Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fagottblåsare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAG
FAL
417
med 8 fingerhål och flera klaffar, samt ett
munstycke, som liknar oboens, men är betydligt vidare
och bredare. Kallas äfv. Bassong.
FAGOTTBLÅSARE, fagå’ltblå’sare, m. 8. En,
som blåser fagolt eller kan blåsa detta
instrument.
FAGOTTIST, fagåtfsst, m. 3.
Regements-musikant, som blåser fagolt.
FAHLERZ, fålä’rrs, m. 3. (t.) Elt slags
kopparglans, som antingen är arsenik- eller
antimon-haltigt.
FAIENCE, fajånngs, m. 3. Ett i brottet hvitt
eller gulhvitt krukmakargods, som är beläckt med
en hvit glasur och derutanpå med färger måladt.
Har sitt namn af staden Faenza uti Italien, der
utmärkt goda sådana varor tillverkades, och
förskönades genom en Rafaels och en Titiens
målerier. Kallas i Sverige äfv. Oäkta Porslin. — Ss.
F-fabrik, -fabrikation, -kärl. [Fayence,
Fajance, Fayance.]
FAKIR, - fr, m. 5. Ett slags Tiggarmunk i
Ostindien.
FAKT, fackt, m. 3. Se Lådfakt.
FAKTA, v. a. 1. (hattm.) Medelst faklbåge
finare fördela ullen och förbereda den till filtning.
FAKTARE, m. 8. Arbetare på en
hattmakarverkstad, som förrättar fäktningen.
FAKTBORD, n. 8. Ett med små hål
genom-borradt bord, hvaröfver fäktning sker på en
hattmakarverkstad.
FAKTBÅGE, m. 2. pl. — bågar.
Hattmakarverktyg, bestående af en emellan ändarna ulaf en
stång spänd grof tarmsträng, hvarmedclst ull och
bår faktas.
FAKTION, facktschön, f. 3. Parti, anhang.
Brukas endast om politiska partier. [Faction.]
FAKTISK, fåcktissk, a. 2. Grundad på eller
bevisad genom händelser; verkligen passerad.
[Factisk.]
FÄKTNING, f. 2. Den förrätlning, då hår
faktas på en hattmakarverkstad.
FAKTOR, fåcktårr, m. 3. (uttalas i pl.
fack-törärr) 1) Uppsyningsman öfver en handel, vid ett
boktryckeri, o. s. v.; verkmästare. — 2) En, som
mottager och besörjer uppdrag. — Syn.
Kommis-sionär. — 3) (räknek.) Benämning på hvartdera
utaf de båda tal, som ingå i en multiplikation,
d. v. s. mulliplikatorn och multiplikanden. — 4)
(fig.) Hvar och en af de krafter, genom
hvilkas samverkan elt helt framslår såsom produkt.
[Factor.]
FAKTORI, facktori’, f. 3. 1) Varunederlag
på främmande ort, hvilket skötes af en
handels-faklor. — 2) Europeiskt handelskontor på kusten
af en främmande verldsdel, såsom Engelsmännens
m. fl. i Canton. — 3) Se Gevärsfaktori.
FAKTORIHANDEL, facktori’hånndl, m. sing.
Se Kommissionshandel.
FAKTOTUM, se Faclotum.
FAKTPINNE, m. 2. pl. — pinnar, (hattm.)
Slagträ, hvarmedclst arbetaren vid fäktning
knäpper på faktbågsträngen, så att den upplagda ullen
genom strängens darrning uppkastas i luften och
nedfaller i lösa flockor.
FAKTUM, se Faclum.
FAKTURA, facktüra, f. 4. Förteckning öfver
för andras räkning inköpta och afsända varor,
innehållande nummer och märken å varornas
omslag, jemte deras mängd, beskaffenhet och pris,
tull och omkostnader för deras transporterande
om bord samt kommissionsarvode. Inköpsräkning.
Skrifves äfv. Faclura.
FAKTURBOK, facktörbök, f. 3. pl. — böcker.
Bok, hvari fakturor införas.
FAKULTET, fakulltét, f. 3. 4) Förmåga, kraft;
själsförmögenhet. — 2) Samllige till en viss art
af vetenskaper hörande professorer och öfrige
lärare vid ett universitet. Teologiska, juridiska,
medicinska och filosofiska f-cn.
FAL, a. 2. 1) Som är lill salu, kan få köpas.
Brukas numera sällan, utom i skrift, särdeles i
den högre stilen. Hålla någonting f-t. Hålla
en syssla f. Alll är f-l för penningar. — I
dagligt tal säges allmänt: Till salu, Till köps, Att
få köpa. — 2) (fig.) Som genom mutor eller löften
låter öfvertala sig att vika från sin pligt
(isynnerhet sorn domare eller embctsman). En f. domare.
Man säger äfv.: F. karakter, själ, f-l samvete,
f. domslol, o. s. v. — Syn. Besticklig, Åtkomlig
för mutor.
FALANG, -ånng, m. 3. (grek. Phalanx) 4)
I en tätt sluten fyrkant uppställd slagordning hos
Grekerna, ursprungligen 4000 man stark, af Filip
i Maccdonien fördubblad, och sedan ännu
ytterligare förökad. Den macedoniska f-en är
ryktbar i forntidens historia. — 2) Hvarje lät hop
af soldater; skara. — 3) (fig.) Samteliga personer,
som slrida för en viss idé, ett visst ändamål,
förfäkta samma sak.
FALASKA, f. 4. Hvit, tunn och lätt aska,
som lägger sig utanpå den egentliga, gröfre. [-[Fallaska.]-] {+[Fall-
aska.]+}
FALBOLAN, fallbålån, m. 3. (lat. Falbula)
Veckad garnering på kläder, o. s. v.
FALERTS, se Fahlerz.
FALK, m. 2. 1) Slägte af roflaglar, med
hufvud och hals fjäderklädda, näbben krumböjd,
bakom spetsen försedd med en spetsig tand på hvar
sida i öfverkäften och motsvarande fördjupning i
underkäften, ögonen riktade åt sidorna; honan
oftast betydligt större än hanen. Slägtct
under-afdclas i Ädelfalkar, Hökar, Örnar, Fiskljusar,
Glador och Wråkar. Arterna af de förstnämda äro
Jaglfalk, Slagfalk, Pilgrimsfalk, Lärkfalk, Stenfalk
och Tornfalk. Falco. — 2) (krigsk.) Fordom
bruklig 3- till 6-pundig slanga. — Ss. F-klo,
-näbb.
FALK A, v. n. 4. (af Fal) Bjuda på något,
som är till salu. F. på en vara.
FALKAD, fallkåd, m. 3. (ridk.) Den ställning,
som hästen antager, då man låter honom falkera
och han med bakdelen synes liksom sinande på
marken.
FALKENER ARE, m. 8. En, som inöfvar
falkar till jagt. Skrifves äfv. af somliga
Falkone-rare. Falkener.
FALKERA, v. n. 4. (ridk.) Låla en häst f.,
hastigt hålla in honom, så att han måste sänka
bakfötterna.
FALKFÅNGST, f. 3. Se följ, ord, 4.
FALKFÄNGERI, n. 3. 4) Jagtfalkars
fångande. — 2) Sättet, konsten alt fånga sådana.
FALKGÅRD, m. 2. Särskilt gård, der jagt—
falkar underhöllos.
FALKHUFVA, f. 4. 4) Hufva, som efter
jagtfalkars fångande påsaltes dem. för alt betäcka
ögonen, samt endast aftogs vid badning och då
fågeln fodrades. — 2) Hufva, som vid jagt sattes
på falkarnes hufvuden.
FALKJAGT, f. 3. Jagt, hvarvid fåglar fångas
medelst dresserade falkar.
FALKON, fallkön (äfv. Falkun ell. Falkhona),
m. 3. Ett slags fordom bruklig kanon, mindre än
Falkonet. Kallades äfv. Half Slanga. [Falcon.]
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
