- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
402

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Enstämmig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

402

ENV

ENS

ENSTÄMMIG, èn–, a. 2. 4) Som utföres
blott af en stämma. E. sång. — 2) Sc
Enhällig, Öfverensslämmande.

ENSTÄMMIGHET, f. 3. Se Enhällighet,
Öf-verensstämmelse.

ENSTÄMMIGT, adv. Se Enhälligt.

ENSTÄNDIG, èn - -, a. 2. (af t. insländig)
Som ifrigt och ihärdigt upprepas, förnyas. E.
begäran. E-a böner. E-l yrkande. — Syn. Se
Enträgen.

ENSTÄNDIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
enständig. Med mycken e. begära. — Syn. Se
Enträgcnhel.

ENSTÄNDIGT, adv. Med enträgenhet. E.
begära. — Syn. Se Enträget.

ENSTÖDING, ènstödinng, m. 2. (fam.) En,
som lefver för sig sjelf. [Enstöfving, Enstöring.]
Anm. Ordet helte i fornspråket Einttædingr;

betyder således egentl. en, som har slöd blott
af sig sjelf.

ENSÄDESBRUK, èn––––––, n. 8. Det slags
åkerbruksmetod, då man på samma jord antingen
sår säd efter säd, med beständig gödsling, eller
gödslar blott första gången och sår sedermera säd,
antingen med periodiskt återkommande gödsling
eller så länge det bär sig, hvarefler den
utmagra-de jorden lägges till bete, för att återvinna någon
kraft.

ENSÄLJARE, èn–––––-, m. 8. (föga brukl.)
En, som drifver enhandel, d. v. s. har
uteslutande rättighet att sälja någol. — Syn. Monopolist.

ENSÄLJNING, èn–, f. 2. sing. (föga brukl.)
Se Enhandel.

ENTABLEMENT, anngtablemånng, n. 3. (fr.,
byggn.k.) 4) Det öfversta utaf en mur, hvarpå
bjelklaget hvilar. — 2) Karnisen, arkitraven och
frisen tillsammanslagna.

ENTAMERA, anngtamèra, v. a. 4. (fr.
Enla-mcr) Begynna; förclaga; bringa å bane.

ENTERBILA, m. 11., se Änterbila, m. fl.

ENTITA, entita, f. 4. Fågel af
Sparffåglar-nes ordning, 4% lum lång, med svart hufva,
hvita kinder och tinningar, rygg och vingar gråa,
bröst och mage hvitletta samt klufven stjcrl.
Vistas helst i alkärr och ibland enbuskar. Kallas
äfv. Kärrmes. Parus palustris.

ENTLEDIGA, ännllèdiga, v. a. 4. Egentl.:
Göra lös och ledig. Befria, frigöra. Brukas
endast i fråga om uppdrag, befattning, tjenst o. d.
E. från ell uppdrag, cn befallning. E. från
en tjenst, ett embele, gifva afsked derifrån.
Nyttjas mest i administrativ stil. — Syn. Se Afskeda.
— Entledigande, n. 4.

ENTOMOLIT, änntåmålft, m. 3. Stenvandlad
insekt. Skrifves äfv. Enlomolilh.

ENTOMOLOG, änntåmålå g, m. 3. En, som
är kunnig i läran om insekterna. Insektkännare.

ENTOMOLOGI, änntåmålåji’, f. 3. Läran om
insekterna. [––gie*]

ENTOMOLOGISK, änntåmalå jissk, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på läran om insekterna.

ENTOMOSTRAKIT, änntåmåstraki’t, m. 3.
Stenvandladt skorpdjur.

ENTONIG, ènlönigg, a. 2. 4) Utan omvexling
i toner. E. sång. — 2) (fig.) Utan omvexling.
— Syn. Sc Enformig. — Enlonighet, f. 3. —
Entonigt, adv.

ENTRA, se Äntra.

ENTRÉE, anngtré, f. 3. (fr.) 4) Inträde. —
2) Inlrädesrällighet. — 3) Inträdcsafgift.

ENTREPRENAD, anngtr-prenéd, m. 3.
Åtagande af ett arbetes utförande, af vissa varors

anskaffande o. s. v. mot vissa öfverenskomna
vil-kor. E-en af ell byggnadsföretag. Delta
arbete är gjordl på e. Utbjuda någol på e.,
offentligt tiilkännagifva, att man Öfverlåtcr
utförandet af något arbete eller en leverans åt den, som
erbjuder de billigaste vilkoren. Få någol på c.,
få sig uppdraget all utföra ett arbete, göra en
leverans emot vissa bestämda vilkor. (Enlerprenad.)

ENTREPRENANT, anngtr-prenånngt, a. 4.
Företagsam.

ENTREPRENÖR, anngtr-prenö’r, m. 3. (fr.
Enlrepreneur) En, som åtager sig entreprenader
eller ålagit sig någon sådan.

ENTRESOL, ånngtrså’11, m. 3. Mellanvåning
med lägre rum än i de Öfriga. Halfvåning.

ENTRETENERA, anngtrtenèra, v. a. 4. (fr.
Enlrelenir) 1) Underhålla. — 2) Samtala med.

ENTRÄD, n. 8. Se En, f.

ENTRÄGEN, cnträgänn, a. 2. neutr. — el.
4) (om person) Som ifrigt, träget, ulan uppehör
begär, yrkar, beder om något, o. s. v. Vara
myckel e. i sin begäran, i sin bön. — Syn.
Trägen, Envis. — 2) (om sak) Som ifrigt och
ihärdigt upprepas, förnyas. E. bön, begäran. —
Syn. Enständig, Trägen, Envis.

ENTRÄGENHET, f. 3. Egenskapen att vara
enträgen. — Syn. Trägenhel, Envishet,
Enstän-dighet.

ENTRÄGET, adv. På ett enträget sätt, med
enträgenhet. E. begära, bedja om något. — Syn.
Enständigt, Träget, Envist.

ENTUSIASM, anngtusiåssm, m. 3. (fr.
En-thousiasme) Hänryckning, hänförelse, förtjusning,
förljusningsfeber, svärmisk ifver. [Enthusiasm.]

ENTUSIASMERA, anngtusiassmèra, v. a. 4.
Försälla i hänryckning, hänrycka, hänföra, elda.
[Enlhu —.]

ENTUSIAST, anngtusiasst, m. 3. 4) Person,
betagen af entusiasm; svärmare, svärmisk
beundrare. — 2) Benämning på anhängarne af
åtskilliga religionssekter. [Enthu —

ENTUSIASTISK, annglusiåsstissk, a. 2.
Hän-ryckt, svärmiskt beundrande eller älskande,
svärmiskt ifrande för något; svärmisk. [Enth —.]

ENTYDIG, ènty’digg, a. 2. 4) Som blott kan
tydas på elt sätt. — 2) Som har blott en
bemärkelse. E-l ord. — Enlydighet, f. 3.

ENVELOPP, anngvclå pp, m. 3. (fr.
Enve-loppe) 4) Omslag. — 2) Ett slags utanverk kring
en fästning, bestående af ett sammanhängande
verk, af raveliner och contregarder, utan graf
emellan.

ENVIG, ènnvfg, m. 3. sing. I fordna lider
hos Skandinaverna bruklig strid med vapen
emellan två personer, för att slita någon dem emellan
uppkommen tvist. Utmana på e. — Syn.
En-vigeskarnp, Envigesstrid, Tvekamp, Holmgång, (nu)
Duell.

Anm. Ordet helte i fornspråket Einvigi af Ein,
en, och Ftø, strid; således: Strid en emol en.

ENVIGESKAMP, m. 2. sing. eller
ENVIGESSTRID, m. 3. Se Envig.

ENVIS, ènnvfs, a. 2. 4) (om person) a) Som
vidblifver mening, föresats, beslut, hvilka äro
oriktiga, utan att lyssna till förnuftiga skäl. En
e. menniska. Vara e. i sin tro, i sin fördom.
E. som synden, som en finne, i högsta grad e.
— Syn. Egensinnig, Tjurhufvig, Halsstarrig. —
b) Se Enträgen. — 2) (om sak) a) Som
innefattar, röjer, uttrycker, tillkännagifver envishet. E.
karakter. Elt e-l hufvud. — Syn. Egensinnig.
— b) Lflnge ihållande, som icke lätt ger vika eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free