Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Edsöresak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDS
EDSÖRESAK, f. 3. eller EDSÖREMÅL, n. ö.
Rättegångsmål, som handlar om edsöresbrott.
EDSÖRESBROTT, n. 5. 1) (i äldre tider)
Brott emot den allmänna frid, som konungen i sin
konungaed tillförsäkrade alla sina undersåtcr. —
2) (i närvarande tid) Svår öfverträdelse af
kyrko-och rältegångsfrid, våld med ord eller gcrning
emot riksdagsman, eller rikets ständers
fullmäktige i banken och riksgäldskontoret, deras
revisorer, sekreterare och kanslipersonal, äfvensom
ledamöterna i berednings-, taxerings- och
pröfnings-komitéer.
EDSÖRESLAG, m. 2. (gam.) Lag, stadga om
edsöresbrott.
EDUCERA, v. a. 4. Uppfostra.
EDUCT, edückt, m. 3. (kem.) Ämne,
utdraget ur ett växt- eller djurämne, hvari det förut
fanns färdigt, och ur hvilket det blott blifvit
af-skildt.
EDUKATION,––––––tschön, f. 3. 4) Uppfostran.
— 2) Lefnadsvelt.
EDULCORATION, ––––––-tschön, f. 3. Se
Ut-tvättning.
EDULCORERA, v. a. 4. Se Utlvälla.
EFEMER, efemü’r, a. 2. (från grekiskan) 4)
Som varar blott en dag. — 2) Af ganska kort
varaktighet, hastigt öfvergåcnde, högst flyktig. —
S. f. 3. Se Dagslända. (Ephcmer.)
EFEMERIDER,–––––-ri’dr, pl. 3. 4) Dagbok,
diarium. — 2) Historisk dagbok. — 3)
Anteckningar öfver väderleken för hvar dag. — 4)
Astronomiska tabeller, hvari solens, månens och
planeternas ställningar jemte öfriga märkliga företeelser
på himmelen äro för hvar dag på förhand
beräknade och upptecknade. — 3) Benämning på
åtskilliga fortgående periodiska skrifter. [Ephe —.]
EFFEKT, älTä’ckt, m. 3. 4) Verkan.
Stryket, han fick, gjorde god e. på honom. — Syn.
Se Verkan. — 2) Frambringande af verkan, af
intryck på mcnniskors sinnen. Göra, söka e.
Brukas ofta i litterär mening, t. ex.: Poetisk,
scenisk, dramatisk e.; denna scen, situation
har mycken e. Inlägga mycken e. i elt tal,
en scen, en teaterpjes. Söka blott lom e. —
Syn. Se Intryck. — Effekter, m. pl.
Lösöre-persedlar, varupersedlar. Brukas mest i
affärsspråket och administrativ stil samt någon gång
i dagligt tal. — Syn. Saker, Persedlar, Varor.
[Effect.]
EFFEKTIV, ÄffÄcktiv, a. 2. Verklig. [-[Ef-fcctif.]-] {+[Ef-
fcctif.]+}
EFFEKTIVT, äflacktfvt, adv. I sjelfva verket.
[Eflectift.J
EFFEKTSÖKERI, n. 3. (litter. o. est.)
Bemödande att, på bekostnad af sammanhang och
natursanning, frambringa effekt (bem. 2).
EFFEKTUERA, äffdckluèra, v. a. 4.
Verkställa, utföra. [Effect —.]
EFFIGIE, äfffgie. In e., latinskt uttryck, som
betyder: i afbild. Hänga, bränna någon in e.,
bilden af någon.
EFFLORESCERA, äffloräscèra, v. n. 4. (kem.)
Säges om salter, då de, ofvanpå saltlösningen, högt
öfver kanterna af de kärl, hvari de förvaras,
an-skjula i form af greniga utväxter. — Ef flor
e-scerande, n. 4. o. Efflorescering, f. 2.
EFSING, ä ffsinng, m. 2. E-ar kallas de
öf-verblifna ändarna af varpen till en väf, som
från-klippas, sedan den blifvit utväfd. Benämnes i
fa-briksspråket Drum.
EFTER, afftr, prep. 4) Bakom, bakefter.
Brukas både i fråga om hvila och rörelse. Gä
EFT 377
läll e. någon. Draga något e. sig. Han hade
beljcnlen e. sig. Komma, följa långt e. någon.
De ligga e. hvarandra. Slänga dörren e. sig,
sedan man öppnat den och gått in. — 2) (om tid)
Sedan. E. denna lid. Strax e. måltiden,
middagen, malen. E. sex månader, sedan sex
månader förlidit. Dagen e. denna händelse. Inom
åtta dar c. hans afresa. Alla aulorcr e. honom
och hans lid. E. slutadl arbele. Två gånger
e. hvarandra. Lcfva e. någon. — Efter
betecknar för Öfrigt: 3) Ordning, rang. Den andre
näsl e. kaptenen. Näsl e. grefvinnan C. är
hon den vackraste. — 4) Enlighet,
öfvcrensstäm-melse. E. min mening. E. din vilja. Gör
häri e. behag. Det är e. hans vana. Allt e.
omständigheierna. E. vanligheten. E. tidens
skick. E. behof. Jag har gjort e. er
befallning. E. hvad jag hör, ser, såsom jag écc.
Jag berättar e. hvad jag hört. E. hvad jag
tror, såsom jag tror. Att döma e. hans ord,
alt sluta af &c. E. hans utsago, vittnesmål, är
den tilltalade oskyldig. E. hvad ni säger mig,
är han en elak menniska. E. hvad det säges,
lärer han hafva rymt. Sjunga e- noter. Måla
e. naturen. Dansa e. musik, e. fortepiano.
Klippa till e. mönster. Rätta, foga sig e. ens
vilja, nycker. Göra e. befallning. Det ordet
deklineras, konjugcras e. 1, 2 deklinalionen,
konjugalionen. — Syn. Se Enligt. — 3)
Förhållande, proportion. Betala någon e. arbetet.
Löna någon e. förljenst. E. 6 procent. E.
förmågan, inkomsten. E. hvad lid och
omständigheter tillåta. — Syn. I mån af, I proportion,
förhållande af, Allt efter, Allt efler som. — 6)
Åtrå, begär, bemödande att vinna något. Alrå,
begär e. Begär e. ära, rikedomar. Begärlig,
lystcn, fiken e. beröm. — 7) Verkan, följd. Bära
märke e. ell slag. — 8) Förföljande. Jagl e.
björnar. Springa, sälla e. någon. — 9) Orsak.
Brukas så endast i frågor, efter pron. rcl. Hvad.
Hvad gråler ni e.? för hvad, för hvilken orsak?
Hvad dröjer ni e.? Hvad står du der och
hänger e.? — 40) E. förekommer i förbindelse
med en mängd vcrber, oqh har då, utom
föreslående bemärkelser, äfven några andra, t. ex.:
sökande, letande, hämtning, m. fl. Sålunda: Söka,
leta, spana e. någon. Forska e. något. Gå e.
(lonvlgt på e.) någon, något, gå att hämta &c.;
(men Gå e. någon (med tonvigl på gå), betyder:
gå bakefter någon). Sända, skicka e. (tonvigt
på e.) någon, något, genom bud hämta. Fara e.
(tonvigt pa e.) någon, något, fara att hämta écc.
Fråga e. någon, något, fråga, för atl göra sig
underrättad, hvar någon, någol är, belinnes; (men
Fråga e., med tonvigt på c., betyder: bekymra
sig öm). Hafva ondl e. penningar, hafva brist
på penningar. Hafva godt e. (om) något, hafva
öfverflöd derpå. Luta sig e. något, luta sig, för
att upptaga något. — För många af dessa
sammanställningar bildar ordet sammansatta verber,
t. ex.: Eftcrfika, Efterfölja, Eftersöka, Eftersända,
Eflcrfråga, m. fl., och hänvisas för öfrigt dels till
dessa, dels till de enkla verber, som konstrueras
med Efler. — 44) Alll efter, se under Allt, adv.
— Adv. Efler den liden, händelsen. Kort e.,
litet c.9 en kort lid derefter. Strax e. hände,
alt ... . Årel e. dog han. Komma, blifva e.,
ej hinna med. Han blef långl e. — Syn.
Derefter, Efteråt. — Konj. 4) (i hvardagsspråket)
Eftersom, Emedan. E. du har så godt om
penningar, så gif mig lilel med. — Syn. Se
Emedan. — 2) E. all brukas med efterföljande verb
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
