Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Essens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
ESS
ETT
sitt element; i den ställning, belägenhet, tillstånd,
man bäst tycker om; i sitt goda lynne.
ESSENS, äsånngs (äfv. äsä’nns), m. 3. (fr.
Es-sence) Välluktande lin olja, som distilleras ur
vissa växter.
ESSENTIEL, AsÄnnlsU’ll, a. 2. Väsendtlig.
ESSHAKE, ässhåke, m. 2. pl. — hakar. En
i form af ett S formad hake af jern.
ESSING, ä ssinng, m. 2. Relingen på en båt.
^MgAKETTE, se Stafett.
ESTETIK, Astetfk, f. 3. Läran om det sköna
i naturen och konsten. Dc sköna konsternas
filosofi. [Æslhelik, Esthelik.]
ESTETISK, äslétissk, a. 2. 4) Som tillhör
eller har afseende på estetiken.
Konstvetenskaplig. — 2) Öfverensslämmande med lagarna för det
sköna, smakfull, skön. [Æslhe —, Esthe —.]
ESTIMABEL, Aslimabl, a. 2. (fr. Eslimable)
Aktningsvärd.
ESTIME, ästfm, m. 3. (fr.) Aktning,
högaktning.
ESTIMERA, ästimèra, v. a. 4. (fr. Eslimer)
1) Högakta. — 2) Anse, hålla för.
ESTRAD, ästråd, m. 3. (fr. Es trade)
Upphöjd plats på golfvet i ett rum, isynnerhet vid
fönster, äfven vid en tron, paradsäng, o. s. v.
ETABLERA, v. a. 4. (fr. Élabler) Inrätta,
anlägga. — E. sig, v. r. 4) Bosätta sig; sälla
hushåll. — 2) Stadgas, uppkomma. —
Etablerande, n. 4. o. Elablering, f. 2.
ETABLISSEMENT, ––––––manng, n. 3. 4)
Inrättning; anläggning. — 2) Bosättning. — 3)
Nybygge.
ETAMIN, –i’n, n. 3.* Ett slags glatt
oval-kadt ylletyg, som väfves på raskmakarestol.
ET CÉTERA, ät séttera. Och så vidare, med
mera. — Skrifves äfven enligt latinen Et cælera.
ETERNELL, elärnä’11, f. 3. Evighetsblomma.
4) Örten Gnaphalium arenarium med glänsande
gula, torra blomhufvuden, som aldrig förvissna.
Kallas äfv. Gul Kattfot, Hedenblomster. — 2)
Örten Gnaphalium margaritaccum, i toppen prydd
med en stor mängd hvita blommor, som beslå af
torra fjäll och således äfven bibehålla sig, ulan
alt vissna. — 3) Benämning på arterna af
örl-slägtet Elichrysum, hvilka också äga nyssnämde
egenskap. — 4) Blå E., se Vinlergrön.
ETHER, étr, m. sing. 4) Oändligt fint,
luflformigt, tyngdlöst ämne, som af några nyare
astronomer antages uppfylla hela verldsrymden.
Himmelsluft. — 2) (kem.) En fin, spritlik, flygtig
vätska, som fås gcnorn distillering af en syra,
blandad ined sprit. Skrifves äfv. Eter eller Æther.
ETHERISK, elérissk, a. 2. 4) Som har
egenskap af ether (bem. 4) eller himmelsluft. — 2)
(fig.) Himmelsk, oändligt fin och ren, Öfversinligt
skön. — 3) (kem.) Som har egenskap af ether
(bem. 2). E. olja, benämning på de slags oljor,
som erhållas af starkt luktande växtämnen,
merendels genom dislillation med vatten, mera sällan
genom pressning; upplösas i vinsprit, äfven mer
eller mindre i vatten, tändas vid lågeld, utan att
upphettas, och blifva hvarken vidbrända eller
härska; äga alla en stark, genomträngande lukt, samt
en sötaktig eller bitter, eller i de flesta fall cn
aromatisk, brännande och efteråt kylande smak;
kännas icke slippriga, såsom de feta oljorna, ulan
göra huden sträf och rå. Kallas äfven Flygtiga
Oljor. Skrifves af somliga äfven Eterisk cHcr
Ætherisk.
ETHEROLJA, f. 4. Se Elherisk olja (under
Elhcrisk).
ETHNOGRAFI, ettnågrafi’, f. 3. Folkslags
beskrifning, folkbeskrifning.
ETHNOGRAF1SK, ettnågråfisk, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på clhnografien.
ETIK, - i’k, f. 3. Se Moral. Skrifves äfv.
Ethik.
ETIKER, èlickr, m. 5. Sedclärare. Äfven
Ethiker.
ETIKETT, –käTt, m. 3. (fr. Éliguette) 4)
Påskriftssedel, som fästes vid ett föremål, för atl
ulvisa, hvad det är ellcr innehåller. — 2) Det vid
hof förcskrifna stränga ceremoniel, hvarcfler alla,
som der visa sig, måste noga rätta sig. — 3)
Allmänt antagen umgängessed. — 4) Behöriga titlar,
i bref eller ansökningar, lämpade efler dc
personers rang och stånd, till hvilka de äro ställda.
ETISK, étissk, a. 2. Som tillhör eller har
afseende på sedeläran. Skrifves äfv. Elhisk.
ETOFT, etå’fft, n. 3. (manuf.) Glatt,
oval-kadt ylletyg.
ETSA, èttsa, v. a. 4. (t. ælzen) Gravera
med skedvatten. — Etsande, n. 4.
ETSGRUND, m. 3. Den fcrnissgrund,
hvar-mcd vid etsning plåten Öfverdrages och hvari
sedan graveras.
ETSNING, f. 2. 4) Förfarandet, då man
etsar. — 2) Sättet, huru delta lyckats. — Ss.
E-s-kon st.
ETSNÅL, f. 2. Ett slags nål, hvarmed vid
etsning graveras i ctsgrunden.
ETSVATTEN, n. 5. Vätska, hvarmed vid
etsning den med etsgriind öfverdragna plåten, efter
sjelfva gravcringen, öfvcrgjulcs, då metallen i de
graverade strecken anfrätes, så att, sedan
ctsgrunden åter blifvit borttagen, strecken visa sig
fördjupade i plåten, hvaremot hela dess öfriga yta
bibehållit sig lika som förut. Till etsvalten
nyttjas för koppar, messing och silfver, utspädt
skedvatten, för guld utspädt kungsvatten, för jern och
stål en blandning af salpetersyra, vinsyra,
qvick-silfversublimat och vatten.
ETSVAX, n. 5. Se Etsgrund.
ETT, neulrum af En, H och III.
ETTA, f. 4. Siffra, som betecknar talet ett.
Två e-or jemte hvarandra beteckna elfva.
ETTDERA, neutrum af Endera. — Konj.
Se Ar oen.
EiÅ^R, éltr, n. 6. sing. (i fornspråket Eiler)
4) Förgift. Betydde ursprungligen förgift i
allmänhet, men är numera inskränkt till betydelsen af
ormgift och brukas endast af lägre folkel;
förekommer äfv. i gamla sagor, legender o. d. En
drake, som sprutade e. Ormen hade så
mycket e., att den, som blef stungen af honom, dog
deraf. — Syn. Se Förgift. — 2) Se Var. — 3)
(fig. pop.) Arghet, ilska.
ETTERBLEMMA, ETTERBLÅSA, f. 4.
Blem-ma, blåsa, som innehåller eller eller var.
ETTERBÖLD, m. 3. Böld, som innehåller
etter eller var.
ETTERDRAKE, m. 2. pl. — drakar. 4) (i
gamla sagor och legender) Drake, som sprutade
etter eller gift. — 2) (fig. pop. o. fam.) I hög grad
argsint qvinna.
ETTERFULL, a. 2. Full af etter (i alla bem.).
ETTERMYRA, f. 4. Röd myra, 2 till 3
li-nier lång, hvars bett förorsaka betydlig smärta.
Formica rubra.
ETTERNÄSSLA, f. 4. En art af
nässlcsläg-tet, mindre än Bränn-nässlan, vanlig vid hus och
gärdesgårdar och bekant för den mod svullnad
förenade smärta, som förorsakas af dess blad, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
