Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Egentligen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
EGE
EJD
Den e-a regenten i Frankrike under sednare
delen af Ludvig XV:s regering var
markisinnan Pompadour. E. vigt, se Specifik vigt
(under Specifik). — Syn. Se Verklig. — 2) E.
bemärkelse, betydelse, som ursprungligen tillhör ett
ord, i motsats till Figurlig, Oegentlig, Bildlig.
Tåga elt ord i dess e-a bemärkelse. I e.
mening kan del icke sägas.
EGENTLIGEN, ejä nntligänn, adv. 4) I
egentlig mening, betydelse, i sjelfva verket. E. är han
icke annat än en charlatan. Delta ord
betyder e.......E. all tala, kan ingen vara rätt
lycklig ulan dygd. — 2) Om det vore rätt, om
han, hon o. s. v. gjorde rätt. E. borde del vara
så. E. borde han komma och bedja om
för-lålclse.
EGENTLIGHET, ejä’nntligghét, f. 3.
Egenskapen att vara egentlig.
EGENTLIGT, eja nntliggt, adv. Se Egentligen.
EGENVILJA, f. 4. Se Egensinne.
EGENVILLIG, a. 2. Sc Egensinnig.
EGENVILLIGHET, f. 3. Se Egensinne.
EGG, ägg, m. Den hvassa kanten på
skärande verktyg. E. på svärd, knifvar. Denna knif
är slö i c-cn, har slö e. Rå c., sc Råegg. [Ägg.]
EGGA, ä’gga, v. a. 4. E. ell. e. upp (äfv.
Uppegga), ingifva brinnande håg, mod, lust, ifver
till något, i högsta grad uppmuntra. Genom
förmaningar e. någon lill verksamhet. Täflan
e-r lill flit. Denna omständighet e-de honom
lill all försöka. Della fältherrens tal e-de
trupperna lill nytt mod, till ell nyll förlvifladl
anfall. — Syn. Elda, Uppelda, Uppmuntra, Reta,
Sporra. Uppsporra. — Eggande, n. 4. [Ägga.]
EGGELSE, ä’ggällse, f. 3. 4) Handlingen,
verkningen, då någon eller något eggar. Genom
dessa e-er lifvade han åler soldalens sjunkna
mod. E-n af goda eflerdömen. — Syn.
Sporrande, Eggande, Retelse, Uppmuntran. — 2) Hvad
som eggar. Delta kan blifva en e. för honom
lill flit. — Syn. Sporre, Uppmuntran, Retelse.
[Äggelsc.]
EGGJERN, ä’ggjä rn, n. 6. Verktyg af jern,
som har egg, d. v. s. som begagnas att skära
eller hugga med: skärande verktyg. En knif,
yxa. sax äro e. [Äggjern.]
EGID, ejid, m. 3. 4) (grek, myt.) Pallas*
sköld. — 2) (fig.) Skydd, skyddsvärn.
EGNA, aggna.v. a. 4. Bestämma till något
visst bruk, ändamål, isynnerhet på ett högtidligt
sätt. Ordet tillhör den mera vårdade, upphöjda
stilen, och förekommer sällan i hvardagsspråket.
E. någon hela sin uppmärksamhet, hela sin
beundran, erkänsla. E. hela sin lid ål
konsterna, åt vetenskaperna. — Syn. Skänka,
Tilldela. — V. impers. Passa, anstå. Del e-r
honom all liga. Såsom en kristen e-r och
anslår. Jfr. Anslå. — Syn. Se Passa. — E. sig,
v. r. 4) E. sig åt något, egna sin tid, sin
verksamhet, sina krafter, bemödanden åt något.
E. sig åt handeln. E. sig åt folkets
upplysning. — Syn. Bestämma sig för, Sysselsätta sig
med, Öfvcrlemna sig åt. — 2) (om sak) E. sig åt,
passa lill föremål för. Delta drag af honom e-r
sig ål skämtet, åt löjet, åt satiren. Denna
vackra scen skulle väl c. sig åt penseln. [Ägna.]
EGNANDE, n. 4. Handlingen, då man egnar.
[Ägnande.]
EGO, se Ägo.
EGODELAR, se Ägodelar.
EGOISM, egofssm, m. 3. Böjelsen att
hänföra allt blott till sig sjelf och betrakta allt annat
blott såsom medel för egna, sjelfviska ändamål.
— Syn. Egennytta, Sjelfviskhet.
EGOIST, egofsst, m. 3. Den, som ej har
känsla för någon annan än sig sjelf; sjelfvisk
menniska.
EGOISTISK, egofsstissk, a. 2. 4) Som i
tanke och handling beherrskas af egoism. En e.
menniska. — Syn. Sjelfvisk, Egenkär, Sjclfkär,
Egennyttig. — 2) Som härrör af, vitlnar om,
förråder, lillkännagifver egoism. E-t
handlingssätt.
EHO, ehö, pron. sing. indekl. Hvilken helst.
E., som ger akt på tidens tecken. E. det vara
må. — Syn. Hvilken helst, Hvilken som helst,
Hvem som helst.
EHURU, ehuru, konj. 4) Huru som helst.
E. dermed än må vara. E. många de ock må
vara, huru många som helst <8cc. E. slor han
än må vara, huru stor som helst &c. E. man
må göra, så är det på lok. E. det går, så
får man vara nöjd. E. dermed må förhålla
sig, så ... . E. mycket han är min vän. —
2) Utan hinder, inverkan dcraf atl. Han lefvcr
nöjd, e. han är fattig. E. lärd, är han
ganska enfaldig. — Syn. Fastän, Då, Änskönl,
Ehu-ruväl, Oansedt, Oakladt.
EHURÜDAN, ehürudann, pron. a. 2.
Hurudan som helst, huru som helst beskaffad. E. han
vara må. E-t hans uppsåt än må vara. —
Anm. Jfr. Dan.
EHURUVÄL,––––––vä*l, konj Se Ehuru, 2.
EHVAD, cvåd, pron. a. indekl. Hvad helst,
hvilken ell. hvilket som helst. E. än hända må.
E. hans afsigt än må vara. — Konj.
Antingen. E. han gör det eller icke. E. det är
myckel eller litet. E. du vill eller ej. — Syn.
Sc Antingen.
EHVAR, evår, adv. Hvar som helst. E. han
än må vara. Jag tager milt, e. jag finner
del. Sätt er ask, e., e. helst, e. som helst ni
behagar.
ÉHVAREST, cvårässt, adv. Se Ehvar.
EHVARS, evårrs, pron. genit. sing. Hvilken»
som helst. E. tillhörighet del än må vara.
EHVART, evårrt, adv. Hvart som helst. E.
jag än vänder mig, ser jag intet annat än
mörker.
EHVEM, evémm, pron. Se Eho.
EIS, äjjs, n. Ö. (i musik) E, uppböjdt en
half lon.
EJ, äjj, adv. Se Icke. E. heller, se Icke
heller.
Anm. Ej, liksom Icke, brukas mer i skrift lin i
lal, dock mera sällan än det sednare, och mera
för omvexling skull eller för all göra
ordvändningen ledigare. Båda äro utbildade från det
fordna Eigi.
EJA, ä’jja, int. Ack att! O alt! Gud gifva
att! Förekommer i den bibliska och i den äldre
kyrkliga stilen. E. vore vi der!
EJ DER, äjjdr, m. 2. pl. ejdrar. Se Ejdergås.
EJDERDUN, ajjdrdün, n. S. pl. Dunen af
Ejdcrgåsen. hvilka äro högt värderade för sin
lätthet, spänstighet och värmande förmåga. Kuddar
af e. Hvila. ligga på e. — Ss. E-sbädd.
EJDERFÅGEL, ä’jjdrfå’gl, m. 2. pl. — fåglar,
eller
EJDERGÅS, a jjdrgå’s, f. 8. pl. — gäss.
Simfågel, 2 fot lång, hanen hvit och svart, honan
gråspräcklig på rostbrun botten; fötter och ben
grönbruna. Kallas äfv. Ejder, Åda eller
Gudunge. Fuligula mollissima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
