Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Figurerad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 MG
ML
sammans och dervid bilda en viss figur. — 2)
Göra figur, uppseende. Denne man har fordom
f-t vid hofvel. — 3) (i vidsträcktare mening)
Befinnas, synas, visa sig. Hans namn f-r också
med pä listan. — 4) Blott vara med, för att
fylla en plats. Hvad skall jag der och göra,
för all slå och f. för allmänheten?
FIGURERAD, a. 2. (pgentl. part. pass, af
Figurera) F. musik, prydd med figurer (bem.
8, b). Säges i motsats till enkel koralmusik. F.
sten, sc Bildslen. F. dans, sådan, hvarvid de
dansande genom sina steg och rörelser bilda vissa
figurer.
FIGURLIG, a. 2. (ret.) Som innehåller en
figur (bem. 9), cn talbild. F. mening, betydelse,
bemärkelse. Etl f-l uttryck. — Motsals:
Egentlig. — Syn. Bildlig.
FIGURLIGEN, FIGURLIGT, adv. På
figur-ligl sätt. Tala f.
FIGURTABLETT, figürlabla tt, m. 3. (sockerb.)
Fyrkantig tablett af pastillagedeg, intryckt i en
form, hvari små figurer eller andra sirater äro
inskurna.
FIKA, v. n. 4. F. efler, ifrigt sträfva efler,
l. ex.: f. efler åra. F. att, ifrigt bemöda sig
all, t. ex.: F. att vinna någons ynnest. — Syn.
Se Ellerslräfva. — Fikande, n. 4.
Anm. Fika betyder i äldre språket: Gå med
hasl, göra någol med flit.
FIKEN, a. 2. neutr. — et. I hög grad
be»-gärlig, lysten. Se med fikna ögon. Vara f.
efler någol. — Syn. Se Begärlig. 2.
F1KÉNHET, f. 3. Egenskapen att vara fiken.
F. efter ära. — Syn. Begärelse, Lystnad.
FIKON, n. 5. Elt slags fruktlik växtprodukt,
bildad af cn köttig hud, öfvcrallt tillsluten, utom
i toppen, och hvarinom de små blommorna af
Fikonträdet till elt oräkneligi anta) sitta
hopgyttrade. — Ss. F- formi g, -lik, -korg,
-skog.
FIKONBLAD, n. 5. Se Fikonlöf.
FIKONFRÄTARE, m. 5. Sc Fikonälare.
FIKONLÖF, n. 3. Löf af fikonträdet. Adam
och Eva skylde sig med f.
FIKONOST, m. 2. (sockerb.) Fikon,
blandade med skalade mandlar, hasselnötkärnor och
fina kryddor, hvilket allt pressas tillsammans i cn
stor rund ostform.
FIKONSTEN, m. 2. Stenart, som liknar ett
fikon.
FIKONTRAST, m. 2. Se Fikonälare.
FIKONTRÄ, n. 4. sing. Veden, virket af
fikonträdet.
FIKONTRÄD, n. 5. Trädslag i de södra
länderna. som lemnar fikon (jfr. d. o.). FIcus
ca-rica.
FIKONVÅRTA, f. 4. Sjuklig, fikonformig
utväxt, som saknar all känsel.
FIKONÄTARE, m. 3. Fågelart i södra
Europa, som lefver af insekter och frukter, blir
ganska fel och anses för en läckerhet. Kallas äfven
Fikonfrätarc, FikontrasL Motacilla Ficedula.
FIKTION, ficklschön, f. 3. 4) Dikt. — 2)
Osanning. [Fict —.]
FIKTIV, -fv, a. 2. Diktad, inbillad.
FIL, m. 2. Verktyg af stål, hvars yla ar
försedd med tält anbragla, hvassa, korsande
upphöjningar, och som begagnas till filning.
FILA, v. a. L Med fil jemna, släta, polera
ytan af metallarbeten. F. af, bort, se A/fila,
Borlfila. — Filande, n. 4.
FILA, v. n. 11. Spela violin. Brukas endast
i föraktlig mening, vanligen om fuskare. —
Filande, n. 4.
Anm. Ordet är sammandraget af del gamla
verbet Fidla, bildadi efler substantivet Ftdla,
violin.
F1LANTROP, filanntrå p, m. 3. (grek.
Philan-thropos) Menniskovftn. [Philanlhrop.]
FILANTROPL filannlråpf, f. 3.
Mennisko-kärlek. [Philanlhropie.]
FILANTROPISK, filannlrå’pissk, a. 2.
Men-niskoälskande. [Philanthropisk.J
FILA RE, m. 3. Arbetare, som filar (I).
FILBUNKE, m. 2. ph — bunkar.
Mjölkbunke, som innehåller filmjölk med sin grädda.
FILBYTTA, f. 4. Mjölkbytta, som innehåller
filmjölk.
FILBÅGE, m. 2. pl. — bågar. Se Bag fil.
FILDOCKA, f. 4. (gevärsf.) Verktyg,
hvar-öfvcr gevarsband formas och filas.
FILETT, filält, m. 3. (boktr.) 4) Streck,
prydnad af olika form, i slulet af en bok. elt
kapitel, o. s. v. — 2) Stämpel, som dertHl
begagnas. Man säger äfv. Filellstämpel. [-[Fi-let.]-] {+[Fi-
let.]+}
FILFRAS, fi‘lfrås, m. 2. (k Vielfrass) Sc
Järf. (Talesätt) Äta som en f., glupskt.
FILHUGGARE, m. 3. Handlverkare, som
förfärdigar (hugger) alla slags filar.
FILHUGGNING, f. 2. 4) Arbetet vid filars
förfärdigande. — 2) Konsten, yrket, att tillverka
filar.
FILHÄRDNING, f. 2. Förfarande vid filars
förfärdigande, hvarigenom de härdas.
FILIAL, –ål, a. 2. Säges om kyrkor,
stiftelser o. d., som utgått ifrån en annan af samma
slag. Brukas endast i sammansättningar, t. ex.:
Filialbank, -kyrka, -skola, o. s. v.
F1L1GRAMS, - - grårnms, n. (fr. Filigrane,
af lat. Filum, tråd och Granum, korn) eller
FILIGRAMSARBETE, - - grämms–––––––, n. 4.
Genombrutet guldsmedsarbete.
F1L1PP1K, filipfck, f. 3. Häftigt och satiriskt
tal eller skrift emot någon viss person. —
Benämningen är hämtad ifrån de ytterst skarpa lal,
som Demoslhenes höll till Athcnarne, för att
af-råda dem ifrån alt gifva sig under Filip af
Ma-cedonien. [Ph —
FILIST É, ro. 3. 4) (gam. geogr.) Inbyggare i
Palestina. — 2) (vid universiteter, isynnerhet
tyska) Benämning på alla dem, som icke äro
studenter, isynnerhet borgare. [Ph —.]
FILKLOFVE, fflklå ve, m. 2. pl. — klofvar.
Verktyg, som, då helt små pjeser skola filas,
begagnas, för att hålla dem stadigt, liknande ett
skrufstäd, rnen endast 3—6 tum långt, och hvars
båda hälfter, nedtill förenade med ett gångjcrn,
spännas ifrån hvarandra med cn fjäder. [—klåfve.j
FILMJÖLK, f. sing. Oskumrnad, tät, löpnad
mjölk.
FILOLOG, filålå’g, m. 3. Språkforskare,
språkkännare. [Ph —.]
FILOLOGI. filålåjf, f. 3. Läran om språken,
deras väsende och lagarna för deras förändringar.
FILOLOGISK, filålåjissk, a. 2. Som tillhör
eller har afseende på filologi. [Ph —.]
FILOSOF, BlåsåT, m. 3. 1) Hvar och cn, som
med ifver egnar sig ål filosofiska forskningar.
Vishetsvän, Verldsvis. — 2) Stiftare af clt
filosofiskt system. F-en Spinola. — 3) En, som i
lefnaden strängt håller sig vid filosofiska maximer
och söker bringa dem till utöfning. Lefnadsfilosof,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
