA, dullkamåra, f. 4. Apoteksväxt
af Solanslägtet, hvars qvistar, om de tuggas, först
kännas beska, men sedan söta, hvaraf namnet
(dulcis amara, söt och besk). Kallas äfv. Qvesved,
Malledsqvistar, Ormbär, Hållbar, Villbär, Trollbär,
Qvesling. Solanum Dulcamara.
DULCIFIERA, v. a. 2. (farm.) Försötma.
DULCINEA, dullsinèa, norn. propr. 4. 4) En
i Cervanles’ bekanla roman Don Quixole
förekommande person, en piga i Toboso, den Don Quixole
inbillade sig vara en prinsessa, och åt hvilken han
egnade sin ridderliga hyllning. — 2) (fig. föraktl.)
a) Käresta. — b) Glädjenymf.
DULGABÖTER, f. 3. pl. (lagt.) Böter, som,
då elt brott blifvit begånget, ulan att
gernings-mannen kan upptäckas, erläggas af hela häradet,
der brottet föröfvats.
DULGADRÅP, n. B. (gam. lagt.) Dråp, hvars
gerningsman ej kunnat upptäckas.
DUM, a. 2. 4) (om person) a) Som har klent
förstånd, inskränkt till förståndet. D. menniska.
D. som en spån, som en slock, mycket dum. —
Bildar sammansättningarna: Erkedum, Stockdum.
— Syn. Inskränkt, Korkad, Slö, Borlbjuden,
Bortkommen. — b) Okunnig, oerfaren. Han är nu
en d. nybörjare, men har godt förstånd, och
skall snart vara hemmastadd i saken. — Syn.
Se Okunnig, Oerfaren. — c) Obetänksam,
dåraktig. Jag var nog d. all lyssna Ull hans
falska förespeglingar. Del var d-l af honom
alt göra del. — Syn. Se Dåraklig. — 2) (om
sak) Som förråder oförstånd, okunnighet,
oerfa
renhet, obetänksamhet. D-t prat, råd. Ett d-t
streck. (Fam.) D-t tyg, någonting oförståndigt,
dåraktigt; äfv. någonting förargligt, vidrigt,
olägligt.
DUM, a. 2. (föråldr. Dumb) Som saknar
talförmågan. Förekommer endast i uttrycket Döf
och d., se Döf.
DUMBE, m. 2. pl. dumbar. Person, som
saknar talförmågan.
DUMBOM, m. 2. (fam. skämtv.) Se
Dumhufvud.
DUMBOMI ANA, –-åna, n. pl. (skämtvis)
Samling af anekdoter, karaktersdrag, som röja en
löjlig dumhet.
DUMDRISTIG, a. 2. 4) På ett oförståndigt
sätt dristig. En d. menniska. — 2) Som
förråder en oförståndig dristighel. Eli d-t förelag.
— Dumdristigt, adv.
DUMDRISTIGHET, f. 3. 4) Egenskapen att
vara dumdristig. Hans d. är så stor, alt... .
— 2) Dumdristig handling. Hvilken d. all våga
någonting sådant!
DUMDRYG, a. 2. 4) OfÖrståndjgl högmodig.
En d. menniska. — 2) Som förråder elt
oför-ståndigt högmod. En d. uppsyn. —
Dum-drygl, adv.
DUMDRYGHET, f. 3. Egenskapen att vara
durndrvg.
DUMHET, f. 3. 4) Klent, inskränkt förstånd.
Hans d. är så slor, all han ej ens kan lära
sig göra skilnad emellan höger och venster. —
Syn. Inskränkthet, Klent, dåligt hufvud, Slöhet.
— 2) Okunnighet, oerfarenhct, enfaldighet. Hans
d. ger sig väl, när han får tara med litet i
verlden. — 3) Obelänksamhel, dåraklighct. Han
fick dyrt plikta för sin d. all sälla tro Ull
denne mans löften. — 4) Handling, yttrande,
som förråder klent förstånd, okunnighet,
oerfarenhet, obetänksamhet. Begå en d. Prata d-er.
Hvilka d-er!
DUMHUFVUD, n. B. Dum menniska. — Syn.
Dummerjöns, Dumbom, Dunisnut, Jöns, Nöt, Fä.
DUMMA SIG, v. r. 4. (pop. o. fam.) Bära
sig dumt åt, göra ett dumt streck, en dumhet.
DUMMERJÖNS, m. 2. (fam. skämtv.) Se
Dumhufvud.
DUMSNUT, m. 2. (fam. skämtv.) Se
Dumhufvud.
DUMT, adv. På elt dumt sätt, oförslåndigt.
Bära sig d. ål. — Syn. Korkadt, Oförståndigt,
Enfaldigt, Dåraktigt, Obetänksamt, Oeriertänksamt.
DUN, n. B. 4) Etl mindre och finare slag af
fjäder, som på fåglar fyller fjädrarnes mellanrum.
Du har fått elt d. på rocken. Huru många
d. har icke en fågel på sin kropp! — 2) (sing.
kollektivt) Samling af en mängd fageldun, som
användes till sängkläder. Köpa d. Ull en
bolster, en kudde.
DUNA, v. a. 4. D. full, néd, förorsaka, att
dun lägger sig på något (kläder, möbler, o. s. ▼.).
— V. n. Göra, att dun far omkring. D. icke
så myckel; min rock blir alldeles fulldunad.
DUNBOLSTER, m. o. n. 2. pl. — bolslrar.
Bolster, fylld med dun.
DUNBÄDD, m. 2. Bädd, säng, der bolster
och kuddar äro fyllda med dun.
DUNDER, n. B. 4) Myckel starkt buller.
Hela den ofantliga vedlrafven rakade ned med
ell förfärligt d. — Syn. Dån, Brak. — 2) Se
Askdunder.
DUNDERBÖSSA, f. 4. Gammal benämning
på kanoner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
