Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Efterflöde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFT
EFT
379
EFTERFLÖDE, n. 4. (föga brukl.) Mindre
flöde efter ett förutgående större.
EFTERFORMA, v. a. i. (mindre brukl.)
Forma till likhet med något. Har till objekt både
det som formas och det, hvarofter formningen
sker. — Äfv. Forma efter (har till objekt endast
det, som formas). — Efler f or mande, n. 4. o.
Ef ter formning, f. 2.
EFTERFORSKA, v. a. o. n. 4. Söka att
vinna säker kännedom orn ett bestämdt föremål. E.
cn sak, ell förhållande, en omständighet. Hon
började genast e., huruvida jag hade någon
kännedom om saken. — Äfv. Forska efter. —
Anm. I fråga om person säges Efterspana. —
Syn. Söka utforska, Söka utleta. Efterfråga,
Ef-terspörja. Efterhöra. — Eflerforskande, n. 4.
o. Efterforskning, f. 2.
EFTERFORSKARE, m. S. (föga brukl.)
Person, som eflerforskar.
EFTERFRÅGA, v. a. 4. 1) (med person till
objekt) Fråga, hvar någon befinner sig, om någon
är hemma, tillstädes, eller huru någon
frånvarande mår. — 2) (om sak) a) Fråga om, angående
något. — Syn. Eflerspörja, Efterhöra, Efterforska.
— b) Fråga, om någon viss vara finnes till salu,
i afsigt att få köpa dcn. E. en vara. En
mycket e-d vara. — För alla bem. säges oftare:
Fråga efter. — Efterfrågande, n. 4. o.
Eflerfrågning, f. 2.
EFTERFRÅGAN, f. sing. indef. Handlingen,
då man efterfrågar (bem. 2, a o. b). Göra e. om
en sak, på en vara. Denna vara har ingen e.,
ingen vill köpa den. Dessa varor hafva stark
e., stark afgång.
EFTERFÖLJA, v. a. o. n. 2. 4) Följa efter
(i rum cller tid). Han e-jdes af två beljenter.
Då en vokal e-jcs af en konsonant. Hans tal
e-jdcs af en djup lystnad. Dcn vecka, som
e-jdc. — Syn. Se Följa. — 2) (fig.) a) Se
Efterträda. — b) Handla i öfverensstämmelse med.
E. ens befallning, tillsägelse, råd, föreskrift,
förmaning. E. vår Frälsares lära och exem*
pel. — c} Rätta sig efter någons föredöme. En
sann kristen bör e. sin Frälsare. — För bem.
4 och 2, a, säges äfv. Följa èfler, men ej för 2,
b o. c. — Efterföljande, n. 4.
EFTERFÖLJARE, m. 6. 4) En, som följer
efter cn annan. Brukas’ i denna bcm. föga. —
2) (fig.) a) Se Efterträdare. — b) En, som
efterföljer cn annans föredöme. En J. Chrisli e. —
c) En, som hyllar en annans lära, system. — Syn.
Se Anhängare.
EFTERFÖLJD, f. 3. sing. Handling cller
handlingssätt, hvarigenom någon cller något
efter-följcs (bem. 2, b o. c). E-en af goda
föredömen. Della förljcnar e. Det vore önskligt, alt
han vunne e. Framställa, tjena lill e., till
föredöme.
EFTERFÖLJELSE, f. 3. Sc Efterföljd.
Brukas blott i kyrklig stil. J. Chrisli e.
EFTERGIFT, f. 3. Handlingen, då man
ef-tergifver (i alla bem., utom 3). a) E. af en
fordran, af ell slra/f, af sina rättigheter. — b)
Slå fasl vid ditl beslut: ingen e. för deras
böner! — Syn. Koncession.
EFTERGIFVA, v. a. o. n. 3. (böjes som
Gifva) 4) (aktivt) Frikalla någon ifrån fullgörandet
af något, hvartill man äger rättighet, eller ifrån
undergåendet af något, hvartill han blifvit dömd.
E. en fordran, något af sin rätt, ell slra/f
E. någol af lagens stränghet. E. någon
betalningen af en skuld. E. någon examens
un
dergående. — Äfv. Gifva iflcr. — Syn.
Efterskänka, Efterlåta. — 2) (neutralt) Låta förmå ell.
beveka sig att helt och hållet eller till cn del
af-stå från ett beslut. Dill bestal är rättvist: du
bör icke e. hvarken för hot cller böner. — I
denna bem. säges bättre Gifva èfler. — Syn.
Gifva med sig, Låta beveka sig, Vika, Gifva vika.
— 3) (neutralt) Vara sämre än. Brukas endast
med negation. Icke e. någon i duglighet. Han
efterger ingen. — Äfv. Gifva èfter. — Syn. Slå
efter. Stå tillbaka för, öfverträlTas af, Gifva vika
för, Vara underlägsen. — Eftergifvande, n.4.
(för bem. 4 o. 2).
EFTERGIFVANDE, a. p. 4. Sc Eflcrgifvcn.
EFTERGIFVEN, a. 2. neutr. — cl. Som lätt
gifver efter för andras vilja, fordringar,
påståenden, önskningar, infall. — Syn. Efterlåten,
Med-görlig, Flat, Enfaldig.
EFTERGIFVENHET, f. 3. Egenskapen att
vara cftergifvcn. — Syn. Efterlåtenhet,
Medgör-lighct, Flathet, Enfaldighct.
EFTERGJORD, a. 2. (egentl. part. pass, af
Eftergöra) Härmad, ej naturlig, konstlad.
EFTERRGRÄFVA, v. a. 2. (föga brukl.) Se
Gräfva efter (under Gräfva). —
Eftergräf-vande, n. 4. o. Efter gr äfning, f. 2.
EFTERGÅ, v. n. 2. (böjes som Gå) 4) Gå
bakefter. Sällan brukligt. — 2) Gå sednaro i
tiden än någon annan. Brukas äfv. för denna
bcm. ickc gerna, utom i part. pres. med verbet
Komma, t. ex.: De öfriga in funno sig kl. 5;
han kom e-cnde. — Bättre ocb vanligare Gå
efter för begge bcm.
EFTERGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra) 4)
Med afsigt göra något på samma sätt, som cn
annan gjort förut. E. en kortkonst, ett
danssteg, cn kroppsrörelse. Har, i motsats till
Efterapa, aldrig person till objekt. — Äfv. Göra efter.
— 2) Göra, förfärdiga något så, att det blir likt
något annat. Har lill objekt endast det, som
tjenar till mönster, förebild. E. ett mönster, en
tapisserisöm, cn utländsk manufaklurarlikel.
— Äfv. Göra c/ter. — Syn. Efterbilda. —
Eftergörande, n. 4. o. Eflergörning, f. 2.
EFTERHAND, ü’ITlrhannd. f. 3. sing. (i
kortspel) Silla i e., vara i lur att slå på sitt kort
sednarc än de andra mcdspelande, eller sednaro
än någon viss af dcm.
EFTERHAND, älTlrhännd, adv. Se Småningom.
— Skrifves äfv. Efter hand, dock numera sällan»
EFTERHASTA, ▼. n. 4. Skynda att komma
efter någon, som gått, farit förut. Brukas sällan
och nästan endast i part. pres. med verbet
Komma. t. ex.: Han kom e-ndc.
EFTERHOPPA, v. n. 4. Hoppa efter någon.
Bättre Hoppa èfler.
EFTERHUGG, n. 8. (i fäktk.) 4) Plötsligt
och oväntadt bugg strax efter en parad. — 2)
Hugg, som gifves motståndaren, sedan
sckundan-terna anbefallt uppehåll i striden.
EFTERHYFLA, v. a. 4. Se Omhyfla.
EFTERHÅLL, n. 8. Omständigheten, att
någon efterbålles.
EFTERHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Hålla)
Med stränghet förmå någon att göra sina
skyldigheter, iakttaga flit, arbetsamhet och ordning.
Han är bortskämd och behöfver e-s. — Oftare
Hålla efter. — Ef (erhållande, n. 4. o.
Efter hål l nin g, f. 2.
EFTER HÄLLA, v. a. 2. Hälla någonting efter
ett våtämne, som förut blifvit ihäldt. —
Vanligare Hälla efter. — Ef ler hällande, n. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
