- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
451

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flisa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLI

FLISA, f. 4. Tunn, mindre skifva af slen,
som lossnat och affallil ifrån en större slen, elt
block, cn klippa, o. s. v. — Syn. Se Skärfva.

t LISA SIG, v. r. 4. Sönderfalla i flisor;
minskas genom flisor» som affalla från ytan.

FLISIG, a. 2. Sc Skifvig.

FLISSA, v. n. 4. (fam.) Skratla omåttligt
och på ett otidigt sätt, såsom lösaktiga
qvinsper-soner pläga. — Syn. Se Skratla. — Fl is
sande. n. 4.

FLIT, m. sing. Det ihärdiga sträfvandct att
begagna sina krafter (kroppsliga eller andliga) för
någol lofligt ändamål, utan atl derifrån låta
af-hålla sig genom besvärligheter, mödor eller
umbäranden. Trägen och ifrig sysselsättning med
något, som man förehafvcr. Arbela med
mycken f. Bruka, använda, visa mycken f. Icke
spara f-en. Egna all f., all sin f. dl någol.
Göra sin f., all sin f. med, vid någol. Jag
kar gjort all min f. all få arbclel bra. lian
har gjort all sin f. med gossen, användt all flit
vid hans undervisning. — Syn. Flilighct,
Arbet-sarnhct. Trägenhet, Id, Drift, Ifver. — Med f.,
adv. Med uppsåt. Jag har icke gjort del med f.
Del var med f. gjordl. — Syn. Afsigtligt,
Upp-såtligt. Med afsigt, Med uppsåt, Med föresats,
Med vilja.

FLITBOK, f. 3. pl. — böcker. Liten bok,
hvari en lärare eller lärarinna för bvar dag
antecknar den grad af flit, cn lärjunge visar i olika
undervisningsämnen.

FLITIG, a. 2. 4) (om person) a) Som
brukar, använder, visar flit. En f. arbetare,
skolgosse — Syn. Arbetsam, Idog, Driftig, Trägen.
— b) Som tält och ofta bivistar något, infinner
sig på elt ställe. En f. åhörare, kyrkogångare,
speklakelbcsökare, källargäst. — 2) (om sak)
Som tätt och ofta upprepas. F. bön. F-a besök.
— Syn. Trägen, Tät.

FLITIG HET, f. 3. Egenskapen att vara
flitig. Jfr. Fl il.

FLITIGT, adv. 4) Med flit. Arbela f. —
Syn. Träget, Idogt, Driftigt, Ifrigt, Med ifver,
Med besked. Med eftertryck. — 2) Ofta. Gå f.
i kyrkan, på spcklaklel. Bedja f. — Syn. Se
Ofla.

FLITTER, n. 5. sing. Blänkande prydnader
af intet värde. — Syn. Se Glitler.

FL1TTERGULD, n. B. Sc Flillermessing.

FLITTERKRAM, n. B. sing. Hvarjehanda
prydnader och leksaker af flittermessing.

FL1TTERMESSING, m. sing. Messingsbleck,
luul som papper.

FLITTERSAND, m. sing. Sand, blandad med
messing.

FLO, m. (geol. o. gruf.) Se Flöls.

FLOBERG. n. B. (geol.) Se Flölsbcrg.

FLOCK, m. 2. 4) Antal af flera personer
(minst fem), sorn äro tillsammans eller följas åt.
Här och der på galorna synles f-ar af nyfikna.
Säges äfv. om vissa djur, t. ex.: En f. vargar,
gäss. I f. och farnöle, se Farnöle. — Syn. Se
Hop. — 2) Afdelning af ett större skrifvet eller
tryckt verk, som beslår af särskilta smärre
stycken (lagbestämmelser, stadgar, paragrafer, vitter—
hetsstycken, o. s. v.). Wigcr Spas F-ar. En f.
vilterhelsslycken. Rrukas numera sällan i denna
bemärkelse. Man säger vanligtvis Häfte. — 3)
(nat. hist.) Underafdelnirig af cn Klass.
Däggdjurens klass innefattar tvenne f-ar:
Hand-djur och Tassdjur.

Anm. Enligt Skaldespråket i Snorre Slurlesons

FLO 451

Edda betecknade Floek ursprungligen ell
bestämdt antal, nämligen: Fem.

FLOCK, n. B. sing. Se Flockull.

FLOCKA, f. 4. Liten lätt och mjuk, löst
sammanhängande hopning af smärre, trådiga eller
på annat sätt formade delar. Säges om ull, silke
och snö. Snön föll i stora f-kor. Bildar
sammansättningen Snöflocka.

FLOCKA SIG, v. r. 4. L (af Flock, m.)
Förena sig i flockar. Folket började f. sig.
Man säger äfv. och vanligare: F. sig tillsammans
cller F. ihop sig.

FLOCKA SIG, v. r. 4. II. (af Flocka, f.)
Säges om vissa tyger, hvilka på ytan bctäckas
med ell slags genom nötning uppkommet dun,
som samlar sig i små flockor.

FLOCKSILKE, n. 4. Se Florellsilke.

FLOCKTALS, adv. I flockar (bem. 4 o. 2).
Folket slrök f. genom galorna. — Syn. Se
Hopvis.

FLOCKULL, f. 2. sing. 4) Den ull, som
af-faller, när lin ull kammas. — 2) (bot.) Flockvis
hopade ullhår, som betäcka ylan af en växt.

FLOCKULLIG, a. 2. (bot.) Bcläckl med flockull.
FLOCKVIS, adv. Se Flocklals.

FLOCKÖRT, f. 3. Örtslägtet Caucalis.

FLOD, m. 3. (af Flyta) 4) Stor ström. Säges
vanligtvis om sådana, som utfalla i hafvct, l. ex.: Donau.
Amazonfloden, Dalclfven, men äfven stundom om
betydliga strömmar (Bifloder), som utfalla i
sådana. En segelbar f. — Syn. Ström, Elf. — 2)
(fig.) Stor myckenhet. Ölel rann i stora f-cr
på bordel. Utgjuta cn f. af tårar. Utösa cn
f. af skällsord, förbannelser. — 3)
Öfvcrsväm-ning. Del har i vår varit ovanligt hög f.
Bildar sammansättningarna Vårflod, Höstflod.
Syndaflod. — 4) Tidvattnets stigande i hafvct på
vissa tider af dygnet. Jfr. Ebb. Del är nu f.,
f-en kommer, valtnet stiger i hafvct. — Syn.
Uppsjö.

FLODBÄDD, m. 2. Den fördjupning i jorden,
hvaruti en flod (bem. 4) flyter.

FLODFARTYG, n. B. Farlyg, som begagnas
på cn flod (bem. 4).

FLODGEBIT, flödjebiT, n. 3. o. B. (geogr.)
Landområde, hvarinom alla befintliga strömdrag, till
följe af markens sluttning, utfalla i någon der
framgående slor flod. Flodområde. Donau har
ell slort f. Donaus f.

FLODGUD, m. 2. (myt.) Diktad
gudomlig-hel, som troddes beherrska någon viss flod.

FLODGUDINNA, f. 4. Se Najad.

FLODHÄST, m. 2. Idislande djur af de
Mång-klöfvade, med 4 klöfvar på hvar fot, korta ben,
långt, platt hufvud och ofantligt tjock kropp, 42
till 16 foi lång, 5 till 6 fot hög öfver ryggen;
huden brungrå, nästan hårlös, ogenomtränglig för
bösskulor. Finnes i de’stora afrikanska floderna.
Hippopotamus Amphibius.

FLODILLER, flöd-illr, m. 2. pl. — illrar.
Djurart af lllerslägtet, brun, mer eller mindre
mörk med gråbrun boltenul), föttcr, nos och svans
svartakliga; läpparne och hakan hvita.

FLODKRABBA, f. 4. Ell skorpdjursslägtc.
2 tum stor, nästan hjulformig; finnes i Afrika och
södra Europa. Thelphusa fluviatilis.

FLODNYMF, f. 3. Se Najad.

FLODSAND, m. sing. Sand, som hopat sig
och beläcker någol ställe af bottnen på cn flod.

FLODSIDA, f. 4. Den sida, trakt af ett land,
som har sitt läge vid stranden af en flod, i
motsats till högre upp belägna traklcr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free