Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flottbro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLO
FLÜ
453
FLOTTBRO, flaltbrö, f. 2. o.
FLOTTBRYG-GA, f. 1. Bro, brygga, som hvilar omedelbart på
vattenytan, med stockar till underlag.
FLOTTE, m. 2. pl. /lodar, i) Se Flotta, 2
o. 3. — 2) (sjöt.) a) En mängd fast
sammanfogade mastträd eller bjelkar, som flyta på vattnet,
utanpå belagda med plankor, och begagnade att
stå på vid kölhalning eller kallätring, samt till
transport af master, rundbult, &c. — 3) Se
Nöd-flotte.
FLOTTFLÄCK, m. 2. Fläck af flott (se Flod, n.)
FLOTTGRÄS, n. 5. Se Flolagräs.
FLOTTGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra)
Laga, att ett fartyg kommer af grund, så att det
flyter. — Fiol Igörande, n. 4. o.
Flotlgör-ning, f. 2.
FLOTTHOLME, m. 2. pl. — holmar.
Holme, som flyter ofvanpå vattnet i vissa sjöar, från
ena stranden till den andra.
FLOTTIG, a. 2. 1) Som liknar flott. Ed f-t
ämne. — 2) Blandad, tillredd med flott. Man
bör akta sig för f. mal. — 3) Fläckad, nedsmord
med flott. Én f. bordduk. — 4) Hvars yta synes
vara smord med flott. Han har ed f-l ansigle.
FLOTTIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
flottig.
FLOTTILJ, flåtfllj, m. 3. Liten flotta (bem. 1).
FLOTTIMMER, fla tt-ti’mmr, n. 5. sing.
Timmer, som flottas eller blifvit floltadt.
FLOTTIS, m. 2. Se Drifts.
FLOTTMO, m. 2. (pop.) Mycket fin och föga
lerblandad mosand, hvilken vid regn blir flytande
som en välling.
FLOTTNTNG, f. 2. Handlingen, då man
flottar (se Flotta, I). — Ss. F-slid.
FLOTTQVARN, f. 2. Mjölqvarn, byggd sä,
att den flyter på vattnet.
FLOTTSTÅL, n. 5. Stål, som under
Täckningen förhåller sig yrt, och vill snarare smälta än
välla.
FLOTTVED, m. sing. Ved, som flottas eller
blifvit flottad.
FLUGA, f. 4. 4) Ett ganska talrikt
insekl-slägte, af Tvåvingarnes Ordning, med korta
sprö-fen, köttfull sugmun och vid dess ända liksom två
breda läppar. Arter deraf äro: Spyfluga,
Köttfluga, Fönsterfluga, Middagsfluga och Regnfluga.
Musca. (Fig. talesätt) Slå Ivå f-gor i en smäll,
på en gång vinna två särskilta ändamål, uträtta
två särskilta saker, o. s. v. Ej tåla, ad en f.
sätter sig på näsan, blifva ond öfver minsta
lappri. (Ordspr.) En f. gör ingen sommar, man
bör icke från en enda individ, cn enda
omständighet sluta till det hela. — 2) (fam.) Stället på
en frukt, der blomman suttit. — 3) Spansk F.,
sc under Spansk. — Ss. Flugsvärm.
FLUGBAGGE, m. 2. pl. — baggar. Etl
in-sektslägte af Skalbaggarnes ordning.
FLUGBLOMSTER, n. 5. ell. FLUGBLOMMA,
f. 4. Apoteksväxt, med vackra, gula blommor i
toppen; lägges i mjölk, att förgifva flugor med.
Antirrhinum Linaria.
FLUGFISK, m. 2. Se Spigg.
FLUGFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. Minsta
arten af Honungsfåglarna, till kroppen mindre än
ep humla, ehuru med näbb och stjert 4 tum
lång. Trochilus minimus.
FLUGFÅNG, m. 2. Se Flugsnappare.
FLUGFÄLLA, f. 1. En nordamerikansk
kärrväxt, hvars blad äro fuktiga af en klibbig vätska,
samt rctliga för vidrörande, så att, om en insekt
vidrör dem, slå dc sig i ögonblicket tillsammans
om den, och öppna sig ej åter, förrän den
upphört atl röra sig. Dionea muscipula.
FLUGGIFT, n. 3. Arsenikpulver, som
användes att, lagdt i vatten, dermed döda flugor.
Kallas äfv. Flugpulver.
FLUGMASK, m. 2. Puppan till cn fluga.
FLUGNÄT, n. 5. Ett slags nät, hvarmed
sommartiden hästar betäckas, för alt skydda dem mot
sting af bromsar och flugor, på sidorna försedi
med nedhängande små tofsar, som fladdra af och
an vid hästens minsta rörelse.
FLUGPULVER, n. 5. Se Fluggift.
FLUGSMUTS, m. 3. sing. Smuts, träck af
flugor. Förgyllningar blifva lätt skadade af f.
FLUGSMÄLLA, f. 4. En rund, tjock
läderlapp, fästad vid ändan af en käpp, hvilken
begagnas som handtag, då man med läderlappen slår
ihjel flugor, som träffas sittande på något ställe.
FLUGSNAPPARE, m. 5. Ett slägte
afSparf-fåglarna, med flera arter. Muscicapa. Grå F.,
äfv. Flugfång kallad, 6 tum lång, ofvan brungrå,
med mörkbruna fläckar på hufvudet; inunder hvit,
med gråbruna längdfläckar på hals och bröst;
lef-vcr af insekter. M. grisola. Svart och hvit F.,
5/2 tum lång, på vingen en hvit fläck; hanen
ofvan svart med hvit panna, inunder brun; honan
ofvan gråbrun. M. atricapiIla.
FLUGSVAMP, m. 2. Ett slags svamp, som
är ganska giftig och blandas med mjölk, till gift
för flugor. Agaricus muscarius.
FLUGTRÄD, n. 5. Svart Poppel. Populus
nigra. Kallas äfv. Poppelpil.
FLUGVISKA, f. 4. Viska, enkom gjord alt
dermed fösa bort flugor.
FLUGÄGG, n. 5. Elt slags svamp, som
liknar insektägg. Diderma.
FLUIDUM, fluidumm, n. pl. fluida. (lat.)
Flytande ämne, flytande kropp.
FLUKTUATION, fluckluatschön, f. 3.
Vacklande, ostadighet, föränderlighet. [Fluct —]
FLUKTUERA, flucktuèra, v. n. 4. Vara
vacklande, föränderlig. — Fluklueran dc, n. 4.
[Fluct—.]
FLUNDRA, f. 4. (nat. hist.) 4) Bröstfenigt
fiskslägte, med kroppens ena sida färgad, den
andra hvit, begge Ögonen på den färgade sidan,
munnen snedt sittande, kroppen platt, nästan lika
bred som lång; simmcr i sned ställning, med
Ögon-sidan uppåt vänd. Pleuroncctcs. Dit höra som
arter: den egentliga Flundran (sc 2), Rödspella,
Helgflundra, Piggvar och Tunga. — 2) Art af
nyssnämde slägte, gråbrun, gröngul och
svartfläc-kig, med knottrigt skinn. Pleuronecles Flesus.
(Talesätt) Dum som cn f, ylterst dum.
FLUNSA, f. 4. (pop. o. fam.) Flunsig qvinna.
FLUNSIG, a. 2. (pop. o. fam.) Fet, däst och
ovig. — Flunsighet, f. 3.
FLUOR, fluå’r, m. sing. (kem.) Saltbildandc
metalloid, som utgör radikalen i flusspatsyra.
FLUORVÄTE, fluå‘rvä’le, n. 4. sing. eller
FLUORVÄTESYRA, fluårvätesy’ra, f. 4. (kem.)
Se Flusspatsyra.
FLUSS, m. 3. (t. Fluss) 1) (med.) a) Se
llheumalism. Katarr h. — b) Hvila F-en,
qvin-nosjukdom, beslående i flytning af en hvit materia
från lifmodern. — 2) (melallurg.) Lättsmält ämne,
som vid metallers utsmällning tillsättes, för atl
ifrån metallens yta upplösa och bortföra dc
främmande kroppar, som eljest skulle hindra dc
smälta metallkulorna atl löpa ihop. Sådana äro:
borax, flusspat, glas, basiskt kolsyradt kali, m. fl.
—’ 3) Färgad glasart, hvarmed man härmar ädla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
