Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Filosofem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIL
Lefnadsvis. — 4) (fam.) En, som med jemnt sinne
bär alla lifvets vexlingar. Vara tålig som en f.
1 motgången måste man vara f. — 5) (fam.)
Djupsinnig tänkare, en som grubbfår på filosofiska
ämnen. [Philosoph.]
FILOSOFEM, lilåsåfä’m, n. 3. Filosofisk
fråga eller sats. [Philosophem.]
FILOSOFERA, filåsåfcra. v. n. I. Sysselsätta
sig med filosofiska spekulationertänka i
filosofiska ämnen. — Filosoferande, n. 4. o.
Filosofer ing, f. 2. [Phiiosophera.]
FLOSOFI, filåsåfi’, f. 3. 1) Vetenskap, sum
söker utforska de yttersta grunderna för allt
varande och vetande, d. v. s. tingens yttersta
grunder, lagar och ändamål. Verldsvishet. F-en dr
läran om hvad vi kunne veta, hvad vi börc
göra, och hvad vi hafvc att hoppas. F-e
magister, en, som tagit akademiska graden i dc
filosofiska lärdomsämnena. — 2) Lefhadsvishet. —
3) (fam.) Ståndaktighet, mod, undergifvenhet i
lidandet, olyckan. [Philosophi.]
FILOSOFISK, filåsåTissk. a. 2. 1) Som
tillhör eller har afseende på filosofien, af filosofiskt
innehåll. F. kunskapsart. F-l ämne. En f.
ode. — 2) (om person) Sorn ifrån filosofiens
synpunkt bedömerJjifvet och dess händelser, med
lugn och ståndaktighet genomgår ödets pröfningar.
Lefnadsvis. Man måste vara mycket f., för att
tåligt kunna bära så stora motgångar. — 3)
Som på ett eller annat sätt blifvit ställd i
förbindelse med filosofien. F-a stenen, se De Vises
sten (under Sten). [Phüosophlsk.]
FILOSOFISKT, adv. På ett filosofiskt sätt:
1) LT filosofisk synpunkt. F. bedöma. — 2) Med
filosofiskt lugn. F. bära ödets oförrätter.
FILSMED, m. 3. Se Filhuggare.
FILSPÅN, n. sing. (kollektivt) Hvad som
affalier vid filning.
FILSTRECK, n. 5. Streck, märke,
fördjupning efter en til.
FILT, fillt, rn. 2. i) Djurhår eller ull,
beredda till ett fast helt genom tiltning (jfr. Filta). —
2) Se Filltäcke. — 3) (vid pappersbruk) Ett
stycke duk, som utbredes öfver det nyss formade
papperet.
FILTA, v. a. i. Bereda djurhår eller ull på
det s&tt, att håren eller trådarna medelst särskilt
verktyg (faktbåge) insnärjas i hvarandra sarnt
genom tryckning och bultning, med tillbjelp af
väta och värme, så hoptrasslas och packas, att
deraf uppkommer ett fast helt, hvaraf man kan
göra hallar, skor, mössor, o. d. —
Filtande, n. 4.
FILTARE, m. Ö. Arbetare på cn
hattmakar-verkstad, som filtar.
FILTAKTIG, a. 2. Som liknar filt.
FILTARBETE, n. 4. Hvad som blifvit
till-verkadl af filt.
FILTDUK, m. 2. Fuktad linneduk, som
begagnas vid fillning.
FILTER, filltr, n. 5. (lat. Filtrum) Den
porösa kropp, vanligtvis sugpapper, som begagnas
till filtrering.
FILTHATT, m. 2. Ilalt, tillverkad af filt
(bem. I).
FILTHÄRIG, a. 2. (bot.) Så kallas cn
växtdel, som är betäckt med filtludd»
FILTKAPPA, f. I. Se Filtmantel.
FILTLUDD, m. 3. Tält sammanfilladc
ulllika hår på en växtdel.
FILTMAKARE, m. B. ilandtverkare, som af
grof ull gör hvarjehanda andra saker än hallar.
FtN 457
FILTMANTEL, m. 2. pl. — mantlar.
Mantel, kappa, förfärdigad af filt.
FILTMÖSSA, f. 4. Mössa, tillverkad af filt.
— I samma mening säges äfven Filts ko,
-socka, -strumpa, -slöfvel, -sula.
F1LTNING, f. 2. Förfarandet, då man filtar.
FILTRERA, v. a. 4. (kem. o. farm.) Låta
en vätska gå genom ett poröst lager (duk,
papper, o. s. v.), nog tätt, för att afskilja äfven finare
pulverdelar, så att don genomgångna vätskan blir
alldeles klar. — Filtrerande, n. 4.
F1LTRERDUK, filltrcrdük, m. 2. Se Silduk.
FILTRERHATT, m. 2. Se Filtrerkorg.
FILTREKING, f. 2. Förfarandet, då man
filtrerar.
FILTRERKORG, m. 2. Ett slags trattformig
korg af pennor, som vid filircring sättes emellan
filtret och tratten. Kallas Äfv. Pennkorg,
Filtrer-halt.
FILTRERPAPPER, n. 5. Sugpapper, som
begagnas till filter (se d. o.).
FILTRERSTEN, m. 2. Grof sandsten,
hvarigenom vatten silas.
FILTRERTRATT, m. 2. Tratt, som
begagnas vid filtrering och hvaruti filtret utbredes.
FILTRUM, fHltrumm, n. pl. filtra, (lat.) Se
Filter.
FILTTÄCKE, n. 4. Täcke, tilherkadt af filt.
FILTULL, f. sing. 1) Ull, som begagnas till
fillning. — 2) Filtad ull.
FILUR, -ür, m. 3. (förvrängdl af fr. Filou)
Skälm, spctsbof.
FIMMERSTÅNG, f. 3. pl. — stängel. Så
kallas hvarje af de stänger, medelst en jernögla
füstade vid framdelcn af en vagn eller släde, inom
hvilka hästen är förspänd och drar. Ultalas
vanligtvis Fimmelslång.
Anm. Ordet bette t äldre språket Ftmurslång,
af Fimur, vig, bcqväm, emedan en sådan stång
eller skakel kan vridas ål sidorna, så all
bä-siarne med mera beqvämlighcl kunna draga.
FIN, a. 2. (I allm. motsatsen till Grof.) 4)
I sitt slag mycket smal. En f. tråd, spets,
penna. Elt f-l hår, drag, streck. F-l lin. — 2)
Mycket tunn, lät och slät. F-l papper, tyg,
kläde, sammet. F. hy, f-l skinn. F-a händer,
med fint skinn. — 3) I sitt slag mycket små. F.
stil. — 4) Fördelad i ganska små partiklar eller
delar, jemförelsevis med andra ämnen af samma
slag. F-l mjöl, pulver. F. sand. F-l regn.
F. kam. — 5) Nätt, prydlig och med yttersta
omsorg ända till de minsta detaljer utarbetad.
F-l arbete. — Syn. Nätt. — 6) Utmärkt,
öfver-träflande i sitt slag. F-a viner, kryddor,
rätter. F. färg, deg. F-l porslin. F-a kort,
kläder. — 7) För skönhetssinnct behaglig och
utmärkande sig för frånvaro af allt grofl, rått
och hvardagligi. F-a drag, konturer,
lineamen-ter, former. (Fig. mål.) F. pensel, sätt alt måla,
som utmärker sig för ledighet, behag och utmärkt
noggrannhet i teckningen. — 8) Utmärkl väl
renad, luttrad, sofrad. F-l guld, silfver, socker.
— 9) F. lon, röst, hög och späd, men klar och
ren. — 10) (fig.) a) (orn sinnena) Som utmärkt
väl uppfattar yttre intryck. F. hörsel, syn, lukt,
smak, känsel. F-t väderkorn. Hafva cll f-l
öra, godt gehör. — Motsats: Dålig, Klen, Slö.
— Syn. Skarp. — b) Skarpsinnig, förståndig,
själfull, klok, sinnrik. En f. blick, fysionomi.
Elt f-l skämt, svar. F. smak (i estetisk
mening), som uppfattar äfven mindre skiljaklighcter.
F. observationsförmåga. En f> distinktion,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
